A administração pública brasileira tem uma imagem muito negativa perante a sociedade, o que se deve, em grande medida, a um histórico de ineficiência e práticas patrimonialistas e clientelistas. Para enfrentar o desafio de mudar esse tipo de administração pública, a corrente de pensamento denominada Nova Administração Pública (NAP) ou administração gerencialista, como ficou conhecida no Brasil, propõe novos métodos e técnicas de gestão a ela adaptados, muitos deles oriundos das práticas de empresas privadas. Assim, como outras experiências anteriores de reformas no Estado brasileiro, a NAP também ficou mais restrita ao âmbito federal, sendo poucas as oportunidades de estudá-la em nível subnacional (estados ou municípios), ou mesmo via estudos intraorganizacionais. Nesse sentido, o objetivo desta pesquisa é analisar, por meio de um estudo de caso único, a experiência de implantação de alguns dos valores e práticas da Nova Administração Pública num órgão público brasileiro, de nível estadual, historicamente vinculado aos procedimentos típicos da burocracia tradicional. O órgão público pesquisado é o Departamento de Trânsito de São Paulo (Detran-SP), que atualmente está passando por processo de reestruturação, visando mudanças em seu modelo de gestão. Sendo assim, ele se apresenta como um profícuo laboratório para entender e analisar quais são as variáveis mais relevantes para tornar tecnicamente viável o modelo da NAP em nível subnacional. / Public administration in Brazil has a very negative image in society, largely due to a history of inefficiency combined with patrimonial and clientelistic practices. In order to change this type of administration, the school of thought known as New Public Management (NPM) or managerial public administration, as it is commonly known in Brazil proposes new methods and management techniques, many of which are adapted from private business practices. Similarly to other previous Brazilian state reforms, NPM has been restricted to the federal level, rendering it difficult to be observed or studied at subnational (states or municipalities), or even intraorganizational levels. Given this, the aim of this research is to study, through a single case study, the implementation of some of the values and practices of New Public Management in a state-level Brazilian public agency, historically linked to the typical procedures of traditional bureaucracy. The agency studied is the São Paulo Department of Transit (Detran-SP), which is currently undergoing a restructuring process and can be seen as a laboratory to understand and analyze what are the most relevant variables and challenges to make the NPM possible at the Brazilian subnational level.

Digitaliseringen har kommit att innebära en förändring för såväl hela arbetslivet som för individen. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur digitaliseringen har kommit att påverka medarbetares arbetsmiljö. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju myndighetsanställda, där följande frågeställningar låg till grund: på vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?, vilka upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete? samt vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö? Resultatet visade att digitaliseringen har inneburit en förändring på myndigheten i form av att analoga funktioner och processer har kommit att bli digitala där nya digitala verktyg har förändrat arbetssätt, kommunikation och relationer. Förändringen har medfört möjligheter att utföra arbetet med ökad effektivt och med bättre kvalitet samt flexibilitet genom gränslöst arbete. Digitaliseringen har även medfört nya möjligheter för kommunikation, vilket delvis har förbättrat sociala relationer. Dock har digitaliseringen även inneburit att en del kontakt med kollegor har suddats ut då sociala relationer delvis har kommit att ersättas av digitala funktioner. Oförmåga att leva upp till kravet att arbetet i och med digitaliseringen ska hålla ett högre mått samt upplevelsen av att det gränslösa arbetet skapar ett krav på att ständigt vara tillgänglig är ytterligare baksidor som digitaliseringen medfört. De nya möjligheterna och hindren har inneburit konsekvenser på arbetsmiljön i form av nya krav i arbetet, förbättrat och försämrat handlingsutrymmet samt förändrade former för stöd. Digitaliseringen har kommit att styra såväl arbetssätt, resultat och uppföljning, gränsdragning mellan arbete och privatliv som sociala relationer i arbetet, vilket på gott och ont har kommit att förändra intervjupersonernas arbetsmiljö. Forskning har efterfrågats kring digitaliseringens effekter på anställdas arbetsmiljö varpå föreliggande studie har bidragit med kunskap av betydelse för forskningsområdet.

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering & Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation & Kontroll, Försämrad kommunikation & Ökad administration samt Målstyrning &Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén. / <p>The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.</p><p>The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Over the last decades, language in the public sector has changed due to influence from New public management. In this thesis, I seek to investigate librarians’ attitudes towards a more businesslike way of speaking about libraries, referred to here as management-speak. For this purpose, I’ve used a modified version of the matched guise technique. A magazine article on libraries was altered so that one version contained more management-speak and the other one less. 500 randomly chosen Swedish librarians were asked to rate one of the two versions on a five point Osgood-scale. Statistical analysis of their answers shows that while respondents who read the version containing less management-speak rated it more favorably, the difference was small and not statistically significant. These results would suggest that librarians in general may not hold any particularly strong attitudes, positive or negative, towards management-speak. However, librarians who graduated in the eighties or later and librarians who do not hold a managerial position are more likely to perceive the writer as younger when she uses more management-speak, while research librarians will probably see the writer as more trustworthy when the management-speak is toned down.

The aim of this master thesis is to examine how leadership in public libraries is constructed discursively in the Swedish library field of today. The empirical material reviewed is job postings and articles from three library related journals.The thesis seeks to identify what different leadership discourses can be found by looking at definitions, forms of address, present actors and themes emerging. It also aims to examine the contingent presence of late modern leadership theories in the order of discourse. The leadership theories primarily investigated are New Public Management (NPM) and value-based leadership.The theoretical starting point of the thesis is discourse theory, developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. In the analysis a model of four phases is used; in which central concepts of discourse theory help identify the discourses. Three different discourses are identified in the material:The change discourse is based on the idea that change is a general condition for leadership in public libraries. The presence of NPM can be seen in this discourse in terms of a rational view of the employees.The relation discourse is oriented towards development of the individual and the relationship between leader and personnel. One can see many characteristics of a value-based leadership but also a tendency of wanting to justify their operations in terms of NPM.The participatory discourse is a mainly critical discourse. There are some elements of value-based leadership, but the perspective is the employees’ and focus lies on a collective sense of professional community. / Program: Bibliotekarie

Denna studie undersöker ett av Uppsala kommuns etappmål inom klimat- och miljöarbete och hur den kommunala målstyrningen påverkar gymnasieskola och anställdas interna arbete. För att analysera det organisatoriska arbetet och implementeringar av målet används teorier kring neoliberalism och new public management (NPM). Till studien har textanalys och semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att målträngsel är ett faktum för skolans verksamheter vilket även påverkar implementeringen och hanteringen av ekomålet. Hur det påverkar de anställda beror mycket på individens kunskap och ansvarsområde. Skolans storlek har stor betydelse på tillämpningen av målet och arbetsbelastningen på ansvarig personal. Vidare visar studien på att den kommunala styrningen både medför en hårdare intern styrning inom verksamheterna samtidigt som utrymmet för ledarskap kan tyckas öka.

Cíl diplomové práce spočíval v nástinu podmínek a prostředí pro implementaci systémů managementu jakosti ve veřejné správě ČR. Při objasňování tohoto cíle bylo využito východisek z dostupných literárních pramenů, praktických zkušeností s implementací Úřadu městské části Prahy 7 a také vlastního výzkumu. Systémy managementu kvality tvoří ucelené přístupy k rozvoji organizace formou obecných doporučení, jak skutečného růstu kvality poskytovaných statků či služeb dosáhnout. Aplikaci standardizovaných metod je třeba přizpůsobit individuální organizaci vzhledem k předmětu její činnosti a vytýčeným cílům. Veškeré přístupy jsou vždy pouze nástrojem a pomůckou, jenž při správném využití dokáží napomoci ke zkvalitnění a zefektivnění řízení. V současné době je implementace přístupů ke kvalitnímu řízení veřejné správy v ČR dobrovolná a každá veřejná instituce/úřad si jej může zvolit, dle vlastního uvážení. Při dostatečné publicitě a prezentaci, by v budoucnu mohly systémy managementu kvality v očích veřejnosti působit jako určitá záruka poskytovaných statků a služeb.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.