I en värld av ökad exploatering av jordens resurser skapas också mer potentiella källor för konflikt men också källor för intäkter som kan användas för ekonomisk och mänsklig utveckling. Medan tidigare forskning ofta visat att naturresurser har ett negativt samband med utveckling som ofta innebär ekonomisk utveckling utökar denna uppsats vyn genom att titta på mänsklig utveckling och skiljer på olika resurser i statistiska analysen. Syftet med denna text är att undersöka om resurshyror påverkar BNP per capita-tillväxt och HDI-tillväxt och huruvida fem olika typer av resurshyror (mineral, skog, olja, naturgas, kol) skiljer sig åt i deras samband med utveckling. För att testa detta samband har två korrelationstest gjorts under två tidsperioder, först mellan 1970–2019 sedan 1990–2019. Det första korrelationstestet fann inget signifikant samband men det andra hittade både samband som stödde resursförbannelseteorin och ett positivt samband mellan skogshyror och HDI-tillväxt vilket kan betyda att olika typer av resurser har olika typer av utfall.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel. / Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

Biodrivmedel blev efter millennieskiftet en alltmer prioriterad energikälla för EU och ansågs kunna stävja både klimathot och energissäkerhetsproblem samtidigt som drivmedelsproduktionen skulle gynna sysselsättningen i jordbruket. EUkommissionen formulerade 2007 ett mål om att ersätta 10 % av transportenergin till biodrivmedel. Snabbt uppkom dock en strid mellan en grupp av aktörer (miljörörelse och livsmedelsindustri) som såg biodrivmedelssatsningen som ett hot mot både miljön och livsmedelssäkerheten medan en annan grupp bestående av företrädesvis biodrivmedelsintressenter såg det som viktigt att behålla och utveckla EU:s mål för att rädda både klimat och miljö. Motsättningarna som uppkommit väcker frågor kring vilka logiker som legat bakom detta. Avhandlingens syfte är att analysera EU:s biodrivmedelspolicy, vilka aktörer och nätverk som har format denna process, vilka problem och lösningar som dessa aktörer och nätverk argumenterat för i processen, samt hur de har agerat för att mobilisera stöd för sina ståndpunkter. Detta har kopplats till teorier om nätverksstyrning, förekomsten av utlösande händelser i policyprocessen, resursberoende i nätverksmodellen samt på vilket sätt managementteori utövat inflytande. Metoden har varit att utifrån dokumentstudier rekonstruera det historiska förloppet och de aktörer som medverkat i processen. Avhandlingens visar att en förhållandevis liten grupp aktörer har haft ett stort inflytande över policyprocessen från det att problemen som biodrivmedel var satta att lösa definierades i slutet av 80-talet till det att hållbarhetsstandarder utvecklades och implementerades. Dessa aktörer har funnits i policynätverkens kärna och har som ett av sina centrala mål velat utarbeta globala regelverk för råvaruhandeln. De miljöorganisationer som medverkat i processen har genom resursberoenden till stor del varit underordnade denna grupp. Processerna har innehållit ett stort inslag av strategisk planläggning men även utlösande händelser som klimat- och livsmedelskriser har varit viktiga för att motivera politiska beslut. / Biofuels became a prioritized energy source for the EU in the new millennium. It was believed that biofuels would suppress both climate change and problems with energy security, and would simultaneously benefit agricultural employment. The EU Commission decided in 2007 that 10 % of the energy used in transportation would be replaced by biofuels. This was, however, soon criticized by a group of actors (environmental associations and the food industry) that saw the biofuels initiative as a threat to both the environment and food security. The biofuels proponents, on the other hand, argued that it was important to maintain and develop the EU’s biofuels objectives to save both the climate and the environment. These contradictions raised my interest to understand and analyze the logics that lie behind these different perspectives on the same issue. The aim of this thesis is to analyze the EU's biofuels policy, which actors and networks shaped this process, which problems and solutions these actors and networks put forward in the process, and how they have acted to mobilize support for their positions. Theoretically, I have applied theories on policy networks, the occurrence of triggering events in the policy process, resource dependence between actors and networks, and how management theory can be used to understand how policy develops. The main results are that a relatively small group of actors has had a strong influence on the policy process. These actors have been at the core of the policy community. The environmental organizations involved in the process have been subordinate to this policy community through resource dependencies. One actor network was formed that wanted to increase the amount of biofuels, while another was formed to protect the forest and soil from heavy exploitation. It took over 20 years before these contradicting efforts collided. This thesis concludes that the process contained large elements of strategic planning and that triggering events such as climate and food crises have been important to justify political decisions.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler. Attityden att allemansrätten är viktig förklarades främst av starkare emotionella band och att oftare vistas i skogen. Attityden att allemansrätten bör begränsas förklarades av en högre värdering av virkesproduktion. Den var också vanligare hos de vars familj äger skog. Resultatet diskuterades i relation till miljömålsuppfyllelse och allemansrätten: emotionella band, som föds av erfarenheter, är incitament för agerande. För att uppfylla politiska mål bör emotioner beaktas och miljöer som ger förutsättning för erfarenhetsskapande erbjudas. Allemansrätten ger förutsättningar för dessa erfarenheter. / Swedish landscape is dominated by highly valued forests and stakeholders argue different uses. The aim of this study was to investigate peoples experience, emotional bonds and values of forests and nature, their attitudes towards human utilization of nature and right of public access (allemansrätt), including relationships them in between. All in all 663 university students among who 254 were women and 401 were men, with the mean age of 24, answered a survey. The results from correlations show relationships between all variables. An attitude saying that the right of public access is important was predicted by stronger emotional bonds and spending more time in the forest. An attitude saying that the right of public access should be restricted was predicted by higher valuing of forest production and was more common among forest owners. The results implicate that emotions, which are strong incentives for action and created by experience, should be considered to better accomplish environmental goals. Environments necessary for experiencing nature should be provided, which is today made possible by right of public access to nature.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.

Studien innefattar en undersökning av konsumenters relation till den materiella världen som utgör en grundläggande del för deras kulturella liv. Studien behandlar konsumenters perspektiv som avslöjar väsentliga faktorer för arbetet mot att bibehålla en materiell värld utan att förstöra ekosystem. Metoder utifrån kulturkänslig design har resulterat i information om hur design kan användas för att minska en distansering mellan konsument och natur som en strategi för mer hållbara konsumtionsmönster. Studien är förklarande för hur en cirkulär ekonomi kan verka för att minska på utnyttjandet av naturens resurser med ett fokus på naturmaterial.

Diss. (sammanfattning). Uppsala : Sveriges lantbruksuniv. / Härtill 1 uppsats.

Palmolja sägs vara världens mest resurseffektiva oljegröda och återfinns i bland annatlivsmedel, oleokemikalier och biobränsle. Mer än varannan produkt i dagligvaruhandlarinnehåller palmolja. Den höga efterfrågan har gjort palmoljeindustrin attraktiv att investera i och att många aktörer är involverade. En lång aktörskedja gör industrin svår att kontrollera, ansvarstagandet brister och en komplex hållbarhetsproblematik uppstår. För uppnå hållbarhet krävs samspel mellan ekologi, samhälle och ekonomi. Idag överutnyttjas naturens resurser vilket leder till att samspel mellan dimensionerna inte nås. För att få bättre förståelse och inblick i den komplexa hållbarhetsproblematiken tog vi del av experters och aktörers olika perspektiv. För studien valdes en kvalitativ intervjumetod som kartlägger miljökonsekvenser som ansågs störst. Sedan återges lösningsmöjligheter att skapa en mer hållbar palmoljeindustri. Resultatet visade att möjliga lösningstågärder bör baseras på ett tydligt definierat och ökat ansvarstagande för problem och konsekvenser som uppstår på grund av palmoljeindustrin. / Palm oil is known for being an efficient and productive crop and can be found in for example food, chemicals and biofuel. Up to every second product in grocery stores contains palm oil. Today's high demand of palm oil makes the industry attractive for investments while involvement from several actors makes the industry hard to control and lack of responsibility occurs. Those factors are of major menace for a sustainable palm oil industry. To achieve sustainability an interaction between ecology, society and economy needs to arise. Nature's resources are today over-exploited which leads to a non-interaction within the earlier mentioned dimensions. This study maps what we consider the greatest environmental issues and possible measures are to create a more sustainable industry. The result shows that increased and clearly defined responsibility for all actors involved in the industry needs to appear and improve to create sustainability.

Masshantering är ett komplext område, där avfallsmassor från anläggningsarbeten idag står för ca 40 % av Sveriges avfallsmängd. Med en mer hållbar och cirkulär masshantering skulle användningen av jordens naturresurser kunna minska betydligt. Kommuner är stora aktörer och deras arbete är av stor vikt för att kunna uppfylla både nationella och globala klimat- och miljömål.  Kommun X och dess Energi- och miljöbolag i Värmlands län har planlagt att upprätta en ny deponi inom kommunen och skall inför detta utföra en förstudie för att optimera deponins placering och livslängd. Arbetet med hållbar och cirkulär masshantering kan bidra med en betydande förlängd livslängd av deponin, och minskning av förbrukning av naturresurser.  Studien syftade till att undersöka vilka Nyckelfaktorer som är av största relevans inom arbetet med masshantering inom kategorierna; Planering, Logistik, Kunskap, Förändringsarbete och Material. Detta genom att dra nytta av "goda exempel" från framstående kommuner inom masshantering, benämnda som Kommun A och Kommun B i föreliggande studien. Metoden som genomfördes var kvalitativ där datainsamlingen innebar semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra verksamheter inom länet.  Slutsatsen gav att flertalet Nyckelfaktorer kunde hittas genom de ”goda exemplen”, där tidig planering och optimerad logistik genom projektering, ökat samarbete och kontinuerliga möten är de viktigaste faktorerna för en mer hållbar masshantering. Flera av de nyckelfaktorer som ”de goda exemplen” angett att de arbetat och arbetar mycket med sågs också vara sådant som Kommun X och dess Energi- och miljöbolag idag inte bedriver men som de efterfrågar inom verksamheten. Sådant som nu ges möjlighet att implementera inom verksamheten för en mer hållbar och cirkulär masshantering. / Waste management is a complex field, where construction waste currently accounts for approximately 40% of Sweden's total waste volume. With a more sustainable and circular approach to waste management, the utilization of natural resources could be significantly reduced. Municipalities play a crucial role as major actors, and their efforts are vital for achieving the goals of Agenda 2030 and the national environmental objectives.  Municipality X and its Energy and Environment Company in Värmland County are planning to establish a new landfill within the municipality and are conducting a feasibility study to optimize the location and lifespan of the landfill. Sustainable and circular waste management practices can contribute to a significantly extended lifespan of the landfill and a reduction in the consumption of natural resources.  The study aimed to investigate the key factors that are most relevant in waste management work within the categories of Planning, Logistics, Knowledge, Change Management, and Materials. This was done by use "best practices" from leading municipalities in waste management. The methodology employed was qualitative, involving semi-structured interviews with representatives from four entities within the county.  The conclusion revealed that several key factors could be identified through the "best practices." Early planning and optimized logistics through increased collaboration and regular meetings were identified as the most important factors for more sustainable waste management. Several of the key factors that the "best practices" had focused on were also areas in which Municipality X and its Energy and Environment Company currently do not work but express a demand for. This provides an opportunity for the implementation of these practices in their operations for a more sustainable and circular waste management approach.