Diss. Staatswiss. St. Gallen, 1999 ; Nr. 2251. / En librairie dans la collection "Schriftenreihe des Instituts für Öffentliche Dienstleistungen und Tourismus / Beiträge zum öffentlichen Management", Bd. 1. Literaturverz.

Bakgrund: Under 1980-talet introducerades begreppet New Public Management som lade grunden för att inom offentlig sektor styra verksamheter på ett nytt sätt, genom en styrning som tydligare ligger i linje med den privata sektorn. Tidigare studier har till stor del fokuserat på implementering och applicering av dessa styrformer, hur detta har påverkat den anställde har dock varit svårt att fastställa. Utifrån detta finns ett behov av att vidare undersöka hur offentligt anställda upplever sin nuvarande arbetssituation, främst med fokus på aspekter kopplade till motivation och psykosocial arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur sjuksköterskor på svenska offentliga sjukhus upplever sin nuvarande arbetssituation. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt och sex semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Empirin har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analys. Slutsats: Studien visar på en komplex bild av sjuksköterskornas upplevelser av sin arbetssituation där delaktighet och sammanhållning med kollegor leder till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Negativa upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön är främst kopplat till minskad kontroll i arbetssituationen. Studien visar även på att sjuksköterskorna motiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer, vilket indikerar en motsättning till delar av tidigare teorier om hur offentligt anställda motiveras på arbetsplatsen. / Background: During the 1980’s, New Public Management was introduced as a new way of regulating the public sector, by managing more in line with private sector activities. Previous studies have primarily focused on the implementation and application of these control forms, but how this has affected the employees have so far been hard to ascertain. On this basis there is a need to investigate further how public sector employees experience their current working situation, with the main focus on aspects linked to motivation and psychosocial work environment. Purpose: The purpose of this study is to generate an understanding of how nurses at Swedish public hospitals perceive their current working situation. Methodology: This is a qualitative multiple case study using the scientific perspective of phenomenology. The study is based on an inductive approach and six semi-structured interviews have been used to collect data. The empirical data has been analysed through a phenomenological analysis. Conclusion: This study demonstrates a complex view of the nurses’ perception of their working situation, where participation and unity with colleagues lead to a positive perception of the psychosocial work environment. The negative perception of the psychosocial work environment is mainly related to reduced control within the working situation. The study also shows that both inner and outer motivators motivate the nurses, which indicates a contradiction to parts of previous motivation theories regarding public sector employees.

Friskolereformen öppnade upp för privata aktörer att kunna bedriva skolverksamhet i början på 1990-talet. Skolorna finansieras på samma sätt och har ur många perspektiv samma förutsättningar oavsett huvudman. Då många friskolor drivs i form av aktiebolag som ofta förknippas med vinstintresse kan det vara rimligt att anta att målen med verksamheten skiljer sig från de med kommunal huvudman. Målen är viktiga grundpelare för hur ekonomistyrningen sedan sker och det skulle därför vara intressant att undersöka hur arbetet med planering, resursanvändning samt uppföljning och kontroll sker på gymnasieskolor under olika huvudmän.

Nationally and globally the public sector is exposed to new challenges. Tthe most recent is the global pandemic covid-19. The health care system faces new challenges, such as an ageing population which means that more people are in need of more care. The technological and the medical development also means an increased expenditure. As a way of handling the challenges liberal ideas on how the market should work were transferred to the public sector and New Public Management (NPM) was created. Ideas of decentralisation, privatization, demands of cost-effectiveness and the public sector competing with each other on the market are examples of NPM. The purpose of this study was to find out how NPM is expressed in health care law. The countries chosen for this comparative study were Finland, Norway and Sweden, based on a most-similar design. The study was conducted using thematic textual analysis on each country’s health care law.

Under året 2020 drabbades världen av covid-19, en global pandemi som kom att påverka världsekonomin. Pandemin innebar stora svårigheter för många svenska företag. Till följd av omständigheterna införde den svenska regeringen ett omställningsstöd för att underlätta för företag som tappat stor del av sin omsättning. Vid utformningen av omställningsstödet infördes vissa kontrollmekanismer för att minimera missbruksrisken. Dock framfördes vissa farhågor angående mekanismerna då de ansågs kunna försvåra ansökan av omställningsstöd för vissa grupper. Det finns tidigare forskning kring användandet av New Public Management (NPM) och vilken påverkan det har på myndigheter och deras anställda. Det finns dock ett kunskapsgap gällande hur statens NPM-inspirerade styrning påverkar utformningen av offentliga tjänster samt hur en sådan styrning kan komma att påverka användarna av offentliga tjänster. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur användandet av NPM kan ha kommit att prägla, och störa, det värdeskapande som sker i mötet mellan myndigheter och deras användare. Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och insamlandet av data har skett via intervjuer samt kompletterande dokument. För att besvara studiens syfte har en fallstudie genomförts där fokus legat på omställningsstödet till följd av covid-19.  Studiens resultat visar att kravet på revisorsintyg kan komma att ha en negativ påverkan på tillgängligheten för vissa användargrupper. Resultatet av studien indikerar även att hanteringen av omställningsstödet till största del varit positiv, men att omställningsstödet i vissa hänseenden brustit i sin kommunikation. Utifrån dessa faktorers påverkan kan slutsatsen dras att statens NPM-influerade styrning har försvårat värdeskapandeprocessen för vissa användare. Studiens fynd kan eventuellt vara tillämpbara för att förbättra tillgängligheten för användare av statliga tjänster.  Därav kan studiens resultat vara betydelsefulla för framtida forskning kring hur NPM-inspirerad styrning påverkar användarna av statliga tjänster. / During the year of 2020, the world was affected by covid-19, a global pandemic that also came to affect the world economy. The pandemic caused big difficulties for many Swedish companies. In the light of these circumstances the Swedish government introduced an economic support system (omställningsstödet) to ease the impact for these companies. Control mechanisms to reduce the risk of abuse were introduced when developing the aid. However, some apprehension surrounding the control mechanisms and their effect on the application process for some groups was presented. Previous research shows how New Public Management (NPM) affects the governmental agencies and their employees. There is however an existing knowledge gap regarding how the government´s NPM-inspired management affects the design of public service and how this will affect the users of public services. The aim of the study is therefore to clarify whether the ideas behind NPM may also have influenced, and disrupted, the value creation that takes place in the meeting between authorities and their users. The study has applied a qualitative research strategy and the collection of data has taken place via interviews and supplementary documents. To answer the purpose of the study, a case study was conducted where the focus was on the adjustment support because of covid-19. The results of the study show that the requirement for an auditor's certificate may have a negative impact on the availability of certain user groups. The results of the study also indicate that the handling of the support has been largely positive, but also shows that the support in some respects failed in its communication. Based on the influence of these factors it can be concluded that the government´s NPM-influenced governance has made the value creation process more difficult for certain users. The findings may be applicable to improve accessibility for the users of public services. Therefore, the results of the study may be significant for future research on how NPM-inspired governance affects users of public services.

Cette thèse prend pour objet l’institutionnalisation paradoxale d’une fonction d’inspection de la culture. Alors que le contrôle de l’État sur la culture représente un tabou, cette administration a considérablement renforcé et rendu visibles ses capacités d’inspection entre 1959 (création du ministère) et nos jours. Les conditions de possibilité d’un tel retournement constituent donc une énigme historique. Notre argumentation éprouve l’idée selon laquelle le contrôle de l’État sur les politiques culturelles n’a pu s’afficher et être assumé comme tel, depuis les années 2000, qu’à la condition d’être présenté comme une modalité de surveillance dépolitisée. À travers le cas de l’administration de la culture, et plus particulièrement des usages politiques de ses inspections, nous questionnons donc plus largement la dépolitisation de la décision politique. L’enquête commencée en 2013 mobilise une méthodologie mixte, qui associe étroitement méthodes qualitatives et quantitatives, au service d’une perspective diachronique embrassant la période 1950-2017. / This dissertation addresses the paradoxical institutionalization of inspectorates in the French ministry of Culture. While state control over culture is taboo, this administration has significantly strengthened and made visible its inspection capabilities between 1959 (creation of the ministry) and 2017. The conditions of possibility of such a reversal constitute a historical and sociological puzzle, that our dissertation seeks to explain. Our argument is based on the idea that state control over cultural policies managed to appear and be explicitely undertaken as such since the 2000s, provided that it is presented as a depoliticized surveillance modality. Through the case of the administration of culture, and more particularly the political uses of its inspections, we question more broadly the depoliticization of the political decision. The survey started in 2013 relies on a mixed methodology, which closely associates qualitative and quantitative methods, at the service of a diachronic perspective covering the period 1950-2017.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare på socialtjänsten upplever att organiseringen av arbetet utifrån New Public Managements (NPM) kännetecken påverkar den professionella relationen mellan socialarbetare och klient. För att undersöka detta användes kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att analysera resultatet användes fyra teorier: Relationskompetens, omsorgsprofessionalitet, nyinstitutionell teori och systemteori. Resultatet visade en både positiv och negativ påverkan av NPM på relationen. Respondenterna upplevde en ökad rättssäkerhet och kvalitet med ökad standardisering genom dokumentation och evidensbaserad praktik. De upplevde ökad dokumentationsbörda och ett arbetssätt om tids- och kostnadseffektivitet genom organiseringen utifrån NPM. Detta har påverkat relationen genom att socialarbetarna inte upplevde att de kunde tillgodose klienternas behov och se till klienternas intressen så som de önskade. Det krävs mer resurser för socialarbetarna. Socialarbetarna upplevde att de behöver mer tid för att kunna skapa goda relationer till sina klienter. Effektivitet är fördelaktigt om klienten sätts i fokus, en utredning kan göras i god tid och då får klienten hjälp i rätt tid. Effektivitet på fel sätt gynnar inte klienten och därmed inte den professionella relationen mellan socialarbetare och klient. / The purpose of this study was to examine how social workers at social services experience that the organisation of the work from the characteristics of New Public Management’s (NPM) affect the professional relationship between social worker and client. To examine this, we used qualitative interviews with five interviewees, which were analysed with a qualitative content analysis. Four theories were used to analyse the result: relationship competence, care professionality, new institutional theory and system theory. The result showed that the effect of NPM on the relationship is both negative and positive. The interviewees experienced an increased legal security and quality with increased standardisation through documentation and evidence-based practice. They experienced an increased documentation burden and they also experienced that a way of thinking about time- and cost efficiency came from the organisation from NPM. This affected the relationship by the social workers not experiencing that they could meet the clients need and interests in the way they wished. The social workers are in need of resources. The social workers experienced that they needed more time to create good relationships to their clients. Efficiency is favourably if the client is in focus, the investigation can be made on time and the client receives help in the right time. Efficiency in the wrong way does not favour the client and thereby not the professional relationship between social worker and client.

Today, integration is one of the questions that has increased considerably in importance for the Swedish voter. It is the local municipalities that are responsible for the establishment of immigrants. Since the 1990’s, methods from the private arena have become more common in the public sector. These strategies originate from The New Public Management, where temporary projects have become the norm within the public administration. This essay examines the integration project “Women Can” in Tingsryd, with the ambition to analyze whether the project holds any preventative measures that are long lasting or is rather to be seen as a short-term solution. Former research has shown that temporary integration projects often tend to result in short-term solutions for long-term problems. Using the factors cooperation, implementation and the identification of needs among with interviews with the projects managers as method. This essay shows that the project “Women can” has resulted in the implementation of some preventative tools. However, the project has failed regarding cooperation and the identification of needs, resulting in a short-term solution for the long- term integration question among immigrant women on the labor market in Tingsryd.

Aim: The aim of this study is to investigate the impact of New Public Management on Välfärd Gävle through its reforms. Method: This qualitative study has been conducted through eight semi-structured interviews, three of the respondents worked in management whereas the other five was coworkers. Result & Conclusions: Although NPM has a clear impact on the organisation it is considered to have flaws because of its failure to make the management more effective. The conclusion is that management tools such as PVM should have a complementary impact on the organisation based on the flaws of NPM. Suggestions for future research: For future research in NPM, a normalized framework that describes the attributes of NPM is needed. This would make future studies more comparable and will hence improve the understanding of NPM. Contribution: This study contributes to the opportunity of further understand how NPM can be used optimally in the public sector, through a comparison with PVM. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka NPMs påverkan på Välfärd Gävles förvaltning genom dess reformer. Metod och genomförande: Denna kvalitativa studie har utförts genom åttasemistrukturerade intervjuer, varav tre respondenter på chefsnivå och fem respondenter var medarbetare. Resultat och Slutsats: Trots att NPM har en tydlig påverkan på organisationen så upplevs vissa aspekter av NPM bristfälliga då det misslyckas effektivisera styrningen. Slutsatsen är att ideologier och tankesätt likt PVM bör finnas i styrningen av offentliga myndigheter som komplement till bristerna från NPM. Förslag till vidare forskning: Genom vidare forskning inom NPM krävs det ett normaliserat ramverk för vad som NPM kännetecknar. Detta skulle göra framtida studier mer jämförbara vilket kan komma att utveckla förståelsen av NPM. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en möjlighet att ytterligare förstå hur NPM kan utnyttjas optimalt inom en offentlig myndighet utifrån en jämförelse med PVM.

Sammanfattning: Senaste årtionden har implementeringen av new public management (NPM) inom offentliga sektorn medfört en ökning av administration för organisationerna, det har påverkat samtliga medarbetare men främst cheferna.  Studien syftar till att undersöka hur mellanchefer som präglas av new public management inom offentliga sektorn upplever de administrativa kraven och stressen. Den eventuella stress mellanchefer upplever kan spåras till fler nya krav och förändringar som NPM medfört.Kraven samt förändringarna är bland annat den dokumentation och rapportering NPM medför för att uppfylla målstyrning och granskningskrav. Ekonomistyrning och kvalitetsmätningar är fler aspekter NPM infört i den offentliga sektorn för mellanchefer, vilket bidrar med en ökning av administrativa arbetsuppgifter och i sin tur kan öka stressnivån hos mellanchefer. Genom kopplingar från tidigare forskning och teorier undersöks det hur mellanchefer upplever administrativa kraven. Hur det påverkar deras arbetssituation samt upplevelsen angående kontroll och stöd för sitt administrativa arbete. Vi har använt oss av kvalitativ forskning genom en kombination av personliga intervjuer och self reports via frågor av en öppen karaktär för att fånga upplevelsen från respondenterna. Studien resulterade i nio mellanchefer från flertal offentliga organisationer som präglas av NPM. Administrativa kraven har ökat för mellanchefer och där synliggörs en förskjutning från traditionellt ledarskap till mer administrativa arbetsuppgifter. Kontroll över administrativa arbetet är en viktig faktor och för att bibehålla kontrollen krävs prioriteringar, vilket främst är svårt från externa aktörer såsom myndigheter. Kollegiala stödet lyfts fram som en viktig faktor för mellanchefernas kontroll samt trivseln på arbetsplatsen. / Summary: In recent decades the implementation of new public management (NPM) within the public sector has led to an increase in administration for organizations, affecting all employees but primarily the managers. This study aims to investigate how middle managers, influenced by new public management within the public sector, perceive administrative demands and stress. The potential stress experienced by middle managers can be traced to the new requirements and changes brought about by NPM. These demands and changes include the documentation and reporting required by NPM to meet goal management and scrutiny requirements. Financial management and quality measurements are additional aspects NPM has introduced in the public sector for middle managers, contributing to an increase in administrative tasks and potentially raising the stress levels among middle managers. By connecting previous research and theories, the study examines how middle managers perceive the administrative demands, how it affects their work situation and their experienceregarding control and support för their administrative work. We employed qualitative research through a combination of personal interviews and self reports using open-ended questions to capture the respondents’ experiences. The study included nine middle managers from several public organizations influenced by NPM. Administrative demands have increased for middle managers, revealing a shift from traditional leadership to more administrative tasks. Control over administrative work is a crucial factor, and maintaining control requires prioritization which is particularly challenging with external factors such as authorities. Collegial support is emphasized as a key factor for middle managers control and job satisfaction.