Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare. Studien tar stöd i teoretiska begrepp så som talang och talangutveckling där bl. a Fahlströms studier använts i analysen av skolornas arbete med att välja ut elever vid uttagningsprocessen samt vidare utveckling mot att bli elitryttare.   Resultatet visar att skolorna har en gemensam syn på vad en ryttartalang är då det finns såväl fysiska som psykiska aspekter som spelar in. Hästens påverkan samt vad som krävs för att bli elitryttare har visat sig vara två delar som hänger samman. Framförallt då hästen spelar stor roll i elitsatsningen. Det har även blivit märkbart att skolornas verksamheter ser olika ut.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka hur fotbollsklubbar i en region har inflytande över utbildningen på ett NIU-fotbollsgymnasium. • Påverkar intressen från olika fotbollsklubbar inom regionen utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium? I sådana fall, på vilka sätt? • Hur beskriver lärare och elever relationen mellan fotbollsklubbar i det omgivande samhället och undervisningen inom NIU-fotbollsgymnasium? Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra semistrukturerade intervjuerna genomfördes enskilt och hade som syfte att erhålla svar på studiens frågeställningar. Deltagarna i studien var en manlig och en kvinnlig elev som studerar sista året vid ett NIU-fotbollsgymnasium och två lärare som vartdera främst är ansvarig för manliga och kvinnliga elever vid NIU-utbildningen i fotboll. Intervjuerna genomfördes via videosamtal med deltagarna och transkriberades senare för en tematisk analys. Resultat Genom den tematiska analysen utmynnade fyra centrala teman för samspelet mellan klubbar och utbildningen. Dessa teman var: Positiv påverkan, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och Skolans roll. Resultatet i den här studien bidrar med kunskap kring hur samverkan och påverkan mellan en NIU-fotbollsutbildning och fotbollsföreningar i en region kan se ut. Studien visar att två fotbollsklubbar samverkar med den undersökta skolan, och att fotbollsklubbarna påverkar åtminstone delar av den utbildning som bedrivs. Resultatet visar att både lärare och elever i denna studie har en väldigt positiv bild av samarbetet. Slutsats Denna studie visar på att nära samarbeten mellan NIU-gymnasium och fotbollsklubbar inom samma region kan existera på ett av lärare och elever upplevt väl fungerande sätt. Det framkommer av både lärare och elever i studien att undervisningen i vissa hänseenden anpassas efter samarbetsklubbarna. Lärarna vid den undersökta skolan uttrycker en medvetenhet om att skolan har det bestämmande ordet men så länge ramarna och direktiven från Skolverket följs ser lärarna inga problem med att fotbollsföreningar tillåts påverka. Alla deltagare i studien bekräftar dock att det i realiteten är svårt att avgöra vilka som faktiskt bestämmer mest, skolan eller fotbollsföreningarna. Studien skapar en intressant fråga för framtida forskning om vilka som egentligen har mest makt över undervisningen på NIU-gymnasium. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen om lärares bedömning av elevers kunskaper i specialidrott på gymnasiet. Frågeställningar: 1: Hur bedömer lärare som undervisar i specialidrott på NIU praktisk färdighet inom handboll och fotboll? 2: I vilken omfattning använder sig lärare inom specialidrott av ämnesplanen och bedömningsstödet? Metod Studien använde kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet genomfördes utifrån ett tillgänglighetsurval med ett strategiskt urval av respondenter. Intervjuerna gjordes genom en semistrukturerad intervjuguide. Totalt intervjuades sex personer i studien. Endast lärare på NIU som har en lärarutbildning deltog. Empirin bearbetades och analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: läroplansteori och Bourdieus teori med tillhörande analysbegrepp. Resultat Resultatet visar att lärarna är insatta i ämnesplanen, men tycker att den är otydligt och vagt formulerad. Lärarna har läst igenom bedömningsstödet men använder sig inte aktivt av det. Vidare diskuterar lärarna kring fortlöpande bedömning, och det är något alla lärare jobbar med. Lärarna baserar sin bedömning utifrån elevernas resultat, men lärarna nämner samtidigt att det viktigaste syftet med specialidrotten är att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas till så bra idrottare som möjligt i sin sport.  Slutsats Den första slutsatsen är utifrån habitus, kapital, fält och formuleringsarenan att lärare på NIU inte använder sig av bedömningsstödet i någon högre utsträckning, det kan tolkas som att de med sina tidigare erfarenheter och utbildningar inte anser att det är nödvändig. I den meningen tappar bedömningsstödet sitt syfte. Den andra slutsatsen är utifrån realiseringsarenan och transformeringsarenan att bedömningen sker fortlöpande och att bedömningen baseras på elevernas resultat. Eleverna får möjlighet att utvecklas och ges feedback genom den fortlöpande bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate and increase knowledge, and gain a deeper understanding of assessment in special sports. Questions:  1: How does educated teachers who teach in special sports at NIU assesses practical skills in handball and football?  2: How familiar and to what extent do educated teachers in special sport use assessment guides and topic plan?  Method The study used a qualitative approach in the form of interviews. The interviews were conducted by a semi-structured interview guide. A total of six people were interviewed in the study. The data were processed and interpreted by two theoretical points, curriculum theory and Bourdieu's theory and the related concepts used to each theory. Results The results show that teachers are familiar with the curriculum, but think that it is unclear and vague. The teachers have read the assessment supports but does not use them. Further, it discusses the teachers on continuous assessment, and that is something all teachers working with. The teachers base their assessment of student achievement, but the teachers also mentions that the main purpose of the special physical education is that students should be given the opportunity to develop into that great athletes as possible in their sport. Conclusions The first conclusion is that teachers at NIU do not use assessment supports the extent of schooling certainly had hoped for, and in the sense pins assessment support its purpose. The second conclusion is that the assessment is ongoing and that the assessment is based on student performance. Students will have the opportunity to develop and are given feedback by the ongoing assessment, but the assessment is based on the results students are performing in their sport.

Syfte Syftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Frågeställningar  Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll? Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Metod Syftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige. De var 40 år eller äldre och jobbade alla inom NIU på gymnasiet. Resultat Instruktörerna kände krav från både Svenska handbollsförbundet (SHF) och från spelarna själva att skapa en hög kvalitativ undervisning. De hade stor möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och ett bra stöd. Det visade att instruktörerna upplevde ett relativt högt krav i kombination med en hög kontroll och ett högt stöd. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnar då detta yrke under deltagande ledare i kombination med aktiv. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att handbollsinstruktörer inom NIU enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnade under deltagande ledare i kombination med aktiv. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin leder detta till att individerna, trots det höga kravet som ställdes, fick möjligheter att testa sig fram till egna lösningar. Det ledde i sin tur till en minskad stress. Det sociala stödet som instruktörerna upplevde skapar ytterligare möjligheter till stresshantering och bidrar även till att instruktörerna kunde hantera förändringar som kan uppstå via kontroll och krav. / Aim The purpose of this study was to investigate whether handball instructors who teach special sports in Swedish national approved education in special sport schools experienced stress in their profession, based on the Demand-Control-Support-theory. Questions Which demands does instructors experience in their profession? What control does instructors experience that they have in their profession? Which support do instructors experience in their profession? Method The purpose of this study was to obtain descriptive data concerning how coaches in elite sport in the school perceive different stressors in elite sport in the school. Therefore, we chose to conduct a qualitative interview study that was based on the Demand-Control-Support-theory. Interviews were conducted by telephone in order to implement include instructors across the country. The selection group consisted of eight male handball instructors in Sweden. They are 40 years or older and are all working within the NIU (nationally certified athlete program) in high school. Results The instructors felt demands from both Swedish handball association (SHF) and from the players themselves to create a high quality education. They had a great opportunity to influence their own work situation and they had a good support. The results showed that the instructors experienced relatively high demands in combination with high support and a high control. According to the Demand-Control-Support-theory, this occupation falls under the category participating leaders, combined with active. Conclusion The conclusion to bethat was drawn from this study was that handball instructors within NIU according to the Demand-Control-Support-theory belonged to the category participating leaders, combined with active. According to the demand-control-support-theory, this suggested that individuals, despite the high demand placed upon them, are given the opportunity to test their own solutions. This leads to reduced stress. The social support the instructors experienced created further opportunities for stress management and also helped instructors to deal with changes that may occur in the aspect of demand and control.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de elitföreningar i Stockholm som bedriver specialidrott fotboll i skolan upplever samarbetet med de olika skolorna. Syftet är också att undersöka och beskriva vilka svårigheter respektive utvecklingsmöjligheter föreningarna upplever. Gymnasieskolans ramar och regler måste föreningarna förhålla sig till men vägen dit och prioriteringarna kan se olika ut. De frågeställningar som användes är: Hur beskriver föreningen sitt samarbete med gymnasieskolan? Hur upplever föreningen att målet att utbilda elitspelare påverkas av samarbetet med gymnasieskolan? Vilket utvecklingsområde är det viktigaste i samarbetet med gymnasiet? Metod Studiens ansats är kvalitativ och den datainsamlingsmetod som använts är semistrukturerade enskilda intervjuer. Enligt Bryman (2011) tillåter semistrukturerade intervjuer att respondenternas svar leder till eventuella följdfrågor. Studiens intervjuguide är uppbyggd tematiskt. Resultatet Resultatet visar att de undersökta föreningarnas förhållningssätt till både studier och fotbollsträningen i gymnasiet är att det är ett helhetskoncept. Skillnaderna i hur föreningarna prioriterar finns men målet är detsamma. Som helhet är klubbarna nöjda med sina respektive samarbeten och förslag på utvecklingsmöjligheter finns hos samtliga. Slutsats Den Nationella Idrottsutbildningen, NIU, kanske inte är den perfekta lösningen men fungerar i de undersökta föreningarna väl. Formerna för utbildningen, faciliteterna och andra resurser håller hög klass rakt igenom. Det finns anledning för vidare studier i ämnet för att utvecklingen ska ske i hela landet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att få undersöka hur NIU gymnasieskolor i Stockholm och i närområdet till Stockholm fungerar och samarbetar med fotbollsföreningar. För att försöka nå studiens syfte kommer följande frågeställningar att genomsyra uppsatsen. Varför finns NIU på ert gymnasium?Hur anställer skolan tränare till NIU?Vem är det som sätter betygen i ämnet specialidrott? Metod I studien användes en kvalitativ metod för att kunna få fram svar på vårt syfte och frågeställningar. Fem skolor med NIU-verksamhet inom Stockholms närområde valde att tacka ja till att intervjuas. Studien utgår från ramfaktorteorin. Resultat Det visades i studiens resultat att skolornas största målsättning med att ha NIU på sitt gymnasium var för att hjälpa till att skapa framtida elitfotbollsspelare. Gällande rekrytering av lärare eller tränare så ser det olika ut på de olika gymnasierna. Tre skolor som hade anställda specialidrottslärare hade också ansvar för betygen vilket även står med i deras arbetsuppgifter. Betygsättningen på dessa skolor sker via dialog med tränaren från respektive träningsgrupp.  Slutsats Studiens slutsats är att det skiljer sig lite från gymnasieskola till gymnasieskola på hur de anställer lärare eller tränare. Majoriteten av skolorna använde sig av anställda specialidrottslärare som satte betygen. Alla skolor hade samma målsättning med NIU-verksamheten. / Aim The purpose and research question of this study is to investigate how NIU high schools in Stockholm and the surrounding area function and collaborate with football clubs. In order to achieve this goal, the following research questions will guide the paper. Why is there NIU at your high school? How does the school hire coaches for NIU? Who is responsible for setting grades in the subject of special sports?  Method The method used in the study was a qualitative approach in order to gain answers to the purpose and research questions. Five schools within the Stockholm area agreed to be interviewed. The study is based on the framework theory. Results The results of the study showed that the main goal of having NIU at the high school was to help create future elite football players. The recruitment of teachers or trainers varied among the different schools. Three schools that had employed special sports teachers also had the responsibility for grading, which is also included in their job duties. The grading on these schools is done through dialogue with the trainer from the respective training group. Conclusions The conclusion of the study is that there are some variations from school to school in how they recruit teachers or trainers. The majority of the schools used employed special sports teachers to set the grades. All schools had the same goal with the NIU program

Syfte Syftet med studien var att undersöka om relative age effect förekommer på svenska längdskidgymnasier bland antagna elever och hur eventuell förekomst ser ut bland flickor och pojkar samt hur det ser ut vid Riksidrottsgymnasierna och de Nationell Idrottsutbildningarna. Metod För att besvara syftet har statistisk data analyserats med hjälp av ett Pearson Chi2-test. Analysen har skett genom att undersöka födelsemånad, kön och inriktning bland antagna elever vid svenska längdskidgymnasier mellan åren 2010-2015. Resultat Resultatet visar att det finns signifikanta bevis på att relative age effect förkommer på svenska längdskidgymnasier (p= &lt;0,05). Vid uppdelning av respektive utbildningsinriktning kunde det endast konstateras förekomst av relative age effect vid Riksidrottsgymnasierna, vid uppdelning av kön går det inte att säkerställa en signifikant förekomst av relative age effect. Slutsatser Studiens resultat visar att det förekommer relative age effect på svenska längdskidgymnasier, dock varierar den mellan de analyserade undervariablerna. Tydligast förekommer relative age effect vid Riksidrottsgymnasierna, medan det vid Nationell Idottsutbildning, kunde det inte konstateras bevis för en signifikant överrepresentation av elever födda under första kvartalet. När flickor och pojkar analyserades separat kunde ingen relative age effect konstateras. Det behövs mer forskning inom området för att få en överblick av konsekvenserna av relative age effect på längdskidgymnasier men även konsekvenserna för svensk längdskidåkning i stort. / Aim The purpose of this study was to investigate if relative age effect occurs at Swedish cross-country ski schools and if there were a differences in the presence among boys and girls, and between Riksidrottsgymnasier (Country-wide sport academy) and Nationell Idrottsutbildning (National sport academy). Method To answer the aim, statistical data were analyzed using a Pearson Chi2-test. The analysis has been done by examining birth month, sex and education among students at Swedish cross-country ski schools between 2010-2015. Results The result shows that there is a significant evidence of relative age effect at Swedish cross-country ski schools (p= &lt;0,05). When the results were partial between Riksidrottsgymnasier and Nationell Idrottsutbildning, the relative age effect was only seen at Riksidrottsgymnasierna. There were no significant evidence for relative age effect when boys and girls where analyzed separately. Conclusion The results show that relative age effect appears on Swedish cross-country ski schools; however, there were some varies between analyzed variables. Strongest evidence for relative age effect was seen at Riksidrottsgymnaiserna. Further research is needed to get a overview of the consequences of relative age effect at cross-country ski schools, and the consequences it has in Swedish cross-country skiing overall, both for younger and older skiers.

Background: There is a newly founded national sports education program. This newly founded national sports program comprises of several different sports of which football is one of them. Before a football player can reach the European- or national elite the player usually is first developed in clubs and their respective academies where a lot of time is spent on fine tuning the players’ individual skillsets. The main goal for the NIU program is to develop future elite athletes to different sports. When it comes to football, the Swedish Football Association and the Swedish school board have together developed a study plan which will serve as a guideline for the NIU-football classes in Sweden. Because of this, it is interesting to get a further insight in the training setup of the youth academies and the involved upper secondary schools. Purpose: The purpose of this thesis is to examine football schools and their cooperation with football academies. The purpose is also to examine the potential goals that the different schools have with the academies. Methodology: This thesis has a qualitative approach with the authors gathering data with the help of interviews with members of the respective schools and football academies. A document study has also been done in order to further strengthen the empiric data. Result: The cooperation between school and academy is incredibly thorough. The academies are in charge of the NIU training-sessions and decide what to train according to their own preferences and goals but stay within the schoolboards theoretic guidelines.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Metod Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen. Resultat Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p&lt;0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsats Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​ / Abstract Aim The aim of this study was to investigate the presence of mental health in National elite athletic students. Furthermore, the aim was to examine attitudes towards help seeking if needed. Differences, similarities and correlation between groups was also examined. Are the students experiencing mental illness and to what extent? Is there a difference between girls and boys? Is there a correlation between hours of training and mental illness? Is there a difference between girls and boys? What are the attitudes towards help seeking if needed? Is there a difference between girls and boys?   Method The number of recruited NIU-students were 146. 62 of them were girls and 84 of them were boys. Six different schools were selected by a comfort selection. The survey was digital and answered through the participants’ mobile phones. Furthermore, the survey was conducted either before, in the middle or after a lecture. The study contained two different surveys which were GHQ-12 and MHSAS. The aim of the study was shortly presented to the students before the survey was conducted. Results The results demonstrates that 42 % of the students are experiencing mental illness. Girls are experiencing mental illness in greater occurrence than boys with a significant difference (Z=-5,321, p&lt;0,001). The participants who perform more training hours per week are also the ones experiencing a higher grade of mental illness (r=0,230 och p=0,005). There was a correlation between boys’ mental illness and hours of training (r=0,292, p=0,007). More than 55 % of the participants are having a positive attitude towards help seeking in case of eventual experienced mental illness. No significant differences were found between groups.  Conclusions The results of this study suggests that more than a third of the students are experiencing mental illness. This study also shows girls experiencing a higher grade of mental illness than boys. Hours of training and perceived mental illness was found to correlate for the total group. A correlation was also found between boys’ perceived mental illness and hours of training. The findings can be used for further studies to establish more comprehension and information related to young athletes’ mental health.

Abstract  Within the Swedish upper secondary school there are special sports courses with the aim of giving the students an opportunity to combine studies and their specific sports. In this essay, the outcome of a NIU football secondary school education and the ability of the schools to educate elite players is studied. Aim The aim of the study was to investigate the correlation between special education and future elite careers. The study will be answered by the following questions: How many elite-level players have completed a NIU football education? Do the schools differ in terms of the number of students who reach elite level? Does the geographical location of schools affect how many that reach elite levels? Does the association with elite teams influence how many student´s that reach the elite level? Is there a difference between men and women?  Method A quantitative approach has been used to study 2400 male and female football players.The collection of data has been conducted through contact with all 68 NIU schools and the Swedish football federation, which provides the information about the players' team affiliations and level.   Results 51.8% women, 53.8% men, and 53% of the total elite-level players have undergone NIU football education. The observed schools differ in the number of pupils who reach elite football. 5,68% ±5,47% of pupils per school reaches elite football, concerning men 4,62% ±6,08% and women 8,31% ±10,66%. An independent t-test analysis (p&lt;0,05) showed no significant differences depending on geographic location for total players (p=0,747), males (p=0,817) or females (p=0,807). Schools association with elite teams showed significant differences (p&lt;0,05) for the total number of players (p=0,006) and males (p=0,004). However, there was no significant difference in females (p=0,462). Conclusion A NIU education seems to increase the chances of reaching elite level. When it comes to the schools´association with elite teams, the results indicate that it is beneficial for boys but not girls. However the geographic location does not impact the result. Finally, future studies are needed to demonstrate the reasons why some schools deliver more players to elite level. / Sammanfattning Inom den svenska gymnasieskolan förekommer det specialidrottsutbildningar med syfte att ge eleverna en möjlighet att kombinera studier och sin specifika idrott. I denna uppsats kartläggs utfallet av en NIU-fotboll gymnasiala utbildning samt skolornas förmåga att utbilda elitspelare.  Syfte frågeställning Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan genomförd specialidrotts utbildning och elevers framtida elitkarriär. Studien kommer att besvaras genom följande frågeställningar: Hur många spelare på elitnivå har genomfört en NIU-fotboll utbildning? Skiljer sig skolorna åt gällande antal elever som når elitnivå? Påverkar skolornas geografiska placering hur många som når elitnivå? Påverkar skolornas föreningssamarbete hur många som når elitnivå? Existerar det någon skillnad mellan kvinnor och män? Metod En kvantitativ ansats har använts för att undersöka 2400 manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Insamlingen av materialet har skett genom kontakt med alla 68 NIU-skolor samt Svenska fotbollförbundet som tillhandahåller informationen om spelarnas lag-tillhörigheter och nivå.  Resultat 51,8% kvinnor, 53,8% män samt 53% av det totala antalet spelare på elitnivå har genomgått en NIU-fotboll utbildning. De observerade skolorna skiljer sig åt gällande antal elever som når elitfotboll. 5,68% ±5,47% elever per skola når elitfotboll, gällande män 4,62% ±6,08% och kvinnor 8,31% ±10,66%. Ett oparat T-test visade ingen signifikant skillnad (p&lt;0,05) gällande geografisk placering för totalt antal spelare (p=0,747), män (p=0,817) eller kvinnor (p=0,807. Skolornas samarbete med en elitförening visade signifikanta skillnader (p&lt;0,05) gällande totalt antal spelare (p=0,006) och män (p=0,004). Dock fanns det ingen signifikant skillnad gällande kvinnor (p=0,462)  Slutsats En NIU-utbildning tycks öka elevernas chanser till en elitkarriär. När det kommer till skolornas elitsamarbete så tyder resultaten på att det är gynnsamt för män. Den geografiska placeringen tycks dock inte påverka resultatet. Slutligen, framtida studier behövs för att påvisa anledningarna till varför vissa skolor får fram fler spelare till elitnivå.