Les récentes réformes inspirées de la nouvelle gestion publique font de la comptabilité analytique hospitalière une pièce maîtresse du financement et de la gouvernance des établissements de soins français. Les coûts unitaires par séjour alimentent en effet à la fois le processus d'élaboration des tarifs et les nouveaux instruments de gestion supposés améliorer l'efficience hospitalière. Ce travail confronte la comptabilité analytique en vigueur à une méthode basée sur les activités pour calculer les coûts unitaires d'un échantillon de 2130 interventions chirurgicales réalisées consécutivement au CHU de Montpellier en 2009. Il montre que les deux méthodes sont discordantes et que, en outre, la méthode actuelle reflète mal la complexité réelle de la prise en charge des patients au bloc opératoire. La théorie néoinstitutionnelle suggère que le développement de la comptabilité analytique hospitalière, structure organisationnelle formelle, est un processus isomorphique par lequel les établissements de santé internalisent le mythe rationalisé du calcul des coûts des séjours. Pour pouvoir répondre aux contraintes et à la complexité du réel, un certain degré de découplage entre cette comptabilité et l'activité réelle apparaît. La comptabilité analytique ne serait donc plus seulement un instrument au service de l'efficience des hôpitaux mais aussi un facteur de légitimation au sein d'un environnement fortement institutionnalisé. Dès lors se pose la question de la pertinence des tarifs et des outils de gestion alimentés par ces coûts unitaires au regard des objectifs poursuivis. / Consequently to the recent implementation of NPM-inspired reforms, cost accounting plays a key role in financing and governance of French hospitals. Calculating unit costs per hospital stay is indeed the first step in the elaboration of case-based tariffs. Moreover, unit costs are used to develop new management tools aimed at improving hospital efficiency. This study compared the current cost accounting method to an innovative activity-based one for the calculation of the unit costs of 2130 surgical procedures performed consecutively at the University Hospital of Montpellier in 2009. The results show a poor agreement between both methods. In addition, the current method fails to accurately reflect the real complexity of the management of patients in the operating room. New institutionalism suggests that the development of hospital cost accounting (a formal organizational structure) results from an isomorphic process by which health care institutions internalize the rationalized myth of unit cost calculation. In order to address the constraints and the complexity of reality, a certain degree of decoupling between the accounting and real activity occurs. Hence, cost accounting would not only be an efficiency improvement tool, but also a legitimating factor within a highly institutionalized environment. This raises the issue of the relevance of the tariffs and the management tools based on these unit costs.

Since the late 1980s in most European countries the public sector has been characterized by ongoing privatization/liberalization strategies. Challenges related to this development are the merging of public institutions or units, the (re)creation of efficient processes, the increase in revenues, and the balancing between public service obligation and private sector competition. Approaching a case of a large Austrian company in the public health sector with a mixed methods design (narrative interviews, surveys), three major changes could be identified: a) breaking the bottleneck - development of processes, tools and awareness, b) reduction and regulation - ongoing business integration, and c) the good, the bad and the ugly - changing roles and status of clients, employees and managers. Organizational cultural subgroups relevant to the case are functional, occupational, geographical, political and structural subgroups. The political and the structural subgroups are fairly new dimensions in M&A research. The different subgroups identified show different resource dependencies, define perceptions about the ongoing changes and related approaches to change, face different organizational strategies and professional challenges. This explorative case study contributes to the understanding of developments of the public sector and related types of organisations. It provides practical recommendations for successful integration processes and managerial action. Approaching the case with the model of organizational culture challenges organisational cultural theory. New constructs relevant to change management are combined and a contribution to the field of mixed method M&A studies is made. (author's abstract)

Depuis ces trois dernières décennies, la modernisation du secteur hospitalier implique un nouveau mode d'organisation de l'activité et une nouvelle répartition des pouvoirs à l'hôpital. De nouveaux modes de management ont été transposés du secteur privé pour perfectionner et moderniser l'action du secteur public. Cependant, les objectifs de ces deux secteurs ne sont pas les mêmes : satisfaction de l'intérêt général pour l'un et rentabilité pour l'autre. Cette différence peut être enrichissante (exemples : émulation liée à la compétition, réalisation d'économies substantielles), mais aussi source de résistances et de stress. Cette nouvelle gestion publique déstabilise les différents acteurs des établissements qui doivent, à la fois, répondre aux grands principes du service public et à des logiques économiques de performance. Dans un tel contexte, des tensions de rôle peuvent-elles se développer chez le personnel soignant ? Ce travail de recherche s'intéresse tout particulièrement aux différentes stratégies d'ajustement utilisées par les cadres de santé, pour faire face aux tensions de rôle qui pourraient se développer. Les changements vécus suite à la mise en place du Nouveau Management Public dans les hôpitaux ont modifié le rôle et les fonctions des cadres de santé qui sont désormais à l'interface entre une culture du soin et une culture gestionnaire. Cette recherche est basée sur une étude exploratoire menée auprès de 15 cadres de santé dans un CHRU et sur une enquête confirmatoire réalisée auprès de 445 cadres de santé répartis dans 39 établissements hospitaliers publics français. Les résultats révèlent que les cadres de santé se trouvent dans une position délicate qui suscite différents types de tensions de rôle quotidiennes. Des stratégies d'ajustement utilisées par les cadres de santé pour faire face à ces tensions de rôle ont également été identifiées. / Over the past three decades, the modernization of the hospital sector has given rise to a new way of organizing the activity and a new distribution of power in hospitals. New management methods have been transposed from the private sector with the aim to improve and modernize the public sector action. However, the objectives of these two sectors are not the same: satisfaction of the public interest for one of them and profitability for the other one. This difference can be beneficial (emulation in link with competition, substantial savings), but also a source of resistance and stress. This new public management destabilizes the different hospital actors who must respond, in the same time, to the principles of public service and to the economic logics of performance. In this context, role stresses can they develop for caregivers? This research is particularly concerned with the different strategies used by the healthcare managers to cope with this kind of potential role stresses. Different changes implemented with the new public management in hospitals, have modified the role and functions of healthcare managers who are henceforth at the interface between a culture of care and a management culture. This research comprises an exploratory study conducted among 15 French healthcare managers in a public hospital and a confirmatory survey conducted among 445 French healthcare managers in 39 public hospitals. The results show that the healthcare managers are in a delicate position that raises different type of daily role stresses. Strategies used by healthcare managers to cope with these role stresses have been also identified.

Detta arbete har till syfte att belysa universitetslektorers och professorers upplevelser av- och attityder till den bedrivna verksamhetsstyrningen inom universitetet vi undersökt. Arbetet är en kvalitativ ansats och en intervjustudie, med teoretiska utgångspunkter i nyinstitutionell-, skandinavisk institutionell teori och Michel Foucaults maktteori. I resultatet framkommer en nyanserad uppfattning av verksamhetsstyrningen hos intervjupersonerna. Styrningen uppfattas som nödvändig och i viss mån legitim av intervjupersonerna, men det finns värderingsmässiga motsättningar avseende de forskningsinsatser som belönas inom verksamheten. Här framkommer det från flera intervjupersoner att den forskning som belönas är sådan som på grund av universitets formella struktur inte når ut till allmänheten, vilket är viktigt för de flesta intervjupersonerna. Intervjupersonerna riktar även kritik mot den nuvarande externa finansieringen av forskningen. I övrigt upplevdes arbetet som fritt av respondenterna, även om de gav uttryck för att det förekommer en högre grad av kontroll och hierarkiskt bestämmande idag än tidigare. Sammanfattningsvis kan det sägas att intervjupersonerna inledningsvis under intervjuerna hävdat en god samstämmighet med verksamhetsstyrningen och deras egna värderingar, men att värderingsmässiga skillnader uppdagats under intervjuns gång. Viktiga slutsatser vi dragit är att det tycks föreligga en skillnad mellan vad som för forskarkarriären framåt och vad som är av intresse för vissa av våra intervjupersoner. De arbetsresultat som värderas av ledningen inom universitetet är alltså inte fullständigt synonymt med de resultat våra intervjupersoner själva värderar. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt i Foucaults maktteori betraktar vi konsekvenserna av den nuvarande verksamhetsstyrningen som att forskare styrs efter ett snävt forskningsparadigm. Inom detta paradigm blir forskningsresultat svårligen tillgängliga för allmänheten och forskare som värderar samhällstillvändhet inom arbetet kan tänkas uppleva en konflikt. Då mellan forskning som meriterar och forskning som upplevs betydelsefull.

Mellan 2006 och 2012 genomförde Försvarsmakten förändringar som har påverkan på deras förmåga att fullgöra sitt uppdrag idag. Perioden refereras ofta till som den strategiska time-outen. Under denna period fattade Försvarsmakten beslut om att införa ett nytt verksamhetssystem (PRIO) för ekonomi, HR och logistik samt transformera personaltjänsten som fick konsekvensen att andelen administration, på de lägre nivåerna, ökade markant. Denna konsekvens är studerad av tidigare forskning men främst på de lägre nivåerna. Till skillnad från tidigare forskning ger denna studie ett elitperspektiv på problemet. Studien är inriktad på att intervjua myndighetsföreträdare för att se hur de upplever att problemet påverkar Försvarsmakten, vilka åtgärder de vill vidta för att motverka problemet samt vilka risker som finns på grund av problemet. På så vis har studien en konstruktiv ambition. För att få en övergripande elitsyn av hur Försvarsmakten ser på problemet intervjuas fem centralt placerade myndighetsföreträdare.Resultatet indikerar att myndighetsföreträdarna är väl medvetna om problemet och att lösningen på problemet är att lära sig använda verksamhetssystemet PRIO på ett skickligare sätt. Dessutom behöver mandaten renodlas och förtydligas på de olika ledningsnivåerna. För att få omedelbar avlastning med administration presenteras införandet av administratörer på kompaninivå som en lösning. Den överhängande risken, som påvisas i studien, är att Försvarsmakten blir sämre på sin kärnverksamhet om inte dessa åtgärder vidtas. Slutligen behöver professionen stärkas genom att Försvarsmakten får bättre kontroll över sin egen utveckling och utbildning, speciellt i förhållande till akademiseringen. / During 2006-2012 the Swedish Armed Forces underwent changes that would affect their ability to fulfill their task today. The period is often referred to as the strategic time-out. During this period the Swedish Armed Forces also decided to adopt a new business system for economy, HR and logistics. At the same time they also transformed the Human Resources structure that would come to affect the lower management levels amount of administration. The consequences that followed with these changes are studied by previous scholars but only at the lower levels of management. This study will investigate the problem from an elite perspective by interviewing five authority representatives. The interview will explore their view on the problem, how they wish to solve it and potential risks.The result indicates that the authority representatives are well aware of the problem. They see a number of solutions. The first is that the Swedish Armed Forces needs to better understand and learn how to use their new business system. They want to clarify and streamline the mandate at the different management levels. As a quick fix they want to hire administrators to relieve the company level of management from administration. The imminent risk if nothing is done to solve the problem4is that the Swedish Armed Forces core capabilities deteriorate. Finally, the profession needs to be strengthened through active measures by the Swedish Armed Forces to take effective control over their own progress and education, especially higher education.

Uppsatsen är en kritisk diskursanalys av Riksarkivets kommunikation kring verksamhetsbaserad arkivredovisning utifrån informationen på riksarkivets hemsida, och med ett särskilt fokus på förekomsten av spår av New Public Management. Huvudmaterialet består av Riksarkivets FAQ, och som sidomaterial används även Riksarkivets allmänna föreskrifter. Utifrån analytiska begrepp som transitivitet, modalitet, intertextualitet med flera analyseras materialet för att komma fram till slutsatsen att Riksarkivets kommunikation inte innehåller några problematiska mängder spår av New Public Management, och uppsatsen skriver in sig i arkiv- och informationsvetenskapen genom att anknyta till det första steget som tas vid införande av verksamhetsbaserad arkivredovisning.

Air traffic control and how it is organized is about to change. In Sweden, the Air Traffic Navigation Services (Luftfartsverket) together with SAAB have developed an alternative to traditional air traffic control; Remote Tower Services (RTS). RTS means that a digital tower with multiple cameras is placed at the airport instead of a traditional air traffic control tower. The air traffic controllers control the traffic via a Remote Tower Center (RTC), often situated several miles from the airport. 2015, as the first country in the world, the Air Traffic Navigation Services together with SAAB launched RTS in Sweden at Örnsköldsviks airport which operates from a RTC in Sundsvall. In the forthcoming years RTS is about to be implemented at four Swedish airports. Using Everett Rogers theory of diffusion and theories of public-private partnership this paper examines RTS as an innovation. The study is based on qualitative interviews with representatives from the Air Traffic Navigation Services, Swedavia and Swedish Pilot Association.The study shows that RTS as an innovation can be seen as a consequence of the deregulation of the air traffic control market in 2010 whereas digitalization is another contributing factor. The study also shows that the implementation of RTS can be seen as unilateral. There have been deliberative elements with municipalities and other actors but some of these elements have been symbolic.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialsekreterare verksamma på ekonomiskt bistånd upplever sitt handlingsutrymme med hänsyn till verksamhetens ekonomiska krav samt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Som utgångspunkt i studien tillämpas det teoretiska perspektivet New Public Management som menar att offentlig sektor under de senaste årtiondena har formats efter företagsliknande strukturer. Sju socialsekreterare på socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige intervjuades enligt semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att centrala påverkansfaktorer av handlingsutrymmet såsom personliga värderingar, det kollegiala stödet samt omgivande aktörers ageranden identifieras. Vidare påvisar resultatet att samtliga informanter upplever sitt handlingsutrymme som stort samt att ekonomiska krav inte påverkar handlingsutrymmet då det alltid föreligger en individuell bedömning. Något intressant är att det tycks råda en motsägelsefullhet eftersom informanterna ändå identifierar begränsningar i handlingsutrymmet. Vidare tycks den individuella bedömningen, som ger stort utrymme för tolkning, möjliggöra att rättssäkerheten kan äventyras. / <p>2019-01-15</p>

<p>En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.</p>

<p><strong>Problem.</strong> With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.</p><p><strong>Purpose.</strong> The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.</p><p><strong>Method</strong>. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.</p>