Syfte: Tidigare forskning visar att offentliga verksamheter tillämpar balanserat styrkort anpassat till dess specifika verksamhet. Antalet studier som behandlar anpassning av balanserat styrkort till offentlig verksamhet är begränsat vilket leder till att studien syftar till att belysa hur balanserat styrkort anpassas till svensk offentlig verksamhet. Metod: Studien tillämpar en abduktiv kvalitativ ansats med datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data och teori följer tematisk analys. Studien genomsyras av den tolkande hermeneutiska traditionen. Resultat & slutsats: Studien tolkar att offentlig verksamhet tillämpar anpassade balanserade styrkort där ingen uppnår samtliga kriterier för balanserat styrkort. Studien tolkar vidare att nyttan med anpassat balanserat styrkort uttrycks i form av enkelhet och enhetlighet vilket skapas genom att syftet med anpassat balanserat styrkort är detsamma som inom traditionellt balanserat styrkort. Anpassning av perspektiv uttrycks genom att lärande- och tillväxtperspektivet exkluderas till förmån för medarbetarperspektivet. Förslag till vidare forskning: Studien föreslår vidare forskning vad gäller strategikartans roll efter strategiutveckling, kausalitet när ett annat perspektiv än det finansiella placeras högst upp i hierarkin, lärande- och tillväxtperspektivets exkluderande till förmån för medarbetarperspektivet samt valet att avveckla balanserat styrkort inom offentlig verksamhet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse för balanserat styrkort anpassas till offentlig verksamhet. Förståelsen för anpassning skapas genom fyra aspekter; Tillämpning, Nytta, Syfte och Perspektiv. / Aim: Previous research reveals that public sector organisations apply balanced scorecard adjusted to their own specific business. The number of studies dealing with balanced scorecard adjusted to public sector organisations is limited which open on to the purpose of the study, which is to illuminate how balanced scorecard is adjusted to public sector organisations in Sweden. Method: The study applies an abductive qualitative research method with semistructured interviews as data gathering tool. The processing of data and theory follow thematic analysis. The study permeates the interpretive hermeneutic tradition. Result & conclusion: The study interprets that public sector organisations apply adjusted balanced scorecard where none acquire all criteria of the balanced scorecard. The study also interprets that the benefits of adjusted balanced scorecard are simplicity and uniformity. The benefits are accomplished through the purpose of implementing adjusted balanced scorecard, which is the same purpose as for traditional balanced scorecard. Perspectives are adjusted to the specific business, which primarily involves the exclusion of the learning-, and growth perspective in advantage of a perspective concerning employees. Suggestions for future research: The study suggests further research regarding the usefulness of strategy maps after strategy development, the causality when other perspective than the financial is placed at the top of the hierarchy, the exclusion of the learning – and growth perspective in advantage of perspectives concerning employees and phase out of balanced scorecard in public sector organisations. Contribution of the thesis: The study adds enhanced understanding of how public sector organisations choose to adjust balanced scorecard. The enhanced understanding concerning adjustment is created through four aspects; Application, Benefits, Purpose and Perspectives.

Sedan 1980-talet har New Public Management (NPM) varit den dominerande styrfilosofin inom offentlig sektor i Sverige. NPM har framförallt varit förknippat med resultat- och målstyrning och har förväntats öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. Idag genomförs en reform av styrningen inom den offentliga sektorn där det nya styrsättet går under benämningen tillitsbaserad styrning. Det syftar främst till att öka tilliten till professionerna och medborgarna. Denna studie utgör en kvalitativ fallstudie av Skatteverkets implementering av den tillitsbaserade styrningen och de utmaningar som uppkommer i samband med detta. Studien har genomförts på Skatteverkets kontor i Luleå, där chefer och medarbetare har djupintervjuats i två faser. En tematisk analys har använts för att analysera insamlade data och fyra huvudsakliga teman har identifierats; teambaserat arbetssätt, medarbetaransvar, kundperspektiv och prestationsutvärdering. Studiens huvudsakliga slutsatser är att Skatteverkets tolkning av tillitsbaserad styrning är ett teambaserat arbetssätt, som implementerats på ett i huvudsak decentraliserat sätt och med viss hjälp av Susan A Wheelans fyrstegsmodell. Vidare kan konkluderas att den största utmaningen är att anpassa prestationsutvärderingen efter det nya arbetssättet. / Since the 1980’s, the New Public Management (NPM) has been the dominating management control philosophy in the Swedish public sector organizations. NPM has predominantly been associated with management by objective and has been expected to increase efficiency within public sector organizations. Today the control system in Swedish public sector organizations is undergoing reform with a new system called trust-based control. The foremost purpose of this new control system is to increase trust within the professions and to the citizens. This study is a qualitative case study of the Swedish Tax Agency’s implementation of the trust-based control system and the challenges that this implementation entails. The study was conducted at the Swedish Tax Agency’s office in Luleå, where managers and employees were interviewed in two stages. A thematic analysis was applied to process the data, in which four main themes appeared; team-based mode of operation, employee responsibility, customer perspective and performance evaluation. The main conclusions of the study are that the Swedish Tax Agency’s interpretation of trust-based control is a team-based mode of operation. The implementation process has been primarily decentralized, with some aid from Susan A. Wheelan’s four-stage model. Furthermore, it is concluded that the foremost challenge with implementing trust-based control is to adjust the performance evaluation to fit the new mode of operation.

Education on behalf of social trust constitutes a central theme in all societies. Different forms of cheating and fraud have a negative impact on the bonds of social trust. The purpose of the thesis is to increase understanding of the scope for learning about the individual-society relationship as it finds expression in pedagogical practices involving norms relating to cheating. The established norms concerning school cheating are identified in group-based discussions involving Upper Secondary students and teachers. Students ascribe each other roles on the basis of the perceived capacity to produce school results and thereby also to justify the need for school cheating. In the norm negotiations a significant tolerance is shown towards cheating which is adjudged to be necessary, provided that a hierarchic, fair distribution of grades can be retained. The teachers perceive expectations of acting for goal fulfilment, in the form of good student grades, as based on economic arguments. Good student grades imply satisfied customers in a market exposed to competition and a strong market value for the individual school. From a critical viewpoint these norms are related to the contemporary, dominant neo-liberal principles of commercialisation and individualisation in social organisation. The school actors perceive, in accordance with stratified norm theory, the norms from economic systems of conduct as more strongly conditioning on conduct than those norms from political-administrative or socio-cultural conduct systems. The teachers are aware of expectations, in hidden concert and consent with other school stakeholders, to offer social approval for student cheating and sympathetic marking concerning the lowest grade for passing i.e. violation of rules, where this is necessary to meet the economic as well as political-administrative objectives that have been established. To be part of pedagogic practices involving school cheating implies learning to uncouple rules and practice, law and morality. Such a double agenda is incompatible with norms and ideals in official curricula as well as being destructive of the bonds of social trust; it thereby functions as a hidden curriculum.

Cette thèse traite des réformes et des politiques éducatives mises en place au Royaume-Uni après l’arrivée au pouvoir des nouveaux travaillistes en 1997. À la suite de la dévolution, deux Assemblées furent créés en 1999, l’une au Pays de Galles, et l’autre en Irlande du Nord, et l’Écosse se dota d’un Parlement. Cela entraîna la pérennisation des différences qui existaient entre les systèmes éducatifs du Royaume-Uni, la gestion de chaque système éducatif étant confiée à ces nouvelles institutions. La thèse analyse en profondeur les évolutions et les transformations générées au sein des différents systèmes éducatifs entre 1997 et 2010 (période de gouvernance des nouveaux travaillistes), et dégage les divergences et/ou rapprochements qui en ont découlé. Elle montre comment chacune des quatre nations a fait évoluer sa politique éducative, tout en tenant compte des réformes qui furent mises en place par les précédents gouvernements, ces changements ayant déjà profondément bouleversé l’organisation des systèmes éducatifs (New Public Management/autonomie des écoles). Certaines réformes antérieures à la période d’étude, qui modifièrent profondément le modèle de fonctionnement et l’organisation de ces systèmes éducatifs, sont également abordées car les gouvernements du début des années 2000 durent en tenir compte lors de l’élaboration de leurs projets éducatifs. Cette étude comparative tente aussi de définir l’efficacité des réformes en matière de performance scolaire et d’égalité des chances. / This thesis deals with the reforms and education policies that were implemented in the United Kingdom after the arrival of New Labour in 1997. Following devolution, two Assemblies were created in 1999, one in Wales, and one in Northern Ireland, and Scotland had a Parliament. This led to the persistence of the differences that existed between the education systems of the United Kingdom, the management of each education system being entrusted to these new institutions. The thesis analyses in depth the evolutions and the transformations generated within the different education systems between 1997 and 2010 (period of governance of New Labour), and reveals the divergences and/or convergences that ensued. It shows how each of the four nations has changed its education policy, while taking into account the reforms that were put in place by previous governments, these changes having already profoundly changed the organisation of these education systems (New Public Management/Local management of schools). Some reforms, prior to the period under study, which profoundly changed the organisation of these education systems, are also discussed because the governments in the early 2000s had to take them into account when developing their education projects. This comparative study also attempts to define the effectiveness of reforms in school performance and equal opportunities.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys. Teorier som använts i analysen grundar sig i agenda-settingteori och i nyinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att familjecentraler som idé är omtolkningsbart vilket resulterat i en omfattande översättningsprocess. I den processen har socialtjänstens roll varit decimerad, vilket avspeglas i det utrymme som socialtjänsten ges på familjecentralerna där deras roll definieras av andra professioner än de själva. Det som gör att familjecentralerna kommer att etableras är en kritik mot och från barnhälsovården rörande relationen med socialtjänsten. Detta ackompanjeras av en ökad oro för föräldraskapet samt ökade krav på billigare och bättre verksamheter inom den offentliga sektorn. Dock får familjecentralsetableringen ett abrupt avbrott i och med att studier lyfts fram som indikerar att det finns bristande kunskaper rörande familjecentralernas effekt, vilket skapar hinder för nyetableringar. Detta medför inte att befintliga familjecentraler läggs ner vilket kan förstås i att familjecentralspolicyn visar en hög grad av institutionalisering, en stark förgivettagen tro på familjecentralerna, där dessa upphör att behöva legitimeras i form av problemadressering och resultat. / This bachelor thesis focuses on the establishment process of family centers in Jönköping municipality, Sweden. The purpose of this case-study is to examine on which terms the establishment of family centers can be understood aiming for the creation of in-depth knowledge about establishment processes in social work. Data has been collected via semi-structured interviews and via open records. The data has been analyzed via ad-hoc analyses inspired by cases study analyses. Theoretical framework used in the study is Kingdon’s agenda setting theory and neo-institutional organization theory. The study presents that family centre policy is highly interpretable and therefore has been a case of policy translation, which has resulted in a decimated part for the social services in the family centers, highly defined by other professions. The establishment of family centers is a result of a critique aimed against and from the child health care services, accompanied with an increased worry for parenthood and demands for more economically efficient function within the public sector. The process is interrupted by studies that indicate insufficient knowledge about the efficiency of the family centers. However this doesn’t result in closure of family centers because the function has reached a high degree of institutionalization, where it is legitimized by presumptions and beliefs rather than results and problem addressing.

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt? Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd. Detta skapar problem med att dra några konkreta slutsatser om det råder någon ekonomisk skillnad, ifall verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, det blir mer ett antagande än bevisad kunskap. Det framkom även att den byråkratisering som medföljer vid konkurrensutsättning innebär ökad kostnad för det offentliga, och det är inte alltid som effektiviseringarna motsvarar omkostnaderna. Ingen av respondenterna ansåg att konkurrensutsättning är ett felaktigt förfarande utan det behövs mer tid för att bygga upp kunskapen, och att därmed fullt ut utnyttja upphandlingen som ett ekonomiskt instrument. Skiljepunkten mellan respondenterna är snarare hur användandet av konkurrensutsättning bör användas för att gynna Region Gotland och det lokala näringslivet. Flertalet av de anbudsförfaranden som har utfallit med bra resultat, är inom områden där konkurrensutsättning har använts under längre tid, och ”trial and error” är en av förklaringarna som uppsatsen har kommit fram till. Storleken på förfrågningsunderlagen är betydelsefullt, för att öka antalet anbud och därmed konkurrensen. Vilket i sin tur minskar risken för oligopol - eller monopol - ställning för något enstaka storföretag.  Antalet anbud ger också en prispress vilket för det offentliga kan betyda större ”effektivitetsvinster”. / The proportion of Swedish public sector exposed to competitive tendering has increased steadily since the early 1990s. This development or progress has its proponents as well as critics. As for the major parties in the two political blocs, there is now a consensus that competitive tendering is here to stay. The dividing line is more on what proportion of the public sector to be opened to competition. The purpose of this thesis was to examine how The Region of Gotland uses the competitive tendering and procurement to achieve business efficiency in their activities, and compare the empirical basis in relation to the available theoretical sources. For our thesis the following questions are chosen: In what way are implementations of competitive tendering used in order to achieve business efficiency within the public sector? To what extent is monitoring of public sector to ensure that allocated resources are used as intended in the best way? The empirical data shows that there is no straight line in terms of financial results of competitive tendering, as the monitoring and evaluation of procurement activities does not occur to the extent needed. For the same reason a comparison with financial outcome of public operation would become more an assumption than proved knowledge. Areas where a tender procedure has turned out with good results are mostly, in areas where competition has been used for a long time. Our conclusion is that time is needed to develop knowledge of good practice and examples. The size of the tender specifications is important, to increase the number of tender and thus competition. This in turn reduces the risk of monopoly. The number of tenders also provides a downward pressure in prices which can mean greater “efficiency gains”.

Der anhaltende Misserfolg des politikgetriebenen Reformstakkatos verstärkt seit einer Dekade die Tendenz zu einem Reformmodus, der Universitäten höhere Autonomie zuspricht und auf deren Selbstorganisation gegen die teilweise dramatisch diskutierte Entfremdung von der Gesellschaft setzt. Mit Experimentierklauseln oder gar Hochschulfreiheitsgesetzen wird die Möglichkeit zur Selbstreferenz geschaffen – die Universität ist fortan für sich selbst verantwortlich. Diese Möglichkeit ist gleichwohl nur eine der notwendigen Bedingungen für erfolgreiche Selbstreferenz. Die Fähigkeit dazu liefert die „Entfesselung“ nicht. Dazu muss sich die Universität eingebettet in die sie umfassenden Zusammenhänge begreifen und mögliche Wechselwirkungen zwischen Organisation und Umwelt berücksichtigen können. Diesen voraussetzungsvollen Fall, dass eine Organisation die Auswirkungen ihrer Operationen auf ihre Umwelt sowie daraus entstehende Rückwirkungen auf sich selbst reflektiert, kann mit LUHMANN (1984, S.617) rationale Selbstreflexion genannt werden. Die Arbeit widmet sich dem Managementinstrument der Leitbildentwicklung und untersucht, wie es zur rationalen Selbstreflexion der Universität beitragen kann. Mit der Perspektive der Theorie sozialer Systeme werden drei Bedingungen herausgearbeitet, die im Prozess der Leitbildentwicklung zu berücksichtigen sind, um das orientierende und koordinierende Nutzenpotential dieses Managementinstruments zu entfalten. / Due to the persisting failure of ever continuing reforms driven by politics a new mode of reform has been established during the last decade: Universities are granted higher autonomie with respect to decisionmaking aiming at strengthening their capability of self-organisation. With flexible clauses in new higher education laws the possibility for self-reference has been created - Universities are responsible for themselves. This possibility is nevertheless just one of the required conditions for sucessful self-reference. The second required condition, the ability for self-reference, is not fulfilled automatically by just "loosening the chains". In order to develop this ability Universities have to recognize themselves as embedded in a tight network of relationships and they have to be able to incorporate reciprocal effects between themselves and its environment into their decisionmaking. This case of an organisation being able to reflect on its impact on its environment as well as on the backlashes created by that, can be termed "rational reflexivity" with LUHMANN (1984, p.617). This paper adresses the management instrument of creating mission statements and analyses, how this instrument can contribute to the rational reflexivity of Universities. Using the theory of social systems three conditions are suggested that should be accounted for when aiming to unreveal the potential of the orienting and coordinating management instrument mission statements.

In der vorliegenden Publikation wird die Entstehung der leistungsbezogenen Hochschulfinanzierung im englischen Universitätssektor untersucht. Leistungsbezogene Hochschulfinanzierung wird in vielen Ländern als geeigneter Lösungsansatz für das Problem der gerechten Verteilung von staatlichen Finanzmitteln an individuelle Hochschulen diskutiert. Das englische Beispiel zeigt sich als sehr lehrreich für die Diskussion um die Umsetzung und die Konsequenzen eines solchen Lösungsansatzes. Der größte Teil der staatlichen Finanzmittel wurde den Universitäten seit Beginn des 20. Jahrhunderts als globale Zuweisung zugeteilt. Die Entscheidung über die Höhe der Summe dieses Geldes wurde ursprünglich von einem nicht-amtlichen Organ, dessen Mitglieder mehrheitlich Akademiker waren, bestimmt. Veränderungen der Mitgliedschaft und Verfahren dieses Organs und dessen Nachfolger-Organe haben wesentliche indirekte Implikationen und direkte Folgen für die Universitäten in England hervorgebracht. Die Verfahren zur Bewertung der Qualität der Leistung einer Universität sowie zur Verteilung von Finanzmitteln entsprechend dieser Leistung stellen das Instrumentarium für einen neuen steuernden Einfluss des Staates dar. Da die Höhe der staatlichen Finanzmittel für die Universitäten indessen seit Anfang der 80er Jahre stark abgenommen hat, müssen die Universitäten sich gleichzeitig erfolgreich auf dem Markt behaupten können. Die Universitäten müssen also innerhalb eines gestalterischen Raumes agieren, der zwischen Markt und Staat -- als die wesentlichen Einflussgrößen -- aufgespannt ist. Das Grundverhältnis zwischen dem Staat und den Universitäten zeigt sich entsprechend als höchst komplex. Dabei müssen die Universitäten eine Managementkompetenz entwickeln, die eine Maximierung an Finanzierung verspricht, während sie gleichzeitig die Grundaufgaben der Lehre und Forschung vor allzu negativen Konsequenzen dieser Wirtschaftsorientierung bewahren soll. Die Publikation belegt anhand einer Fallstudie, dass nicht alle Universitäten hierzu in der Lage sind und, dass die Implikationen und Folgen des sogenannten "Finanzierungsregimes" für deren Aufgabenerfüllung nachteilig sein können. Es wird deutlich, dass die konkreten Verfahren der Hochschulfinanzierung und, hier insbesondere, leistungsbezogene Ansätze nicht allein als technische Lösungen betrachtet werden können, sondern sie sollen nur im Zusammenhang mit einer Vorstellung von der idealen Universität gesehen werden, denn diese Verfahren beeinflussen die Gestaltungsmöglichkeiten einer Universität in direkter und indirekter Weise. / This publication investigates the emergence of performance-based funding in the English university sector. Performance-based funding of higher education institutions is discussed in many countries as an appropriate solution to the problem of distributing public funding to individual universities in a fair manner. The English example proves to be very instructive to the discussion with regards to the implementation, and then the implications, of such a proposal. From the beginning of the 20th century, the majority of public funding was distributed as a lump sum to individual universities in England. Decisions on the amount of funding were originally determined by a non-governmental body, whose members were mainly academics. Changes to this membership and to the procedures of this body have had a number of indirect implications for and direct effects on universities in England. Procedures for assessing the qualitative performance of universities, together with procedures which distribute funding according to this assessment provide the instruments of a new steering-influence utilised by the State, a new form of Public Management. As the amount of public state funding for universities has been reduced drastically since the beginning of the 1980's, universities have had to strive concurrently for funds on the open market. Universities are thus being forced to act within an area defined by the market and the State - the two strongest influences on the university sector. The fundamental relationship between the State and its universities has accordingly become highly complex. Universities, for their part, must develop management competencies, which promise a maximisation of funding, whilst at the same time aiming to protect a university's vital tasks of teaching and research from the more negative consequences of business-orientation. In a concluding case study, some evidence is provided which shows that not all universities are in a position to do this and that the implications and effects of the so-called "funding regime" are disadvantageous, in such cases, for their fulfilment of this entrepreneurial challenge. It becomes clear that the concrete procedures for funding higher education institutions and, in particular, performance-based models cannot been seen solely as technical solutions, but must instead be seen in combination with an idea of the ideal university, since these procedures influence the strategic options of a university both directly and indirectly.

In the early 1990’s more and more companies of the Swedish public sector were exposed to competition, and this started the debate on how such actions might affect the business and even society. The first chapter examines how the public sector and especially health care, is financed and managed. We also explore what it means to be exposed to competition and find that there are many different ways of exposing the public sector to competition. The study examines dental care as an example of a market with both publicly and privately owned companies. The purpose of this paper is to explore how publicly and privately owned health care companies view their relationship with their consumers. The question that this paper seeks to answer is: "Are there any differences between publicly and privately owned dental care companies in how they communicate with their consumers?" Communication in this study refers to planned communication such as advertisement and websites, as well as the message the consumer receives when interacting with the product or service that is delivered. Two dental care companies in the city of Stockholm are examined in this comparative case study, one is owned by the public sector and one is a privately owned company. This paper concludes that publicly and privately owned dental care companies communicate with their consumers in slightly different ways. Privately owned dental care companies include their employees and use word of mouth in their communication to a higher extent than dental care companies owned by public sector. We suggest that this could mean that privately owned companies view their consumers as customers who need to be convinced, whereas publicly owned companies are more informative in their communication suggesting they view their consumers more like patients who need to be educated. Because unplanned communication was not examined in this study, this is suggested as a future field of research, to gain a deeper understanding of the relationship between consumer and company.

Denna essä syftar till att belysa och problematisera rådande ekonomiska och management-baserade styrningsformer och dess effekter inom hälso- och sjukvårdssystemet genom att undersöka hur läkekonsten och allmänläkares praktiska kunskap påverkas i en marknadsstyrd vård. Utgångspunkten är en gestaltning av en allmänläkares arbetsdag på en vårdcentral i Stockholm. Med avstamp i en hermeneutisk och politisk filosofisk tanketradition utforskar essän frågor kring patientens narrativ, läkares utmattning, samvete och empati, reflektion och motstånd, arbete och alienation samt konflikten mellan olika rationaliteter och kunskapsparadigm. Essän visar hur den nyliberala rationaliteten och nuvarande naturvetenskapliga och biotekniska paradigmen förstärker varandra och en reduktionistisk och ekonomisk människosyn. Essän förespråkar förändring genom en mer balanserad kunskapssyn och medicinsk praktik med en mobilisering av kollektiv och individuell fronesis hos läkare för att upphöja värdet av det mellanmänskliga mötet, den praktiska kunskapen och läkekonsten. / This essay aims to highlight and problematize current economic and management-based forms of governance and its effects in the healthcare system by exploring how the art of medicine and general practitioners' practical knowledge are influenced in market-based health care. The starting point is a narrative of a general practitioner's working day at a healthcare centre in Stockholm. The theoretical framework is mainly within the fields of philosophical hermeneutics and political philosophy. The essay explores questions about the patient's narrative, physician burnout, conscience and empathy, reflection and resistance, work and alienation, and the conflict between different rationalities and knowledge paradigms. The essay shows how neoliberal rationality and current paradigms of natural sciences and biotechnology reinforce each other and a reductionist and economic view of human being. The essay advocates change through a more balanced understanding of knowledge and medical practice with a mobilization of collective and individual phronesis in physicians in order to elevate the value of the interpersonal meeting, the practical knowledge and the art of medicine.