Spelling suggestions: "subject:"naturmiljö."" "subject:"lärmiljöer.""
1 |
Naturen som inspirationskälla - förskolegården i fokusMöberg, Jenny, Benson, Lisa January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att studera förskolegårdars naturmiljöer och utifrån resultatet ta fram förslag på åtgärder som kan berika gårdarna med ytterligare naturinslag. Dessa åtgärder kan ge möjligheter som kan främja barns naturmöten, lek, lärande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar på förskolegårdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förståelse för betydelsen av förskolegårdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur på sina gårdar och de nämnde till exempel att mer växtlighet kan berika förskolegårdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet även hur förskolepersonalen i nuläget arbetar med natur på förskolegården för att öka barns naturintresse samt hur barn använde förskolegårdens naturmiljö. Vår slutsats utifrån studien är att i dagsläget är förskolegårdarna berikade med en variation av olika naturinslag och genom förskolepersonalens beskrivning kan en utmanande och utforskande lekmiljö skapas genom att tillföra fler naturinslag till förskolegården.
|
2 |
Relationen mellan människa och naturmiljö : En analys ur ett restorativt perspektiv av naturmiljöer i stadsdelen RosendalJonsson, Frida January 2019 (has links)
Mental illness linked to stress and mental fatigue is increasingly common and some say that urban life is the cause. Science shows that experiences in nature may have a restorative affect on human well-being. The study emphasizes the importance of considering mental health in urban planning by including a restorative perspective. It examines the relationship between humans and their natural environment in the urban planning of Rosendal in Uppsala. Using document analysis, the study analyzes how restorative environments are represented in planning documents for Rosendal and identifies values related to natural environments. An observation of Solvallsparken based on eight restorative characteristics provides further understanding of how natural environments can be used as a restorative environment. The result shows that several different concepts are used to describe restorative environments which can be summarized as recreation, ecosystem services, and public environments. In essence, natural environments are linked to values concerning social gathering, biodiversity, attractiveness and in some cases, natural environments are given lower priority. Above all, the nearby forests adjacent to Rosendal can be used as restorative environments. Solvallsparken as a restorative environment is limited.
|
3 |
Friluftslivets möjligheter och hinder : En kvalitativ undersökning av idrottslärares uppfattningar av friluftslivsundervisningAspviken, Jakob, Zetterström, Carl January 2018 (has links)
Uppsatsen söker svar hur svenska idrottslärare arbetar med friluftsliv, ett område som pedagoger kan uppleva som problematiskt. Friluftsliv är något som kan bidra till såväl fysisk som psykiskt välmående för individer som genomför friluftslivsaktiviteter. Hur undervisningen ska bedrivas bestäms utifrån skolan styrdokument men den enskilda idrottsläraren får tolka styrdokumenten vilket resulterar i att undervisningen ser olika ut beroende på vilka tolkningar idrottsläraren gör. För att ta del av idrottslärares uppfattningar genomfördes e-postintervjuer som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet påvisar att uppsatsens deltagare inte är överens om styrdokumenten behöver preciseras eller ej. Informanterna belyser att tid är en faktor som påverkar momentet i stor utsträckning. Uppsatsen påvisar att idrottslärare genomför friluftsliv praktiskt något som är positivt då eleverna då får möjligheter att ta del av de positiva effekterna friluftsliv kan leda till.
|
4 |
Utomhuspedagogik : en kvalitativ undersökning om förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus / Outdoors education : a qualitative about the preschool teachers approach to teaching outdoorsMustafa, Zina January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens beskrivningar om, och i så fall på vilket vis använder utemiljön för att stimulera barns lärande och utveckling. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor i kommunen. Denna undersökning använder olika begrepp som ett hjälpmedel för undersökning. Studien talar om hur pedagogerna stimulerar undervisning i utemiljö. Finns det en undervisning utomhus? På vilket sätt kan lärare stimulera barns lärande i utemiljö? Undersökningen stödjer sig i det teoretiska perspektivet som genomfördes ur det utvecklingspedagogiska perspektivet. Teorin framträder hur pedagogen ska kommunicera med barnen, så att barnen får möjlighet att tala och tänka och förstå sin omgivning. Pedagogik i förskolan blir verklighet när barnen lekar, det blir på så sätt ett möte som sker mellan barn och lärare för att utveckla barns kunnande och förmågor. Resultatet visar att förskollärare ser naturmiljön som en utmanade plats för lärandet. Resultatet visar också att barnen utvecklar sin kreativitet och fantasi i mötet med naturmaterial såsom stenar, stubbar, pinnar och kottar. Studiens slutsats att en bättre kommunikation mellan barn och lärare påverkar barns inlärning och uppfattning till olika fenomen i vardagen. Att ge barn förutsättningar att tänka och uttrycka sig utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter är ett sätt som kan vara utgångspunkt för varje lärandesituation. Slutligen vill jag säga att undervisningen kan ske inomhus eller utomhus beroende på förskollärarens förhållningssätt.
|
5 |
Balansgången mellan att bevara naturmiljöer och utveckla städer : En fallstudie av Uppsala kommuns arbete i EriksbergRindesparr, Amanda January 2023 (has links)
Mental utmattning och stress är ett växande problem i Sverige som kan vara svårt för samhället att hantera. Tidigare forskning har däremot visat att naturmiljöer verkar förebyggande genom dess positiva effekter på människans välmående och hälsa. Denna studie undersöker naturmiljöers betydelse och hur Uppsala kommun arbetar för att bevara natur vid förtätning av staden. En fallstudie av detaljplanen för Hammarparken i stadsdelen Eriksberg används för att mer specifikt besvara studiens syfte. Vidare utförs en innehållsanalys av plan- och styrdokument samt tre intervjuer. Två av intervjuerna ger en bild av hur de som bor i Eriksberg känner inför att naturmiljön i Hammarparken förändras, medan en anställd på kommunen ger ett planeringsperspektiv på situationen. Resultatet visar att informanterna i studien har en viss likhet i sin definition av naturmiljöer, där alla refererar till naturliga områden som mer eller mindre sköter sig själva. Informanterna visar på en större förståelse för naturmiljöers betydelse för hälsa och återhämtning men även kommunen inser vikten av att ha tillgång till natur. Restorativa miljöer är ett centralt begrepp i uppsatsen men det används varken av informanterna eller i kommunens undersökta dokument. Uppsala kommun arbetar inte officiellt för restorativa miljöer, däremot arbetar de för att främja välmående och hälsa samt för att bevara en del av stadsdelens natur.
|
6 |
"Ja det är bra att vara ute, det är bara så" : - En kvalitativ studie om förskollärares resonemang kring förskolans utomhusvistelseKarlsson, Ida, Flodemark, Anna January 2023 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.
|
7 |
"Ja det är bra att vara ute, det är bara så" : - En kvalitativ studie om förskollärares resonemang kring förskolans utomhusvistelseKarlsson, Ida, Flodemark, Anna January 2023 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.
|
8 |
Att möta det fria : En studie om upplevelsen av naturens inverkan på den psykiska hälsan / To meet the wild : A research on nature’s effect on mental healthGustafsson, Teresia, Johansson, Johanna January 2022 (has links)
Background: Mental health can be divided into three groups: mental well-being, mental disorder, and mental illness, whereas the last one also includes neuropsychiatric illness. Nature has always been a central part for humanity, and it is well known that it’s a place that induces mental and physical health. Even though studies have shown that the city hustle is bad for brain activity and the mental health, humans mostly gather in the city. Being in the city leads to pondering and is not advantageous for the mental wellbeing. Aim: The aim is to study the experience of the impact of nature on the mental health. Method: A literature-based study was conducted on an analysis of qualitative research. Results: This study showed three main themes and six subthemes. The main themes were a strengthened self, changed feelings and to feel belonging. The subthemes were to handle life with nature as a resource, to be in the present, to feel freedom, to feel peaceful, to feel belonging to nature and to bring people together. Conclusion: Overall, nature has a positive impact on mental health, and it is a place where acceptance is central and gives a positive feeling.
|
Page generated in 0.0424 seconds