<p>My intentions with this essay has been to examine the World in which the story of J. K. Rowlings Harry Potter takes place, the structure, narrative and restrictions, in order to place the suite of novels in the tradition of the Fantasy genre. Since the release of the first book Harry Potter has become a household name, possibly more than any other contemporary literature written for children. Various readings concerning gender, etymological, linguistic aspects and so forth have been done, and in most cases the books are placed in the genre of Fantasy without distinguishing what in fact makes the novels Fantasy. I wanted to see which specific sectors of the books that place them in the genre, and, assuming that it would in fact fit into the Fantasy genre, in which ways it diverges from the tradition of the genre in means of the structure of the world/s of the story. I also looked at the faults in the logic within the novels to see if the inconsistencies in the rules of the world have an impact on the agency of the story.</p><p>I found the novels to be a part of the fantasy tradition, not only by having many intertextual relations and similar features to other fantasy-novels but also in the fundament of the story, its basic conditions such as the supernatural elements and the hidden places in the world of the books. The minor inconstancies that I found where to small to disrupt the narrative, and the fact that some of the aspects of the books drift slightly away from the logic of the world within the story have reasonable explanations such as making the story easier to relate to.</p>

My intentions with this essay has been to examine the World in which the story of J. K. Rowlings Harry Potter takes place, the structure, narrative and restrictions, in order to place the suite of novels in the tradition of the Fantasy genre. Since the release of the first book Harry Potter has become a household name, possibly more than any other contemporary literature written for children. Various readings concerning gender, etymological, linguistic aspects and so forth have been done, and in most cases the books are placed in the genre of Fantasy without distinguishing what in fact makes the novels Fantasy. I wanted to see which specific sectors of the books that place them in the genre, and, assuming that it would in fact fit into the Fantasy genre, in which ways it diverges from the tradition of the genre in means of the structure of the world/s of the story. I also looked at the faults in the logic within the novels to see if the inconsistencies in the rules of the world have an impact on the agency of the story. I found the novels to be a part of the fantasy tradition, not only by having many intertextual relations and similar features to other fantasy-novels but also in the fundament of the story, its basic conditions such as the supernatural elements and the hidden places in the world of the books. The minor inconstancies that I found where to small to disrupt the narrative, and the fact that some of the aspects of the books drift slightly away from the logic of the world within the story have reasonable explanations such as making the story easier to relate to.

No description available.

Hanna Ekegren &amp; Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar &amp; dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar &amp; dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.

The diploma thesis introduces critically selected theoretical concepts that try to describe characteristics of children's and youth literature (further: LPDM). It focuses on approx. last thirty years of foreign research in LPDM. Firstly, the attention is paid to theories analyzing LPDM for specific qualities of appropriate texts. Then, the thesis presents theories which primarily describe LPDM on the base of specific context: the context in which the works emerged and are (expertly and non-expertly) received. Finally, the diploma thesis concerns with the potential benefit of presented theories but also with their problematic parts. By that it tries to offer new tools of productive analysis and interpretation of LPDM to Czech discourse of literary science.

In this essay I study how humans and nature are portrayed in three Swedish picture books: Sprätten satt på toaletten(1970) by Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) by Stefan Casta and Sara Lundberg and Naturen (2020) by Emma Adbåge. This is done based on the concept of ecomimesis from Timothy Morton's Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) and other ecocritical terms such as: anthropocentrism, anthropomorphism and nature. In order to analyse the picture books I also use relevant ideas from Maria Nikolajeva’s Bilderbokens pusselbitar (2000). In addition to this, I discuss environmental literature for children and examine the didactic and aesthetic properties of the works.  Finally, I conclude that the books portay humans and nature differently but that they all have the message that we should cherish nature. Sprätten satt på toaletten has an anthropocentric worldview with humans shown as both the problem and the solution to the environmental crisis. En blommas liv gives a clear example of ecomimesis and anthropomorphism with its romantic illustrations of a conscious flower. Naturen ridicule antopocentrism and makes an attempt to redefine the concept of nature. All the works have both aesthetic and didactic qualities. They contain thought-provoking illustrations and stories but they also have clear messages. In other words, they are created based on the idea that literature can change the world. I question the phenomenon that adults, which cause the environmental crisis, speak for other peripheral groups. That we think we know what nature is and needs and hand over the responsibilities to the children. / I denna uppsats undersöker jag hur människa och natur gestaltas i tre svenska bilderböcker: Sprätten satt på toaletten (1970) av Annika Elmqvist, En blommas liv (2008) av Stefan Casta och Sara Lundberg samt Naturen (2020) av Emma Adbåge. Detta görs utifrån begreppet ekomimesis från Timothy Mortons Ecology without Nature: Rethinking Environmental Aesthetics (2007) samt andra ekokritiska termer såsom: antropocentrism, antropomorfism och natur. Till grund för bilderboksanalysen ligger relevanta begrepp från Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar (2000). Utöver detta för jag även en diskurs kring miljömedveten litteratur för barn och undersöker de nämnda verkens didaktiska och estetiska egenskaper.   Slutligen kommer jag fram till att verken gestaltar människa och natur på olika sätt men att de alla har budskapet att vi ska värna om naturen. Sprätten satt på toaletten visar en antropocentrisk världsbild med människan som både problemet och lösningen till miljökrisen. En blommas liv ger ett tydligt exempel på ekomimesis och antropomorfism med sina romantiska bilder av en tänkande blomma. Naturen förlöjligar antopocentrismen och gör ett försök till att omdefiniera naturbegreppet. Samtliga verk har både estetiska och didaktiska egenskaper. De innehåller tankeväckande illustrationer och berättelser men har också tydliga budskap. Med andra ord är de skapta utifrån idéen om att litteratur kan förändra världen. Jag ifrågasätter företeelsen att vuxna, som orsakar miljökrisen, för andra perifera gruppers talan. Att vi tror oss veta vad naturen är och behöver och lägger över ansvaret på barnen.

In this paper, I study the silence in Bart Moeyaert’s two novels Kärleken vi inte förstår (eng. It’s Love We Don’t Understand, 1999) and Alla är ledsna nuförtiden (eng. Everyone’s Sorry Nowadays, 2018) with the help of Maria Nikolajeva’s theories of narrative perspective. I examine the narrative perspective in relation to the other characters’ appearances – focusing on the narrator’s priorities and voice – as well as how the silence is portrayed. Furthermore, by using a method of close-to-text reading I seek answers to the following questions: how is silence portrayed in Kärleken vi inte förstår and Alla är ledsna nuförtiden? What is the role of silence in the previous novels? The last question refers to in what way Moeyaert uses the silence in his novels. Finally, I concluded that the silence in Kärleken vi inte förstår is ambiguous. On the one hand, it is used by the characters as a tool of communication, and on the other hand, it works as a storytelling technique to withhold information from the reader as well as amplify the atmosphere or mood. Moreover, the silence in Alla är ledsna nuförtiden rather has the function of a theme or a motif as it forces the story to move forward. / I denna uppsats studerar jag tystnaden i Bart Moeyaerts romaner Kärleken vi inte förstår (1999) och Alla är ledsna nuförtiden (2018) med hjälp av Maria Nikolajevas teorier om berättarperspektiv. Jag utforskar berättarperspektivet i relation till hur de andra karaktärerna framträder – med fokus på berättarens prioriteringar och röst – liksom hur tystnaden gestaltas. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra textnära läsningar av ovan nämnda verk: hur gestaltas tystnad i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden? Vilken funktion har tystnaden i de ovanstående verken? Slutligen kom jag fram till att tystnadens funktion i Kärleken vi inte förstår är dubbel; å ena sidan används den av karaktärerna som ett verktyg för att kommunicera, å andra sidan som ett sätt att, av Moeyaert, undanhålla information från läsaren samt förstärka stämningar. Fortsättningsvis fungerar tystnaden i Alla är ledsna nuförtiden snarare som ett tema eller ett motiv då den tvingar historien framåt.

This essay aims to understand how meaning and materiality work in four picture books from the 00s and 10s; Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen by Eva Lindström, Vem ser Dim? by Maria Nilsson Thore and Vi blåste bort ibland by Viveka Sjögren. The essay uses two theoretical works about picture books: Bilderbokens pusselbitar by Maria Nikolajeva and Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden by Elina Druker. Questions to lead the analysis are: How can text and picture be understood as materiality? How can meaning be understood as a material-discursive phenomenon? How can reading and meaning be understood as performative processes? The chapter “Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” from Karen Barad’s book Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning provides help to understand diffraction as a metaphor and methodological attitude. Eve Kosofsky Sedgwick’s understanding of knowledge as performative in the book Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity is used to understand the picture book as an act of knowledge and meaning, and reading as a performative process where human involvement cannot be overlooked. The essay problematizes the theoretical texts about picture books by taking on different parts of the picture book’s form and drawing examples from the four chosen picture books. Parts that are examined are divisions of signs in semiotics (and in the picture book theory), the picture book’s limits between for instance framework and content, fiction and reality, and book and reader, mimesis and the analytical problems with looking for truth, the impact of the picture book’s size and shape, and lastly illustration techniques and the influence that illustrator, materiality and reader have on the book. The essay shows how different involvements affect the meaning that is created in the picture book, how solid delimitations of different kinds can be problematic, and how words such as picture, text, paratext and content should be treated gently and consciously. Different ways of breaking with methods and thoughts of habit are presented, for instance by using Barad’s concept of diffraction. The essay ends by emphasizing the complexity that follows meaning, materiality and reading, the responsibility it demands of us and how picture book theory sometimes simplifies analysis. This essay stresses the importance of questioning how the methods and words we use affect what is possible to understand, but not in the sense that we should read in a paranoid and closed way, but rather open minded and with room for failures, reconsiderations and other ways forward. / Syftet med denna uppsats är att förstå hur mening och materialitet hänger ihop i fyra bilderböcker från 00- och 10-tal; Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen av Eva Lindström, Vem ser Dim? av Maria Nilsson Thore och Vi blåste bort ibland av Viveka Sjögren. Uppsatsen går i dialog med de bilderboksteoretiska verken Bilderbokens pusselbitar av Maria Nikolajeva och Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden av Elina Druker. Frågor för att leda undersökningen är som följer: På vilket sätt är text och bild materialitet? Hur kan mening förstås som materiellt-diskursivt fenomen i bilderböckerna? Hur kan läsning och mening förstås som performativa processer? Avsnittet ”Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” ur Karen Barads verk Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning fungerar som hjälp för att förstå diffraktion som metafor och metodologisk hållning. Eve Kosofsky Sedgwicks förståelse av kunskap som performativ i verket Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity används för att förstå bilderboken som ett görande, och läsningen som en performativ process där mänsklig inblandning inte kan förbises. Uppsatsen problematiserar de bilderboksteoretiska verken genom att ta sig an olika aspekter av bilderbokens form samt exemplifiera detta med hjälp av det skönlitterära materialet. Områden som vidrörs är semiotikens (och bilderboksteoretikernas) indelning av tecken, bilderbokens gränser mellan bland annat ramar och innehåll, fiktion och verklighet samt verk och läsare, mimesis och sanningssökandets analytiska problem, bilderbokens påverkan av storlek och format, samt slutligen illustrationstekniker och den inverkan illustratör, materialitet och läsare har på verket. Uppsatsen visar på hur olika inblandningar påverkar den mening som skapas i bilderboken, hur fasta gränsdragningar av olika slag kan anses problematiska, samt hur begrepp som till exempel bild, text, paratext och innehåll bör behandlas varsamt och medvetet. Olika sätt att komma runt upptrampade metodologiska tillvägagångssätt och tankespår presenteras, bland annat med hjälp av Barads diffraktionsbegrepp. Uppsatsen avslutas med att betona den komplexitet som följer med mening, materialitet och läsning, det ansvar detta avkräver oss och hur bilderboksteorin ibland fungerar förenklande i analyser. Denna uppsats lyfter vikten av att ifrågasätta vad de metoder och ord vi använder egentligen gör med vad som är möjligt att förstå, men inte i den mening att vi bör läsa misstänksamt och stängt, utan snarare öppensinnat och med utrymme för misslyckanden, omprövningar och andra vägar vidare.