<p>Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.</p><p>Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande.</p> / <p>The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent.</p><p>Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.</p>

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas?Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet. Det är detta möte vi kallar, hur teorier möter verkligheten. Vårt resultat är att styrdokumenten borde preciseras, lärarna borde få mer tid för formativ bedömning samt att undervisning i hållbar utveckling bör bedrivas tematiskt eller ämnesövergripande.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan.

Traditionally in Swedish schools, science is taught as separate subjects as biology, chemistry and physics. However, in the Swedish curriculum the syllabus for different science subjects looks quite the same, hence our curiosity of how to integrate the subjects with each other. Subject integrated teaching is a method that helps the students to get a knowledge completeness in science.The Swedish curriculum has changed considerably over the last 100 years, above all the approach of subject integrated education. In today’s curriculum, the subjects of science have their own syllabus, although it encourages the teacher to combine and integrate different forms of knowledge.This method of teaching, makes it easier for the students to apply their knowledge in daily situations. Since ordinary life not is divided into specific subjects, the education could benefit the students by being integrated.Our experience is that this kind of teaching methods is not a priority in our education. In this study, we will present the approach university-teachers and teacher-students could have on teaching integrated science. The results are founded upon qualitative methods, and the empirical data were collected by surveys, interviews and group interviews.In our result, we will describe how students and teachers view integrated teaching and what experiences they have about this teaching. One of the key findings in our study, is that both teachers and students finds a lack of interdisciplinary teaching in our current teacher education.