Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ”Lean Healthcare”. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ”Lean Healthcare”? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna. Deras motivation och acceptans för förändring av organisationen i samband med implementeringen av ”Lean Healthcare” är avgörande för slutresultatet. Hur har denna samverkan skötts och hur har arbetet gått till med att ta fram ett fungerande koncept för respektive sjukvårdsinrättning, d v s hur är deras förankrings- och implementeringsprocess. Har man uppmärksammat någon skillnad när det kommer till effektivitet och kvalité under arbetets gång vid de respektive sjukhusen och vårdcentralerna. Syftet med denna studie är att undersöka ovan frågeställningar samt se om det föreligger någon skillnad mellan privata och landstingsdrivna sjukvårdsinrättningar. Arbetet ämnar medverka till ökad kunskap om varför Lean implementeras inom sjukvården och om resultaten svarar mot förväntningarna. Syftet med studien åstadkoms genom en fallstudie på två vårdcentraler och två avdelningar på ett sjukhus samt en djupintervju med Prof. Håkan Aronsson. Studien bygger sin datainsamlingsmetod huvudsakligen på kvalitativa intervjuer med personer ifrån respektive sjukhus och vårdcentraler. Analys av empirin är gjord mot teorier om Lean, Kaizen, organisationsförändring, New Public Management (NPM) samt motivation.  I analysen går det att utläsa att vissa faktorer har legat till grund för motivet att införa Lean samt påverkat förankrings- & implementeringsprocessen. Dessa motiv ger utslag på det slutliga resultatet av implementeringen. Att valet föll på ”Lean Healthcare” beror till stor del på att det ligger i tiden. Förankringsprocessen har skett genom kommunikation och utbildning. Vi har inte kunnat finna belägg för några större skillnader när det gäller huvudmannafrågan förutom ett mer grundligt tillvägagångssätt vid implementeringen vid den privata vårdcentralen. En faktor som arbetet med ”Lean Healthcare” har bidragit med är medarbetarnas möjlighet till identifiering av förändring samt genomförande av förändringsarbetet. Genom att möjliggöra detta genomför medarbetarna förändringar som leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Alltså kan ”Lean Healthcare” ge upphov till högre effektivisering samt minskad stress på arbetet. ”Lean Healthcare” har visat sig ge goda resultat i de implementerade verksamheterna och förutsättningarna för framgång inom sjukvården finns. Men arbetet har nyss börjat och för att hela verksamheten ska anses genomsyrad av ”Lean”-filosofin krävs ett fortsatt långsiktigt arbete och förändringsvilja. / The Care in Sweden has long been characterized by long waiting lists and lack of resources. More and more hospitals and medical centers including Brahehälsan, the medical centre of Akka, Emergency room at the county hospital in Kalmar and Diagnostic Centre at the County Hospital in Kalmar choose to address these problems by using Lean Healthcare. This new model and the philosophy it is based on contributes to a new approach that is intended to result in more efficient care. Is the efficiency of health care the real reason or are there ulterior motives for introducing Lean Healthcare? In all change processes it is important to involve and have abroad its employees. Their motivation and acceptance of change by the organization in conjunction with the implementation of Lean Healthcare is critical to the outcome. How has this interaction been handled and how has this work gone to develop a working concept for each medical institution, that is, how is their anchoring- and implementation process. Have one noticed any difference when it comes to efficiency and quality during the work at respective hospitals and health care centers. The purpose of this study is to investigate the above issues and see if there is any difference between private and governmental health care facilities. The work intends to contribute to a better understanding of why Lean is implemented in health care and if the results meet expectations. The purpose of this study is accomplished through a case study in two health centers and two departments in a hospital and an interview with Prof. Håkan Aronsson. The studys data collection methodology is mainly based on qualitative interviews with people from respective hospitals and health centers. Analysis of empirical data is made towards theories of Lean, Kaizen, organizational change, new public management and motivation. In the analysis it is possible to deduce that some factors have been the basis reason to introduce lean and also affected the anchor- & implementation process. These motives affect the final result of the implementation. The choice of Lean Healthcare is mainly due to that it is in fashion. The anchoring process has taken place through communication and education. We have not been able to find evidence of any major differences in the Principals of the question except for a more thorough approach to the implementation at the private clinic. One factor that works with Lean Healthcare has helped with the employees' ability to identify change and implementing change. By enabling the implementation of staff changes has lead to a less stressful working environment. Consequently, Lean Healthcare results in higher efficiency and reduced stress at work. Lean Healthcare has shown to give good results in the implemented activities and the conditions for success in health care. But the work has just begun and for the entire operation to be considered to be steeped in "Lean" philosophy it is required a continued long-term effort and will to change.

<p>Bakgrund</p><p>Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella</p><p>modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av</p><p>tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården.</p><p>Genomförande</p><p>Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin.</p> / <p>Background</p><p>Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish</p><p>healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production</p><p>philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden.</p><p>Aim</p><p>The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare.</p><p>Completion</p><p>Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare.</p><p>Findings</p><p>The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.</p>

Kulturlivet har liksom alla delar av samhället kommit att i allt högre grad legitimeras i ekonomiska termer. Denna utveckling kan beskrivas i termer av en ekonomisering av samhället. Då managementtekniker från New Public Management har dominerat den offentliga förvaltningen sedan 1980-talet har ett samhälle där alla aktiviteter utsätts för konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll växt fram. Kulturarbete har i samband med denna samhällsutveckling alltmer börjat organiseras som projekt. I denna studie används idéhistorikern och filosofen Michel Foucaults begreppsvärld för att visa på hur denna ekonomisering och projektifiering kan förstås som en diskurs som formar kulturarbetaren såväl som kulturpolitiken. Med utgångspunkt i att diskurser formar verkligheten undersöks hur projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet, och hur kulturarbetaren subjektiveras – formar sig – inför denna verklighet. Dessa frågor utforskas genom en analys av kulturpolitiska styrdokument och genom intervjuer med kulturarbetare. Projektifieringens innebörd utforskas genom Foucaults teorier om biopolitik och styrmentalitet som relateras till nyliberalism, New Public Management och ekonomisering. Johanna Oksala och Wendy Browns teorier om nyliberalism, Roland Almqvists och Jan-Erik Lanes beskrivning av New Public Management, samt Johann Packendorffs analys av projektifieringens konsekvenser för individen utgör några av utgångspunkterna för denna diskussion. Studien visar på att projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet och tre centrala begrepp som formar den har identifierats: flexibilitet, förnyelse och frihet. Analysen visar på att dessa begrepps diskursiva innebörder kan relateras till entreprenörskap, anpassningsbarhet, konkurrens, kreativitet och valfrihet. Vidare visar analysen på att kulturarbetaren subjektiveras av diskursen som ett nyliberalt subjekt: fri att göra val men som därigenom hålls ansvarig för sitt välbefinnande på livets alla områden. Slutligen diskuteras de konsekvenser som en projektifiering av kulturen kan få: ett försvagat offentligt samtal och ett mindre demokratiskt kulturliv. / Like all other parts of society the cultural sector has come to increasingly be legitimized in economic terms. This development can be described in terms of an economization of society. As the management techniques of New Public Management have come to dominate public sector administration since the 1980’s a new type of society has developed where all activities are exposed to competition, contract management and control. In light of this developement, the cultural sector has increasingly begun to organize cultural work in the form of projects. This paper uses the work of philosopher Michel Foucault to illustrate how this economization and projectification can be understood as a discourse which shapes the cultural worker as well as cultural policy. Based on the idea that discourses shape reality this paper examines how the discourse of projectification has been established in the cultural sector, as well as how the cultural worker is constituted as a subject within the discourse. These issues are explored through an analysis of cultural policy documents and through interviews with cultural workers. The implications of the discourse of projectification are studied through Foucault's theory of biopolitics and governmentality in the light of neoliberalism, New Public Management and economization. Johanna Oksala and Wendy Brown's theories of neoliberalism, Roland Almqvist and Jan-Erik Lane's analysis of New Public Management, and Johann Packendorffs analysis of the consequences this projectification has for the individual are starting points for this discussion. The paper shows that the discourse of projectification has been established in the cultural field and three central concepts that form the discourse have been identified: flexibility, innovation and freedom. The analysis shows that discursive meanings of these concepts can be related to concepts of entrepreneurship, adaptability, competition, creativity and freedom of choice. Furthermore the analysis in this paper shows that the cultural worker is subjectivated by the discourse as a neoliberal subject: a subject with an unquestionable ability to make free choices, which means that the individual is responsible for their own wellbeing in all areas of life. Finally, the paper discuss the possible consequences of this projectification of culture: a weakened public dialogue and a less democratic cultural life.

Bakgrund Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige. Syfte Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården. Genomförande Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts. Resultat Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin. / Background Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden. Aim The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare. Completion Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare. Findings The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst. Organisationerna i studien är Biografteatern Rio/Framtidens Mötesplats AB, Dramalabbet, Musikföreningen Fritz’s Corner samt Orionteatern AB. Empirin bygger främst på intervjuer med representanter för dessa kulturorganisationer samt en intervju med en handläggare på Stockholm stads kulturförvaltning. I studien framkommer bland annat att Stockholms stads fördelning av verksamhets- och projektstöd fortfarande i första hand baseras på kvalitativa bedömningar av de sökande och deras verksamheter även om ansökningshandlingar blivit mer och mer kvantitativt inriktade i sin utformning. Införandet av incitamentsstrukturen har lett till en förändrad instrumentell syn på kulturen och kulturpolitiken, med ett ökat fokus på att företagisera den fria kulturlivet. Studien visar upp en bild av att Stockholms kulturpolitik under den senaste mandatperioden blivit mer polariserad. Där det tidigare rått en generell samsyn kring kulturpolitiska satsningar har det under den senaste mandatperioden, och framför allt kopplat till införandet av incitamentsstrukturen, skapats en tydligare kulturpolitisk skillnad mellan de politiska blocken. I studien framkommer också att kulturorganisationernas finansieringstradition, som bland annat är kopplat till hur det offentliga anslagen ser ut, starkt har påverkat verksamheternas organisering, bland annat syns detta i att organisationerna utvecklat ett managementstyre. Organisationerna i studien skiljer sig i hur starkt deras verksamhet är beroende av offentliga medel. En sak som framkommer är dock att samtliga verksamheter på något sätt skulle behöva ändra sin grundläggande konstnärliga inriktning om stödet skulle försvinna.

Magistro darbe yra išanalizuotos naujosios viešosios vadybos kilmės prielaidos bei sampratos raida, įvertinti naujosios viešosios vadybos elementai, atlikta naujosios viešosios vadybos Lietuvoje raidos ir perspektyvos analizė. Baigiamajame darbe, pasitelkiant ekspertinį tyrimą išsamiai analizuojama ir vertinama naujosios viešosios vadybos principų diegimo Mažeikių rajono savivaldybėje būklė, išryškinant problemas bei numatant diegimo galimybes. Patvirtinama autorės suformuluota mokslinio tyrimo hipotezė, kad Mažeikių rajono savivaldybė racionaliau įgyvendins Konstitucijos nuostatą, jog visos valdžios įstaigos turi tarnauti žmonėms tenkinant bendruomenės viešuosius poreikius bei interesus, identifikuodama ir diegdama naujosios viešosios vadybos principus savo veikloje. Pagrindinės NVV principų diegimo Mažeikių rajono savivaldybėje problemos: biurokratinis valdymas, formalus požiūris į savivaldybės veiklos administravimą, neefektyvi administracijos organizacinė struktūra, iniciatyvių specialistų trūkumas, neskatinamas bendruomenės narių įsitraukimas į sprendimų priėmimo procesą; sudėtingas daugelio procedūrų reglamentavimas, funkcijų dubliavimas, nepakankamai lanksti orientacija į geresnį bei spartesnį bendruomenės poreikių tenkinimą tiekiant viešąsias paslaugas. / This master’s final paper is formulate the new public management and the origin of the concept of presumption of development, to evaluate the new public management elements that made the new public management developments in Lithuania and perspective analysis. Thesis through a detailed analysis of an expert study and assessment of the new public management principles in Mažeikiai district municipality status, highlighting problems and providing opportunities for the deployment. Confirm that the author formulated the research hypothesis that Mažeikiu district municipality will implement more rational constitutional provision that all public institutions must serve the people to meet community needs and interests of the public, identifying and introducing the new public management principles in their activities. Basic principles of NPM installation problems: bureaucratic management, a formal approach to the management of municipal activities, inefficient organizational structure, lack of proactive professionals, discourage involvement in decision-making process of community, regulation of many complex procedures, duplication of functions, inflexible orientation to a better and stronger community needs the supply of public service.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av moderna organisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgör varumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att locka till sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbeta med detta begrepp som en följd av new public management men studier på detta område saknas. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns i att utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet som karaktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till den företagsekonomiska diskussionen om employer branding genom att bidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentlig verksamhet. Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier har använts för att samla in det empiriska materialet. 18 semistrukturerade intervjuer har utförts med personer på Växjö kommun. En observation har även genomförts. Slutsats I studien framkom det tre delar som skapar svårigheter för den offentlig verksamhet i employer branding-arbetet. Dessa är de vitt skilda yrkeskategorierna i verksamheten, den decentraliserade organisationen samt kompetensbristen kring employer branding i offentlig verksamhet. / Introduction Since post war era there has been an increase of modern organisational ideas. One of them is employer branding which is the characteristics of the company as an employer which purpose is to attract and retain the right employees. The public sector has now embarked the concept as a consequence of the new public management era. Field studies in this are absent. Purpose The purpose of this thesis is to increase the understanding about the difficulties of design an employer brand in the public sector which is characterized by new public management. The aim is to give a contribution to the discussion of employer branding, in the field of business administration, with a critical perspective towards the concept in the public sector. Method The study is hermeneutic with an abductive approach. We used a case study to collect the empirical material. 18 semi-structured interviews have been conducted within the municipality of Växjö. One observation did also take place. Conclusion In our study, we found, three parts in the public sector that makes it complicated to formulate an employer brand. They are: the large organisation with many different professions, the decentralization and the lack of knowledge about employer branding in the public sector.

Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner. Med grund i detta har syftet att söka belysa områdets hegemoniska diskurs, samt eventuellt dess antagonistiska motpart, växt fram. Med empiri ifrån Dagens Nyheters debattsida under året 2013 har ett material kunnat sammanställas, och belysas, enligt det diskursanalytiska angreppssättet. Arbetet har fortflutit genom att söka finna, samt påvisa, hur olika begrepp definieras, sätts i kontext och delges mening. Resultatet har åskådliggjort en hegemonisk New Public Managementdiskurs, vilken framför revision som sitt ideal, samt en framväxande konkurrerande motdiskurs, vilken placerat sig som sin motpols spegelbild. / During the last decades a major reform wave has drifted in over the public sector of Sweden, together with a variety of western nations, bringing in a new kind of organizational structures and control systems. The greater part of these new developments fall within the definition of what is usually referred to as New Public Management. With its ideal reference point in the management of the public sector this has caused an increased focus on audit and a drift towards more market orientation in general. The study finds its base in an assumption that the origin of these shifts stands to be found in the minds of the human and its worldly perceptions. This philosophical outlook is well captured in the discursive approach, according to which the world is divided into different conceptional spheres called discourses. Proceeding from this, the thesis’s established purpose is set to, with empirical data from the newspaper Dagens Nyheter stretching over one year (2013), illuminate the hegemonic discourse and its antagonistic counterpart in the field of education. By examining the usage of different key concepts and their articulation, context and usage in general, two detached discourses has emerged. One hegemonic New Public Management-inspired discourse glorifying the objective rationality of auditing and one opposing discourse that, positioned in sharp contrast, praises the subjectivity of the profession.

Baggrund: D. 1. januar 2007 trådte kommunalreformen i kraft i Danmark. Regionsdannelsen er den største ændring af den offentlige sektor siden kommunalreformen i 1970. Ansvaret for sundheds-væsenet bliver regionernes hovedopgave. Formål: At beskrive, analysere og diskutere de strukturændringer, der finder sted i sundhedsvæsenet, med hovedvægt på sygehusvæsenet i Danmark. Metode: Opgaven tager afsæt i et litteraturstudie, hvor udgangspunktet er officielle kilder og udredninger samt videnskabelig litteratur. Resultater: Strukturreformen, der er en centralisering, er inspireret af New Public Management-filosofien. Finansieringssystemet på sundhedsområdet er blevet væsentligt forandret med kommunalreformen. Det er en tvivlsom antagelse, at kommunale foranstaltninger er billigere end de regionale sundhedsydelser, og at nettobesparelsen er tilstrækkelig til at drive substitutionsprocessen. En nedsættelse af behandlingsgarantien fra to til en måned må forventes at stimulere markedet for private sundhedsydelser, med en underminering af den integrerede model med offentligt ejerskab og drift af sygehusvæsenet til følge. Konklusion: Den nye finansieringsmodel påvirker aktørernes økonomiske incitamenter, idet de enkelte aktører kun belønnes for de ydelser, de selv leverer til patienten, uden sammenhæng med resten af behandlingsforløbet. Den stigende aktivitetsafhængige finansiering udgør en væsentlig styringsmæssig udfordring. Ventetidsgarantien får med nedsættelsen fra to til en måned karakter af at være et servicemål, frem for at være en garanti for behandling af høj faglig kvalitet. / Background: On 1 January 2007 the Local Government Reform came into force. The formation of regions is the biggest change of the public sector since the Local Government Reform in 1970. The regions’ main task will be the responsibility for health service. Purpose: To describe, analyse and discuss the structural changes taking place in the Danish health service, with emphasis on hospitals. Method: The starting point of the essay is official sources and explanations as well as scientific literature. Results: The structural reform is a centralisation is inspired by the New Public Management philosophy. The financial system in the health care area has been changed significantly through the Local Government Reform. It is dubious to assume that local government measures are cheaper than the regional health services, and that the net saving is sufficient to drive the substitution process. A reduction of the treatment guarantee from two to one month must be expected to stimulate the private health service market, thereby causing undermining of the integrated model with public ownership and operation of health service. Conclusion: The new financing model will affect the financial incentives in the system as the individual players are only rewarded for the services they deliver to the patient with no relation to the remaining treatment. The increasing activity depending financing presents a significant management challenge. With the reduction from two months to one the waiting time guarantee will assume the character of being a service goal instead of a guarantee of treatment of high professional quality. / <p>ISBN 978-91-85721-28-3</p>

Hensikt: Hensiktenmed studien var å undersøke forutsetningene for å være faglig leder for anestesisykepleiere i dagens norske helseforetak. Metode: Studien ble gjennomført med en kombinert metodikk: 1) Spørreundersøkelse med et skjema som forfatteren selv utviklet til alle førstelinjeledere for anestesisykepleiere i norske helseforetak,totalt77, med 80,5 % svarfrekvens. Datable analysert med kvantitative metoder.2) Halvstrukturerte individuelle intervju med syv ledere, strategisk utvalgt, både kvinner og menn, i alle landets fire regionale helseforetak, som det ble gjort en kvalitativ innholdsanalyse av. Resultat: I denne studien fant man at mange andre presserende oppgaver for lederne gjør at faglig ledelse ofte blir nedprioritertog delegert til andre, som fagutviklingssykepleierne. Lederne har et betydelig fokus på helsefremmende ledelse. Lederrollen er belastende, til tider slik at helsen påvirkes. Det er liten interesse for og nærmest ingen konkurranse om lederjobben. Av lederne er forholdsvis mange menn. Konklusjon: På grunn av de endrede rammebetingelsene,som følge av blant annet enhetlig ledelse og helseforetak,har lederrollen endret seg. Den har gått fra å stort sett være faglig leder til stadig mer personalledelse og administrative oppgaver. Lederne har i høy grad tilpasset seg de nye kravene, ogfungerer på mange måter som hybridlederemedettydelig fokus på helsefremmende ledelse.Anestesisykepleiefaget ivaretas gjerne av fagutviklingssykepleierne. Lederjobben oppleves som belastende og ikke særlig attraktiv for anestesisykepleiere / Aim: This study aimed to investigate the conditions being a professional leader of nurse anesthetists in Norwegian public hospitals today. Method: Thestudy used a combination of quantitative and qualitative methods, including a survey questionnaire constructed by the author and distributed to all first-line managers of nurse anesthetists in 77 Norwegian public hospitals, with a response rate of 80.5 %. The questionnaires were analyzed by quantitative methods. The author also conducted semi-structured individual interviews with seven strategically chosen leaders, both women and men, at hospitals in Norway’s four health regions. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results showed that leaders give less priority to professional leadership, largely due to many other urgent tasks, and frequently delegate this part of their leadership role to others (e.g., nurse anesthetists working with professional development). In leadership roles, nurse anesthetists focus on health promotion. They describe their managerial role as burdensome, at times even affecting their health. There is not much interest in and hardly any competition for managemen tpositions. Among the leaders, there is a relative dominance of men. Conclusion: Due to altered framework conditions, such as unitary management and health enterprises, the managerial role has changed, moving in responsibility from something more like a traditional foreman to becoming a first-line manager, who increasingly deals with personnel management and administration. Leaders have mostly adapted to the new demands.In many ways, they functionas hybrid leaders whofocus on health promoting leadership.Nurse anesthetistsperceive the management position as burdensome and not particularly attractive / <p>ISBN 978-91-86739-38-6</p>