Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet. Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys. Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet. Barnen gör många intressanta reflektioner som på skilda sätt grundar sig på det enskilda barnets erfarenhetsvärld. Vidare kan ses att barn upptäcker olika saker och har skilda sätt att ta sig an experimentet och lärtillfället. Det sker ett nästan oavbrutet samspel mellan barnen där språket har en viktig funktion, men även icke verbala uttryck såsom imitation av rörelser kan ses som en betydelsefull del av interaktionen. Jag har i studien eftersträvat ett barnperspektiv, då jag vill belysa vikten av barns rätt att påverka sitt lärande.

Huvudsyftet med projektet var från början att digitalisera och mata in data för särskilda arkeologiska utredningsområden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga direkt från ArcMap via hyperlänk. Syftet förändrades dock något med tiden så att det istället blev att skapa ett inmatningshjälpmedel i form av en applikation. Arbetet med att skapa polygoner av utredningsområden grundar sig på så kallad skärmdigitalisering, och någon högre noggrannhet krävs alltså inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhållas ur varje polygon får anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet består av en Feature Class, samt nio stycken så kallade Object Classes. För att begränsa möjligheten att mata in data på fler än ett sätt, har vi använt domännamn i geodatabasen. Det får plats mycket information på ett litet utrymme, samt att inmatning av felaktiga ord i databasen effektivt begränsas, eftersom det enbart går att välja bland dessa ord när information matas in som hör till en nyskapad polygon. En applikation skapades i VBA där ett antal formulär används för inmatning av data till geodatabasen. Applikationen möjliggör inte bara ett förenklat inmatningssätt, den gör också att ajourhållning blir enklare och säkrare. / The main purpose for this project was originally to digitize and enter data for Specific Archeological Research Areas, and to scan the reports that refers to the field investigations and to store those reports in such a way that they are accessible directly from within ArcMap through its hyperlink system. The purpose changed over time, however, so that its main goal was to create an entry aid in the form of an application. The creation of polygons of the research areas is based on so-called "on-screen digitizing," therefore higher accuracy is not necessary. Even though coordinates and other spatial information can be extracted from each polygon, this information has to be considered of lesser value in this project. The geodatabase which was created within the project consists of a Feature Class, and nine so-called Object Classes. In order to minimize the possibility to enter data in more than one way, we have utilized domain names in the geodatabase. Using domain names, lots of information can be entered in a limited storage space and entering data wrongfully is thereby effectively prohibited, because it is only possible to choose from a certain amount of words when the information is entered for a newly created polygon. An application was created using VBA in which a set of forms are used for entering data into the geodatabase. The application not only makes it easier to enter data, it also makes database maintenance easier and more secure.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år. Tidigare studier har bl.a. visat att elever är intresserade av naturvetenskap i sitt vardagliga liv men inte i skolan. Forskning visar att fler och fler väljer bort att vidareutbilda sig inom naturvetenskapliga områden vilket går emot samhällets ökande behov av utbildade personer inom naturvetenskapliga arbeten. För att stimulera till ökat intresse finns studier och forskning att tillgå och några av dessa har jag använt mig av i mitt arbete. Resultatet av min studie indikerar att lärare inte upplever de nya kursplanerna i NO som svåra att läsa och förstå men flera upplever det svårt att veta hur mycket som ska tas upp och på vilken nivå undervisningen ska ligga. Lärarna upplever bedömningen svår och de saknar riktlinjer för den gentemot kursplanerna. Hur lärarna stimulerar eleverna för ökat intresse av NO-ämnena är väldigt olika. Flera lärare vill arbeta mer varierat och framför allt mycket praktiskt. För samtliga lärare genomfördes det få eller inga studiebesök utanför skolan. Diskussion som inlärningsmetod användes av några lärare och då främst mellan lärare och elev vid laborationer eller genomgångar. Denna arbetsmetod var dock ovanlig. Dessa resultat diskuteras gentemot tidigare studier och forskning samt skolverkets styrdokument.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger. Vidare hur pedagogers inställningar kan påverka barns lärande och möjligheter till att vistas regelbundet i naturen. Den genomgående uppfattningen hos pedagoger är att det pedagogiska läranderummet utomhus är en bra plats för barns lärande, där teori och praktik kan kopplas samman. Genom att analysera pedagogers tankar har vi därefter fört en diskussion och ventilerat pedagogers positiva och negativa tankar runt utomhuspedagogikens olika delar som visats i studien. Några av slutsatserna som kommer fram i studien stämmer även ihop med tidigare forskning. Exempelvis tog flera forskare upp att pedagoger saknar kunskap i utomhuspedagogik för att kunna ge barn positiva naturupplevelser med god kvalitet. I studien kom det fram att pedagogerna inspirerades till att ta vara på möjligheter att använda naturvetenskap både i planerade och oplanerade aktiviteter i naturen då de fått kompetensutbildning i utomhuspedagogik.

Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. Slutsatsen är att ett gott samarbete mellan hem och skola är viktig för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Barnen lär sig genom läxorna att ta ansvar för sina studier, vilket leder till en utveckling hos individen. Föräldrarna har en stor och betydelsefull roll som stöd och trygghet för barnet vid läxläsningen och anses enligt teoretiker ge barnen goda förutsättningar under inlärningen. Barnens förutsättningar till att få läxhjälp i hemmet kan anses ha en betydande roll för inlärningen och kan i förlängningen leda till orättvisor mellan eleverna. Att läxorna spelar en social roll framträder tydligt i undersökningen. Läxorna ses som en trevlig och mysig stund till samvaro där föräldrarna kan finnas som ett stöd, men också där man kan utbyta kunskap med varandra. Det framkommer i intervjuerna att läxornas syfte sällan, eller aldrig, varit uppe till diskussion mellan skolan och hemmen. Föräldrarna har ingen bestämd bild av läxornas syfte utan antar istället avsikten. Resultatet i undersökningen bör bedömas med försiktighet då urvalet av respondenter är av samma kön och har likvärdig social bakgrund.

Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ”labbvana” och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete. Vidare framkom även en avsaknad av ”undersökande arbetssätt” som annars bör vara en central del av laborativt arbete. Enligt lärarnas uppfattningar så var det genom tydlighet från lärare som fick eleverna involverade i lärarnas syfte. I Diskussionen problematiseras resultatet och vad det kan innebära för kommande studier.

Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.

Sammanfattning: Detta examensarbete har gått ut på att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga området med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestått av handledningar till olika experiment och lådor med tillhörande hjälpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga området och ska kunna bidra till att förskolans strävansmål inom naturvetenskap uppnås. För att kunna utforma materialet studerades Läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger på sju avdelningar och efter varje tillfälle fick de svara på en enkät om hur de upplevde att arbeta med materialet. Dessutom utfördes uppföljningssamtal med några pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna ansåg att materialet var användbart i verksamheten och att de på ett enkelt sätt kunde arbeta med fysik och kemi tillsammans med barnen. Förskolebarnen var engagerade och fascinerade över dessa experimenttillfällen.

Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus på naturvetenskap i förskolan än tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnå olika mål i läroplanen, och då med fokus på naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga fenomen och begrepp som används, samt studerat vilka övningar i vattnet som går att genomföra med barn i olika åldrar för att känna på vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgå inom ämnet simskola eller vattenlek, dock inom området naturvetenskap i förskolan. Denna studie visar att barns användning av naturvetenskapliga begrepp är nästan obefintlig och likaså barns hypoteser kring fenomenet flyta. Min tolkning är att detta beror på simlärarnas mål med simskolan, dvs att man inte har som mål att barn i simskolan ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen i vattnet.