Klientvåld är en typ av våld som riktas mot yrkesverksamma och kan ta sig uttryck på flerasätt, hot och fysiskt våld är några exempel. Våldet kan riktas mot många yrkesgrupper, dengemensamma nämnaren är att det förekommer inom människobehandlande organisationer.Syftet med studien är att undersöka och analysera hur intervjupersonerna upplever åtgärdermot klientvåld samt att jämföra om det finns några skillnader i upplevelser av våldsutsatthetmellan de kvinnliga och manliga socialsekreterare som deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorin om gräsrotsbyråkrati och teorin omgenuskontraktet. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyrasocialsekreterare. Socialsekreterarna jobbar i olika städer i Sverige och på olika avdelningar.Intervjuerna med socialsekreterarna har transkriberats och analyserats med en tematiskanalysmetod. Resultatet visar på att psykiskt våld upplevdes som vanligt av socialsekreterarna men attfysiskt våld var väldigt ovanligt, vilket går i linje med tidigare forskning. Det finns fleraförebyggande åtgärder när det gäller fysiskt våld och nästan inga när det gäller psykiskt våld.I analysen framkommer att både socialsekreterarna och deras chefer har inställningen attpsykiskt våld och hot är en del av jobbet och att det kan saknas ett arbetsmiljöperspektiv. Enåtgärd som föreslås är att socialsekreterare får utbildning i samtalsteknik och de-eskalering föratt förebygga situationer där hot eller våld förekommer. En sådan åtgärd får också stöd itidigare forskning som visat på att unga och oerfarna socialsekreterare löper större risk attutsättas för våld. Resultatet visar att det finns några skillnader i upplevelser av våld mellan demanliga och kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna beskriver mer våldsamma hot,medan de kvinnliga deltagarna beskriver hot om att klienten ska gå till chef och anmäla tillIVO.

Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan som kommunikation har på tillit, utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom offentlig sektor. Följande frågeställningar har formulerats: Hur kan ledarskapet främja tillit via intern och extern kommunikation? Vilka organisatoriska hinder kan motverka tillit via kommunikation? Vilka organisatoriska förutsättningar främjar tillit via kommunikation? Studien utgår från kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiriska data. Totalt 8 respondenter har deltagit i studien, 4 medarbetare och 4 personer i arbetsledande funktion. Respondenterna är yrkesverksamma inom två olika kommunala verksamheter, där den ena verksamheten har implementerat ett tillitsbaserat ledarskap medan den andra saknar implementerad styrmodell. Resultatet visar att stöd från ledningen har en signifikant betydelse för medarbetarnas möjlighet att kunna lösa de kommunikativa problem som uppstår inom organisationen. Den tillitsbaserade styrningen vidmakthålls genom att den faktiska styrningen är överensstämmande, vilket innebär att tillit syns i både ord och handling inom organisationen, den tillitsbaserade styrningen genererar en mer närvarande ledning. Gemensamt för verksamheterna är att kommunikationen i de egna arbetsgrupperna upplevs fungera bra och kännetecknas av tillit och ett öppet kommunikationsklimat. Däremot utgör den horisontella kommunikationen en utmaning, där det uppstår svårigheter i kommunikationen mellan olika personalgrupper. Pandemin har påverkat sättet att kommunicera där vikten av fungerande kommunikationskanaler inom organisationen och ut till medborgarna är centrala. Det finns vissa personliga preferenser som är särskilt tillitsfrämjande, att ha ett förhållningssätt gentemot andra människor som präglas av en generell tillit, det vill säga att andra människor i grund och botten går att lita på, vilket kan tyckas vara självklart men har betydelse för skapandet av god kommunikation. Slutligen har det blivit påtagligt att tillit och kommunikation är två begrepp som samspelar med varandra och är beroende av den kontext som finns. Kommunikationens betydelse för tillit är centralt och tillit behöver synas i både ord och handling för att bli trovärdig.

Kraven på utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete och kontroll har de senaste fyra decennierna ökat i den offentliga sektorn. Denna ökning beror bland annat på genomförandet av nya organisationsreformer i Sverige som sorteras in under samlingsnamnet New public management (NPM). Åsikterna går isär huruvida förändringen bidrar eller har bidragit till någon nytta för organisationerna. De positiva rösterna gör bland annat gällande att det är en styrform som förbättrar verksamheterna, bidrar till brukarorientering och gör verksamheterna effektivare. De negativa rösterna anför bland annat att det saknas evidens för att utvärdering och kvalitetsarbete skulle medföra nytta, att det är kostsamt och tar tid från kärnuppdraget.  Denna studie har fokuserat på att undersöka kvalitetsarbetet inom LSS i Malmö stad ur ett djupgående medarbetarperspektiv. Närmare bestämt handlar studien om att undersöka och analysera personalens erfarenheter av samt uppfattningar och idéer om kvalitetsarbete. För att samla in det empiriska materialet har den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer använts. Materialinhämtningen skedde genom fem intervjuer med medarbetare som arbetar på olika dagliga verksamheter inom LSS i Malmö stad. Vid analys av den insamlade empirin användes tematisk analys. Teoriansatsen som har använts för att bearbeta det empiriska materialet är nyinstitutionell teori och domänteori.  Intervjumaterialet visade på att medarbetarna talade om två olika typer av kvalitetsarbete, som i studien har benämnts formellt kvalitetsarbete och informellt kvalitetsarbete. Det formella kvalitetsarbetet avser arbete som medarbetarna får tydliga direktiv från förvaltningen att genomföra och som finns dokumenterat i exempelvis en policy. Det informella kvalitetsarbetet avser det mer subtila arbetet som inte är beskrivet i tydliga direktiv. Det kan exempelvis handla om daglig kommunikation mellan medarbetare och/eller brukare. Studiens resultat visade på att medarbetarna ser på det formella kvalitetsarbetet utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan ifrågasättes det formella kvalitetsarbetets existens och vad det egentligen gav verksamheterna och i synnerhet brukarna i kvalitetsaspekt. Men å andra sidan försvarades det formella kvalitetsarbetet och det ansågs tillföra organisationen någonting värdefullt. I uppsatsens slutsats och avslutning diskuteras denna paradox utifrån domänteori.

Med en kvalitativ ansats och med ett kritiskt perspektiv ifrågasätter denna studie hur Vikariebanken som verktyg påverkar arbetare i den operativa nivåns handlingsutrymme. Syftet är att belysa hur personal upplever Vikariebankens funktion i relation till sin arbetsmiljö och vilket handlingsutrymme de har att påverka sin arbetssituation kopplat till Vikariebanken. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer av fast anställda undersköterskor på ett äldreboende samt en fokusgrupp där anställda och före detta anställda av Vikariebanken möts och diskuterar upplevelser av sin anställningsform. Det insamlade materialet har vi kategoriserat utifrån en abduktiv metod där den empiriska och teoretiska rösten pendlar och reflekteras mot varandra för att skapa nya perspektiv. Vår studie resulterar i att individens handlingsutrymme står i relation till omgivande sociala strukturer. Om sociala strukturer, som exempelvis arbetets ideologi, inte synliggörs begränsas individens handlingsutrymme vilket också skapar ett fängslande grepp om vilka möjligheter den enskilda individen har att göra motstånd mot ohållbara arbetssituationer.

<p>This research project explores the effects of neoliberal policy reform at Children Aid Society (CAS) in Ontario with a specific focus of a newly amalgamated agency in Northern Ontario. For the purpose of this research paper, the agency currently restructuring is referred as Agency # 1. The amalgamation has been initiated by the Ontario Ministry of Youth and Children Services (MYCS). In order to provide these changes, the MYCS formed the Commission to Promote Sustainable Child Welfare (CPSCW) to look into approaches that would make services more efficient and sustainable. This project focuses on the interpretation of the amalgamation through three lenses: the academic literature reviewed; five interviews conducted with administrators and front line workers; and finally the researchers lived experience at Agency # 1 will form a backdrop to the research questions in order to highlight the voices of the research participants. A qualitative approach was conducted to analyze and outline specific themes and sub themes that relate to the literature review such as Neoliberalism, Centralization and New Public Management (NPM). The findings support that neoliberal policy reform has impacted employees at Agency # 1 through a series of miscommunication on policy and procedures along with a delayed process to agreeing on a Collective Bargaining Agreement (CBA). The data outlines that the process has been highly influenced and developed by the MYCS, CPSCW and senior administration. The data supports the conclusion that neoliberal reform through managerial approaches is highly entrenched in restructuring of Agency # 1.</p> / Master of Social Work (MSW)

The literature indicates that engaging parents in child/youth mental health services is crucial for achieving positive outcomes. Yet, little research exists on how providers and organizations might hinder or facilitate parental engagement. This study aims to address this gap in literature by answering three research questions: (1) how do service providers working in child and youth mental health services define parental engagement? (2) Why does engaging parents in treatment remain a challenge for service providers? (3) What organizational- and provider-level factors contribute to this challenge? To facilitate this aim, semi-structured interviews were conducted with four service providers, including those working in community-based or outpatient child and youth mental health services. Participants were recruited using a snowball sampling recruitment method. Interviews were audio-recorded, transcribed and analyzed following principles of Constructivist Grounded Theory. Study results highlighted system- (e.g., access), organizational- (e.g., expectations and constraints), provider- (e.g., stance) and parental-level (e.g., shame) factors impacting parental engagement in services. These findings coincide with the documented impacts of neoliberalism and New Public Management on shaping mental health services. This study thus challenges traditional conceptualizations of engagement and underscores the interplay of complex factors that occur between service-levels. An expanded definition of parental engagement is therefore warranted if providers and organizations intend on holistically engaging parents in their child/youth’s care. / Thesis / Master of Social Work (MSW)

Bristen på familjehem och svårigheter med att rekrytera nya familjehem är idag ett aktuellt och omfattande problem. Familjehemsvården åsyftar att placera barn och unga som av olika skäl inte får sina behov tillgodosedda i sina biologiska hem. Socialtjänsten är ytterst ansvarig för handläggning och att säkerställa kvalitén på den familjehemsvård som bedrivs. Behovet av familjehem har ökat under de senaste åren medan socialtjänsten har svårt att rekrytera i samma takt, vilket i sin tur har lett till en ökad tillgång för privata företag att etablera sig på marknaden. Att samverka med privata aktörer i fråga om familjehemsvård har lett till utökat utbud av familjehem men även begränsad insyn i placeringar. Tidigare forskning väcker frågor om barnets bästa och socialsekreterarens roll i relation till den privatiserande marknaden som utvecklats samt den ökade efterfrågan av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra socialtjänstens handläggning och socialsekreterares upplevelser i ärenden med kommunal respektive konsulentverksamhet inom familjehemsvården. Detta undersöks med en kvalitativ ansats, genom semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare. Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts som analysmetod i studien där mönster och teman identifierats och analyserats vilket konstruerat resultaten för studien. Resultatet visade att handläggning för ärenden sker på samma sätt oavsett placeringsform men där förhållanden inom placeringar kan variera och påverka handläggningen. Vidare hur uppfattningarna om kvaliteten varierar.

Because of on-going reform efforts, rapidly changing business environments, and increasing demands for government services while reducing expenditures, organizations realize government is challenged with social welfare problems that cannot be effectively tackled utilizing our traditional bureaucratic structures. Organizations must work across traditional organizational boundaries to implement reform efforts that reduce the size of government, operate more efficiently, reduce fiscal stress, and employ market-like mechanisms. Government reform efforts are not new; universities, to include Virginia Tech, play a large role in reform activities. Also playing a prominent role in government reform efforts are contractual relationships; these relationships continue to increase. Virginia Tech, through the implementation of the Federal Reimbursement Unit (FRU), has had a long-term contractual relationship with a local government in implementing government reform, specifically in the implementation of a unique model program to maximize local revenues to finance a child welfare program. The goal of the program is to use less county tax dollars to support children in foster care, and provide a seamless process in maximizing resources from federal entitlement and state programs. While contracts have played a major role in reform efforts for many decades, long-term contract relationships are not fully explored in the literature. There is much more to learn about the relationships, and their role in reform, specifically how contracts evolve over time. Using a single case study design, this research explored the evolution of a long-term contract involving collaborative activities between a state university and a local county through the implementation of this unique model program. Interviews provided the primary method of data collection with experts in the child welfare field. The research explored key factors in the model program that led to the implementation and evolution of the contract with a focus on selected elements of the popular New Public Management (NPM) form of governance and interagency collaboration. The results identify multiple collaborative and selected NPM elements that existed in the implementation and subsequent evolution of the contract. These selected elements may not be present in other long-term contracts; however they played a significant role in the implementation and evolution in this research. / Ph. D.

In contrast to the decline of New Public Management (NPM) in many countries, reports on executive agency policy in Korea point to its success. To explore why it has been successful, this study investigates the relationship between multi-level culture and work motivation (i.e., job satisfaction and organizational commitment). This study develops a multi-level framework and examines direct, moderating, and varying contextual effects in the relationships among organizational cultures (clan, adhocracy, market, and hierarchy), individual perceptions of organizational culture, and work motivation, using survey data from 1,535 public employees in 46 executive agencies in Korea and hierarchical linear modeling (HLM). Key findings include, first, clan, adhocracy, market, and hierarchy organizational cultures all have positive associations with organizational commitment; however, individual perceptions of organizational market and hierarchy cultures are negatively related to organizational commitment and job satisfaction. Second, market and hierarchy cultures have positive varying contextual effects in relationships with organizational commitment. Third, organizational culture has more explanatory power than individual perceptions of organizational culture. Finally, efforts to develop and sustain balanced organizational culture evidently led to the success of the executive agency system in Korea. The findings support the argument that NPM reforms need to be examined through the lens of a multi-level culture and balanced culture perspective. / Ph. D.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.