Thesis (M.Phil.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2008. / Includes bibliographical references (p. 81-85).

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Studiens syfte är att skapa större förståelse hur utvecklingsmiljön ser ut för ungdomars steg upp i elitinnebandy. I centrum för fallstudien står Jönköpings Innebandyklubb som under de senaste åren, 2014–2018, upplevt många framgångar på nationell ungdomsnivå, tre SM-guld, ett silver och en fjärde placering i de årliga Juniorallsvenska-slutspelen. Genom kvalitativa intervjuer med spelare som tagit steget från junior till senior och Christian Lindahl, utvecklingsansvarig, sammanställs egna erfarenheter och upplevelser för att förklara miljöns påverkan på individen. Analyseringen av resultatet utgår ifrån Henriksens framgångsfaktorer och specialidrottsförbundens syn på talang, talangidentifiering och talangutveckling. I slutsatsen av studiens syfte återfinns utvecklingsmiljöns enskilda faktorer som en viktig process hos den enskilda individen, respondenterna lägger dock tyngd vid förklaringen av varje enskild faktor och att vissa är mer betydelsefulla än andra.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka tränares syn på lärande och bedömning i ämnet specialidrott och kurserna idrottsspecialisering 1, 2 & 3. Följande är de preciserade frågeställningarna: 1. Hur beskriver tränarna sin syn på lärande i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning fotboll? 2. Hur arbetar tränarna med bedömning i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning fotboll? 3. Hur tolkar tränarna ämnesplanen i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning på fotboll? Metod Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex tränare från NIU-gymnasier i Stockholm. Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade och utgick från enintervjuguide. Kravet för att delta i undersökningen var att alla tränare var verksamma på ett NIU-gymnasium under 2016/2017. Det teoretiska ramverket för uppsatsen utgår från John Deweys teorier om lärande och Göran Lindes läroplansteori. Resultat Resultatet visar på att tolkningen av ämnesplanen är olika mellan tränarna. Tränarna bedömer sina elever olika och de använder olika bedömningsprocesser. De flesta tränarna ansåg att lärandet handlar om att eleverna ska införskaffa sig färdigheter och utveckla dem. Tränarna är eniga om att eleverna ska nå nationell elitnivå efter att de har slutfört sin gymnasieutbildning. Slutsats De autentiska situationerna som tränarna sätter in sina elever i varierar mellan de olika tränarna, vilket beror på hur tränarna väljer att tolka och realisera ämnesplanen (Dewey 1999). ). Linde (2012) beskriver ämnet specialidrott som ett ämne med svag avgränsning vilket leder till att ämnesplanen blir svårtolkad. Tränarna i studien får bilda sig sin egen tolkning av ämnesplanen, vilket leder till att tränarna i studien bedömer sina elever olika och lär ut olika saker från ämnesplanen. Med hänsyn till resultatet finns det ett behov av en gemensam syn på vad som ska bedömas samt hur det ska appliceras praktiskt i undervisningen / Aim of the study The aim of this study is to investigate and to broaden the knowledge of assessment in physical education studies and the courses in sports specialization 1, 2 & 3, centered on the coaches’ descriptions of the practical part of the subject. This study aims to answer the following question formulations: 1. How do the coaches describe learning in the practical part of physical education studies, emphasizing on football? 2. How do the coaches work with assessment in the practical part of physical education studies, emphasizing on football? 3. How do the coaches interpret the curriculum in the practical part of the subject of physical education focused on football? Method We carried out a qualitative study where six coaches participated from national sports high-schools in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews, which based from an interview guide. The requirement to participate in the study was that all coaches were active at an national sports high school in 2016/2017. The premise of the paper is John Deweys theories of learning and Göran Lindes curriculum theory. Result The result shows that the interpretation of the curriculum differs among the coaches. Furthermore, the result shows that the coaches assess the students differently. Most of the coaches in the interview considered that learning was to be about acquiring skills and to develop these skills. According to the result, the coaches agrees to that the aim of the students is to reach national elite level in football when the graduate from high-school Conclusion The authentic situations that the coaches put their students in, vary among the coaches, which depends on how the coaches choose to interpret and realize the curriculum. The subject physical educationand the specialisation courses in sports have weak boundaries which leads to the difficult and open interpretation of the curriculum. The coaches may form their own interpretation of the curriculum, which means that the trainers in the study assess their students differently and teach different according to what is stipulated in the curriculum. In view of the outcome, there is a need for a common view of what to assess and how it should be applied practically in teaching.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska hur rekryteringsansvariga talar om sina principer för urval på manliga ungdomssidan från 14 år och uppåt inom fotboll och ishockey. Frågeställningar: Selektering och urvalsprocessen inom fotboll och ishockey, hur upplevs den i praktiken av rekryteringsansvariga? Vilka egenskaper letar man efter hos unga spelare? Vad för metoder används för att bedöma spelare? Tittar man mer efter potential eller spelare som är bäst för stunden? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats vilket innebär att studien syftar på att undersökatränares tankar och åsikter om det som avses att undersökas. Intervjuer genomfördes medsammanlagt tio rekryteringsansvariga inom fotboll och ishockey med hjälp av en intervjuguide som är semistrukturerad. Alla deltagare var över 18 år och arbetar eller har arbetat inom en elitklubb eller NIU.  Resultat Resultatet visar att när det gäller metoder för att bedöma spelare så blir det ofta en subjektiv bedömning utifrån rekryteringansvarigas åsikter och tyckanden. Däremot försöker man vara många i processen och utgå ifrån mallar för att göra det så objektivt som möjligt. De egenskaper man söker är framförallt viljan att träna, speluppfattning samt spetsegenskaper. Överlag så känner inte rekryteringsansvariga någon större press i urvalsprocesser, den press som uppstår är oftast uppbyggd av klubbar själva inom ishockeyn. Det som är gemensamt för båda idrotterna och är vanligt förekommande är föräldrahetsen vad gäller selektering och urvalsprocessen. Inom fotboll så upplevs även en press från agenter i viss mån. Potential anses viktigare än de spelare som är bäst för stunden. Slutsats Slutsatsen är att rekryteringsansvariga ofta upplever att det blir en subjektiv bedömning gällande spelarna, däremot försöker de göra bedömningarna så objektiva som möjligt. Degemensamma slutsatserna visar på att de generellt inte upplever någon större press utifrån, förutom föräldrahetsen som kan uppstå vid framförallt selektering och urvalsprocesser. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever inom specialidrottsutbildningen med ishockey som inriktning, värderar sin elitsatsning i relation till sin studiegång. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har sex gymnasieelever intervjuats. Kodningen av intervjun skedde enligt Hjerm, Lindgren och Nilssons trestegsmetod. Sedan har materialet analyserats utifrån Stambulova, Engström, Franck, och Linnérs (2013) och Stambulova och Wyllemans (2015), holistiska idrottspsykologiska modeller för dubbla karriärer, som bygger på att hitta hållbara utvecklingsanpassningar för unga idrottare i deras strävan att nå eliten. Resultatet visar att eleverna i studien har tendenser till att planera kortsiktigt och inte se bortom horisonten på det som komma skall. Vissa av eleverna saknar även ett stödsystem i skolan, vilket påverkar dem negativt då fokus mellan elitsatsningen och studierna blir obalanserad. Vidare visar studien att ett starkt socialt stöd spelar en stor vikt i elevernas liv och motverkar skolans brister. Generellt har även resultaten från studien visat att det finns en viss skillnad i resonemangen hos elever som studerar sitt första år kontra de elever som är inne på år tre och sista terminen på gymnasiet. De elever som studerar sitt avslutande år på gymnasiet har börjat fundera mer på sin framtid efter utbildningen och vad den övergångsfasen kommer att innebära. Ishockeyn är inte en lika hög prioritering i vissa fall, och detta skapar en form av tomhet hos vissa respondenter. Eleverna som är i början på sin gymnasiekarriär visar däremot inga sådana tendenser utan är fullt fokuserade på att uppnå sina mål och har svårt att föreställa sig en alternativ karriär utanför ishockeyn.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga elever som gick andra året på NIU-gymnasium i Stockholm, med inriktning handboll upplevde sin träningsbelastning och hur de upplevde att samarbetet mellan NIU-instruktör och klubblagstränare fungerar. Avslutningsvis var syftet även att undersöka hur eleverna upplevde sin vardag. Studiens tre huvudsakliga frågeställningar var: Hur upplever eleverna sin träningsbelastning? Hur upplever eleverna att samarbetet mellan sin klubblagstränare och NIU-instruktör fungerar? Hur upplever eleverna sin vardag?   Metod Studien gjordes utifrån en kvalitativ ansats där en semistrukturerad intervjuguide låg till grund för datainsamlingen. All insamlade data analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att NIU-elever upplevde deras träningsbelastning hanterbar men nämnde att vissa perioder var tyngre både fysiskt och mentalt. Eleverna hann återhämta sig för det mesta men upplevde att det fanns faktorer som kunde påverka återhämtningen negativt. Resultatet visade även att ingen elev har hindrats att träna pga. någon skada, däremot förekom det mindre skadekänningar. Samtliga elever upplevde att de utvecklats både fysiskt och handbollsmässigt. Eleverna upplevde att det fanns ett samarbete mellan deras instruktörer på NIU och deras klubblagstränare som fungerade bra. Elevernas vardag bestod mycket av träning och skola och det fanns olika faktorer som påverkade elevernas motivation. Slutsats  Kvinnliga elever i årskurs två på NIU-gymnasium i Stockholm upplever att träningsbelastningen är hanterbar och att samarbetet mellan NIU-instruktör och klubblagstränare fungerar bra. Vardagen upplever eleverna består mestadels av träning där det finns lite tid för annat, som plugg och tid för andra vänner. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>  </p>

Syfte och frågeställningar Denna uppsats ämnar undersöka om det finns någon skillnad mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående hos elever som går NIU gymnasium jämfört med elever som inte går NIU. -  Skiljer sig sömnvanorna åt mellan elever på NIU och elever som inte går på NIU? -  Finns de någon skillnad i upplevt psykiskt mående hos elever på NIU jämfört med elever som inte går på NIU?-  Finns det någon korrelation mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående? Metod Metoden som använts för att genomföra denna studien är av kvantitativ ansats bestående av enkäter som metod för datainsamling. Totalt har 96 elever besvarat enkäterna fördelat på 55 som läser ett vanligt gymnasieprogram och 41 elever som utöver ett gymnasieprogram kombinerar sina studier med att läsa en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa grupper har sedan jämförts för att se om det fanns någon skillnad i deras sömnkvalitet samt psykiska välmående. Resultat Resultatet visar en signifikant skillnad i sömnkvalitet mellan grupperna där den gruppen som läser NIU sover bättre än gruppen icke-NIU. Resultatet för om de skulle finnas en skillnad i upplevt psykiskt välmående mellan grupperna visar inte på en signifikant skillnad i upplevt psykiskt välmående. Resultatet visar dock på ett signifikant samband mellan att en god sömnkvalitet och ett bra upplevt psykiskt välmående påverkar varandra i en positiv riktning. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån vår studie är att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i sömnvanor men inte i upplevt psykiskt välmående. Det fanns också en signifikant korrelation mellan upplevd sömn och psykiskt välmående hos den valda populationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory, med hjälp av en modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6). Vidare syftar studien till att undersöka om elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. Tidigare studier beskriver att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt population gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med elitidrott.  Metod: Datainsamlingen erhölls med mejlkonversationer mellan författare och NIU gymnasieskolor i Stockholm. 15 NIU gymnasieskolor kontaktades på mejl och 7 av dessa gymnasieskolor deltog i studien. 131 elever som betraktas som elitidrottare deltog i studien genom att besvara ett frågeformulär bestående av 39 påståenden med hjälp av en 7 gradig Likertskala. 24 påståenden utgjordes av SMS-6 och 15 påståenden utgjordes av ABQ. Resultat: De tre högsta noterade medelvärdena utifrån SMS-6 var integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) och introjected motivation (M = 4,7). ABQ medelvärde noterades till (M = 3). De två främsta fynden i studien var en negativ signifikant korrelation mellan integrated motivation (-0,18) och utbrändhet och en positiv signifikant korrelation mellan amotivation och utbrändhet (0,37). Slutsats: Utifrån studiens resultat så verkar det som att höga nivåer av självbestämd motivation motarbetar symptom av utbrändhet. Det verkar också som att låga nivåer av självbestämd motivation framhäver symptom av utbrändhet. / Aim: The aim of this study was to investigate how elite athlete students in Swedish high schools are motivated towards their sports by Self-determination Theory and Organismic Integration Theory, regarding the Modified Sport Motivation Scale (SMS-6). The study further aims to investigate if elite athlete students had developed symptoms of burnout, regarding the Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Finally, this study aims to investigate if there exist any correlations between student’s motivation and symptoms of burnout. Studies have reported findings of elite athletes as a special vulnerable group towards symptoms of burnout. Elite athletes train close to their limits, strain themselves to highest achievements. They are also part of that special vulnerable population who may experience symptoms of burnout due to a prolonged stress and pressure associated with elite sports.  Methods: Data collection was obtained by emails between the investigators and high schools in Stockholm. 15 sport high schools were contacted by email and 7 of these high schools participated in the study. 131 elite athlete students participated in the study by answering a questionnaire which contained 39 items, specifically 24 items by SMS-6 and 15 items by ABQ. The questionnaire were answered by a 7 point Likert scale.  Results: The three highest scored means by SMS-6 was the integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) and introjected motivation (M = 4,7). ABQ measure of burnout was (M = 3). The two major findings in the present study was a negative significant correlation reported for integrated motivation and burnout (-0,18) and a positive significant correlation reported for amotivation and burnout (0,37).  Conclusion: By the results in the present study it seems as high levels of self-determinated motivation counteract symptoms of burnout. Thus it also seems as low levels of self-determinated motivation may contribute to symptoms of burnout.