The essay examines municipal organization theory through a case study of Malmö, Sweden. The essays aim is to investigate how New Public Management theory is expressed and affects the municipal of Malmö’s elementary school in regards of the “Grundskoleförvaltning”, work and completion of the administrations goals. The essay has a qualitative research design and the empirical material consists of the study of an “Nämndsbudget” and an interview with a leading official at the Grundskoleförvaltning.   The essay´s result shows that the elementary school administration in Malmö is heavily affected by New Public Management ideas and governing. The affect NPM has on the administration is regarded by the official as deeply affecting the administrations ability to deliver a qualitative education for all the pupils in the town of Malmö.

The elderly care sector is facing high demands in the context of demographic change. In regard to the high potential of efficiency increase, the area has been restructured particularly strongly based on principles of the New Public Management (NPM) since the 1970s. This thesis aims to investigate the influences of NPM on elderly care and the effects on care staff and people in need of care by means of a qualitative approach based on a qualitative content analysis. Through a holistic perspective, the role of social work as a profession and possible changes within the welfare state structures of Germany and Sweden is explored. The findings convey a rather negative experience of the impact of NPM and is characterized in both countries by a high degree of privatization, standardization and economization in care. Due to higher workloads and fewer resources, the pressure on staff in care is high. In addition, services for those in need of care are reduced and the quality of care suffers from the staff’s high workload. The objective of care is affected by the implementation of NPM and entails a change in the profession, which needs to be viewed critically based on the results.

For several decades, there has been a transfer of ideas from the private sector to the public sector on how to modernize the organization. One widespread idea is the service guarantee. However, when ideas are transferred from one domain to another and implemented in a different context, they are also always transformed. This report centres on what happened in practice when service guarantees were introduced into two Swedish municipalities. The purpose of the study is to investigate how the employees perceived the implementation of a public service guarantee and its impact on the employees in the organization. The study points to the difficulty of transferring the ​​service guarantee idea to the public sector and to reproduce it successfully. The study indicates that the existence of the service guarantee is questioned, and gives rise to new goal conflicts when operating plans are made. Employees expect managers to be committed, while describing a status quo situation. The study indicates that the service guarantee has only become an unexploited symbolic tool in the development of quality assurance. / Offentlig sektor har sedan flera decennier tillbaka hämtat idéer från den privata sektorn för att modernisera organisationen. En idé som fått en stor spridning är tjänstegarantier. När idéer ska hämtas ut, överföras och införas mellan olika kontexter sker alltid en omformning av idén. Denna rapport berör vad som händer i praktiken när tjänstegarantier har införts i två svenska kommuner. Studiens syfte har varit att undersöka hur anställda upplever implementeringen av tjänstegarantier och vilka konsekvenser tjänstegarantin får för anställda i organisationen. Resultaten från studien visar på svårigheten att fånga idén med tjänstegarantier och att reproducera idén framgångsrikt. Av studien framgår det att tjänstegarantins existens är ifrågasatt och när verksamheten ska planeras uppstår nya målkonflikter. Anställda efterfrågar chefernas engagemang samtidigt som anställda beskriver en obetänksam tillbakastyrning. Studien pekar på att tjänstegarantin bara blivit ett symboliskt verktyg i utvecklingen av kvalitet.

Denna studie syftar till att öka förståelse för hur new public management påverkat bildämnet i gymnasieskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på tre gymnasieskolor och deras utsagor har analyserats utifrån en ramfaktorteori där ramfaktorerna är baserade på Anna Annerbergs påståenden om hur lärare påverkas av new publicmanagement. Resultatet visa att bildlärarna är kritiska till läroplanen. Informanterna menar att läroplanen är vag och har ett svårtolkat språk. Bildlärarna menar vidare att de inte kan vara säkra på vilka förväntningar som ställs på undervisningen. I och med detta uttrycker informanterna att de dock har en stor frihet när det kommer till undervisningen, vilket de tycker är positivt. Informanterna tycker att elevernas lärande står i centrum. Däremot belyser de att det finns en problematik kring att allt som skapas och görs i klassrummet ska bedömas. Detta då de anser att det i estetiska ämnen kräver övning innan elevers uppgifter kan bedömas och betygsättas. Detta har lett till att många lärare inom bildämnet avviker från läroplanens krav på betygsättning för att skapa utrymme för lärande gentemot eleverna.

Denna kandidatuppsatsen är en komparativ studie som handlar om skillnader och likheter mellan privata och kommunala äldreboenden utifrån arbetstagarnas perspektiv. Uppsatsen har haft New Public Management teorin som utgångspunkt samt tre olika aspekter som kvalité, effektivitet och arbetsvillkor under arbetsgång. Vi har även undersökt vilket äldreboende, det vill säga privat respektive kommunal som har mer inslag av NPM teorin i deras verksamhet. Informationen hämtades från femton semistrukturerade intervjuer som bestod av arbetstagare från privata och kommunala äldreboenden i Borås Stad. Undersökningens teori och tidigare forskning har utgått ifrån New Public Management. Resultatet av studien har visat att privata äldreboenden har ett större inslag av NPM- teorin i sina verksamheter. Studien har det även framkommit att det finns en del skillnader samt likheter mellan dem privata och kommunala äldreboenden utifrån dem aspekterna vi har utgått ifrån.

This study has aimed to investigate the new regulation of the superintendent that was introduced at the turn of the year 2019, which states that the superintendent shall assist the local politics and school boards. The overall purpose of this study is to increase knowledge about how a legal regulation of the superintendency affects school governance and management in the governance chain. Underlying issues are: how the regulation in the Education Act has been interpreted by various actors in the school area and whether the superintendents themselves believe that the regulation has affected their position and function. To investigate this, various government documents and investigations concerning the regulation of the superintendent are studied, a number of actors in the chain of command are interviewed about the new regulation and the individual opinions of the superintendents have been obtained via a survey. To put the superintedent in a context, I have highlighted theories of state governance, New Public Management and trust-based governance. To understand the superintendent arena and what governs the superintendent, I have used six dimensions of power and a framework that defines what governs the superintendent room for maneuver. The results show that the superintendent function will be affected by the new regulation. Whether the chain of command will become clearer, there are no unambiguous answers neither from those who have been interviewed nor the superintendent. On the other hand, there are several among those who have been interviewed who claim that the superintendent regulation can result in a conflict of power between, among others, local politics and the superintendent, the superintendent and the school principal. Furthermore, another issue found are difficulties with the regulation because the Swedish municipalities have different size and different organization including the difference of structure of the political boards, which affects the effects of the regulation of the superintendent.

Inom den offentliga sektorn har det blivit allt vanligare att myndigheter anlitar utomståendeleverantörer för att genomföra arbete åt myndigheten, så kallad utkontraktering. Attupphandlingarna genomförs affärsmässigt och att myndigheter får så hög kvalitet sommöjligt i förhållande till det pris som betalas är av stor vikt då det handlar om skattemedel. Iden här studien har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemän hos olikamyndigheter som genomför upphandlingar balanserar spänningen mellan pris och kvalitet.Syftet har varit att utöka kunskapen inom den del av utkontraktering som innefattar attupphandla en leverantör. Resultatet visade att upphandlarna hade stor påverkan på pris ochkvalitet när de ställde krav och mervärden i upphandlingen, bestämde ersättningsmodelleroch även under avtalsförvaltningen. Vidare visade studien att upphandlare har olika syn påvad som innefattar tjänstekvalitet samt hur höga kvalitetsnivån man bör beakta i upphandlingen.

This paper has investigated the right to equivalent education in compulsory school for pupils with learning disabilities. What has been investigated is what is the right to equivalent education and factors such as finances, equivalent and quality within two Swedish municipalities. The study has examined with the help of New public management and implementation theories to investigate how two municipalities work with implementing political decisions but also how they are steering, controlling and the evaluation of school administration and pupils. The study concludes that a policy on equivalent education may be needed to increase the equivalent for students in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study has also concluded that there are two key concepts that increase equivalence for students in compulsory school for pupils with learning disabilities, it's the need of the pupils and their knowledge development to enchur equivalent education. The two municipalities and the school administration need to work on is: to have a good foundation in the schools' systematic quality work to achieve the requirements of the Education Act and the curriculum from the National Agency for Education, the goal of new public management to be achieved. It turns out that the municipalities' financial management is partly crucial for the school's development especially with teacher density and competent staff. Neither municipality has a successful implementation due to the municipalities being in different phases in the policy process for the systematic quality work and the work in the school administration.Something from the two municipalities is that it is complex to work and manage the compulsory school for pupils with learning disabilities where the state of Gothenburg works with a systematic work to follow the law and curriculum while Laxå municipality works more on a value- based system on students' needs. To have a clear path on what equivalent education for pupils in the compulsory school for pupils with learning disabilities it's that they need both the structure that the state of Gothenburg has and the value- based system on needs Laxå municipality has. There is a need for further research on what type of policy to ensure equivalent education in compulsory school for pupils with learning disabilities.

Abstrakta ord som lycka, kvalitet och rikedom används dagligen i vardagsspråket, och vi förstår allt som oftast hur dessa ska tolkas beroende på kontexten. Svårighet uppstår dock när man försöker avgränsa dessa otydliga begrepp och definiera vad som ingår och inte ingår i dem. När tolkningsbara begrepp ligger till grund för beslutsfattande inom myndigheter kan det således tendera att bli upp till den enskilde tjänstepersonen att tolka dem. Syftet med den här studien är att försöka förstå hur bruket av icke definierade begrepp inom myndighetsutövning skapar praktiker hos enskilda tjänstemän, samt huruvida dessa är kopplade till strategisk styrning. Med studien vill jag diskutera hur strategisk vaghet används som ett sätt att styra subjekt i deras tjänstemannautövning. Studiens kanske främsta bidrag till kunskapsbyggandet är dess kvalitativa ansats och intervjubaserade metod som används för att förstå individens subjektiva upplevelse av en diskurs som praktiserar vaga begrepp. Det teoretiska ramverk som studien vilar på utgörs främst av Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och universalpragmatiken samt Michel Foucaults teorier om styrningsmentalitet och diskursiva praktiker. Studien visar att intervjupersonerna upplever krav på effektivitet och rationalitet uppifrån samtidigt som de upplever ett ständigt flöde av nya, vaga begrepp samt att de upplever en strävan efter att komma överens snarare än att fokusera på vad man kommer överens om. Resultaten i studien pekar på att icke definierade begrepp kan vara ett resultat av en politisk styrning som är tätt sammankopplad med de spänningar som uppstår när kvantifierbara mål tillåts regera över kvalitativa resurser. Min förhoppning med studien är att påvisa hur krav på kontroll och rationalitet inom offentlig förvaltning paradoxalt nog kan leda till att en diskursiv vaghet reproduceras på individnivå för att uppnå effektiva beslutsprocesser.

Performance policies propose to enhance the quality of services provided to vulnerable citizens. However, the ability to accomplish this goal is largely unsubstantiated. In the field of education, the No Child Left Behind Act outlined performance policy guidelines that held educators accountable for disadvantaged students outcomes and provided students with the option to seek the serves of alternative providers through a student transfer provision. This dissertation assesses the quality of states’ NCLB provisions that targeted minority and vulnerable student performance as well as utilization of the NCLB transfer provision allowing students to exit underperforming schools. It indicates that teachers’ union strength, minority student population, and past performance impacted the development of vulnerable student accountability provisions. The use of the transfer provision was limited by the strength of the accountability system implemented. As a result, the transfer provision is being poorly utilized and the states have negatively affected the educational opportunities of marginalized populations.