Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

Arbetet utgår från utbildningsvetenskap som grund och behandlar utifrån detta olika perspektiv i naturvetenskap och NO-undervisning. Undersökningen sker genom intervjuer där sex deltagare ingår från tre olika kommuner på fyra olika skolor. Deltagarna är verksamma pedagoger i grundskolans årskurs 1-3 samt en deltagare som är verksam i grundskolans årskurs 7-9. Vi använder oss av en metod kallad "reflexiva" intervjuer där vi undersöker tolkningar och reflektioner av pedagogers tankar och funderingar inom naturorienterande ämnen. Vår undersökning koncentrerar sig på ämnesteori och didaktik utifrån tidigare forskning samt pedagogers tillgänglighet till kompetensutvecklande aktiviteter. Undersökningen visar på pedagogernas behov av vidareutbildning och vilken tillgång de sex deltagarna har till relevant läromedel, men även hur de använder sig av och planerar utifrån läroplanen. Utifrån våra sex deltagare kunde vi se skillnader på hur pedagogerna förhåller sig till de naturorienterande ämnena beroende på pedagogens tillgång till vidareutbildning, tillgängligt material samt läromedel på skolorna. Undersökningen gav slutsatsen att de tre pedagoger som är verksamma i kommuner som har gjort större satsningar på läromedel inom de naturorienterande ämnena uttrycker en större säkerhet inom ämnet. Resterande tre deltagare är verksamma i kommuner där läromedel i NO- undervisningen inte är ekonomiskt prioriterat. Dessa deltagare uttrycker ett större behov av ett tryckt läromedel med starka kopplingar till läroplanen (2017).

No description available.

I studien synliggörs bedömningsverktyg och bedömningsstrategier i årskurs F-3 i en tematisk och ämnesövergripande undervisning. Syftet är att få ökad förståelse hur bedömningen sker när NO ingår som en del i projektet. Studien baseras på tre intervjuer och bedömningsmaterial från tre grundskolelärare på olika skolor, som besitter mångårig erfarenhet av att arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Resultaten visar att skolorna använder olika sorters bedömningsverktyg, exempel som ges är olika matriser, bedömningsaktiviteter och bedömningsstöd. Vidare framgår att formativ bedömning är den vanligaste bedömningsstrategin, till exempel genom direktåterkoppling till eleverna. Två av de tre skolorna har ett kollegialt samarbete mellan både lärare/lärare och lärare/elever för att göra bedömningarna inom projekten. Ett exempel på kollegialt samarbete är stödet läraren ger eleven vid arbetet med självbedömningsmatrisen. Två av respondenterna ansåg att det kollegiala samarbetet sparade tid vid bedömningen och var en nödvändighet för att kunna arbeta ämnesövergripande.

Uppsatsen behandlar ämnet laborationer i naturorienterande undervisning i årskurserna 4-6 och mer specifikt den undervisning med laborationer som fem lärare beskriver. Detta sätts sedan i relation till lärarnas syfte med arbetssättet samt vilka problem de upplever i samband med att arbeta med laborationer. Genom att få en inblick i den verklighet lärarna upplever är syftet att kunna ta del av deras erfarenheter för att kunna bidra till en så effektiv undervisning med laborationer som möjligt. Med effektiv menas att maximera elevernas kunskapsutveckling. För att analysera den praktik som lärarna berättar om används konstruktivistiska perspektiv från Piaget och Vygotskij, det är med hjälp av deras teorier som resultatet granskas. Undersökningens datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer på distans med avidentifierade yrkesverksamma lärare. De resultat som nås är att intervjupersonerna till stor del beskriver en återhållsam form av laborationer i klassrummet där graden av frihet är låg på grund av rädsla att förlora kontrollen över klassen. Trots detta finns dock en önskan att involvera elever mer aktivt med motiv såsom att utveckla det vetenskapliga tänkandet, att öka motivation, synliggöra något naturvetenskapligt fenomen och att utveckla språket. De svårigheter som stöts på i arbetet med laborationer är främst stora elevgrupper, bristande möjlighet till samverkan inom personalen samt lokaler som inte passar för syftet.

Förmågorna som eleverna ska utveckla på grundskolan inom de naturvetenskapliga ämnena bygger till en stor del på deras språkliga förmågor. Detta kan vara en enorm utmaning speciellt för elever med utländsk bakgrund som utgör 26% av alla elever i dagsläget. Mycket forskning har bedrivits beträffande hur andraspråksinlärning fungerar och främjas. Däremot är studier som undersöker såväl utfallet som effekten av ett språkutvecklande arbetssätt för andraspråksinlärare oftast inte tillgängliga. Detta utvecklingsarbete undersöker hur språkutvecklande NO-undervisning, inom biologi och fysik, kan utformas utan att ämnesinnehållet förenklas eller förminskas. Studien genomfördes på två skolor där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Eleverna svarade på enkätfrågor om hur de upplevt sitt lärande under lektionerna. Lektionerna hämtade mycket inspiration och metoder från Pauline Gibbons böcker om språkutvecklande arbete i skola. Även om studiens omfång är begränsat visar enkätens utvärdering tillsammans med våra observationer att eleverna har upplevt metoderna som gynnsamma för deras språk- och ämneskunskaper.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.

Studiens syfte är att utifrån två formulerade frågeställningar undersöka hur NO-lärare arbetar språkutvecklande i sin undervisning samt hur de kopplar elevers vardagsspråk till det naturvetenskapliga fackspråket. Språkutvecklande arbetssätt är idag relevant för lärare i samtliga skolämnen och gynnar alla elever. Studiens fokuserar på relationen mellan och vardagsspråk och ämnesspråk samt växling mellan dessa i NO-klassrummet. Insamling av empiri har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med NO-lärare som har arbetat eller är aktiva i arbetssättet. Analys av intervjuerna har gjorts utifrån Cummins modell som har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att språkutvecklande undervisning och dess metoder är ett medel som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Gynnsamma metoder handlar om lärares språkbruk i NO-klassrummet, kontextualisering och visualisering av ämnesbegrepp samt tydlig rörelse från konkret till abstrakt ämnesinnehåll. Vidare pekar resultatet på vikten av att tillåta växling mellan vardagsspråk och ämnesspråk som förutsättning för språk- och kunskapsutveckling i ämnet. Slutsatsen indikerar att språk- och ämnesintegrerad undervisning bidrar till djupare språk- och ämneskunskap.

Under vår utbildning har vi sett hur viktigt det är med formativ bedömning i NO-undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter var eleverna befinner sig och vart de ska. Målet med den här kunskapsöversikt var därför att ta reda på vilken effekt formativ bedömning har på elevers kunskapsutveckling i NO-ämnena i lågstadiet, varför den har det samt hur lärare kan påverka kvalitén av den formativa bedömningen. För att kunna undersöka dessa frågeställningar valdes 16 vetenskapliga artiklar som behandlar dessa teman ut genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. Dessa artiklar analyserades och jämfördes sedan. Resultatet visade att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers kunskapsutveckling då den stöttar theory building och utveckling av konceptuell förståelse och för att den bidrar till en individualisering och anpassning av undervisningen till elevers behov och förutsättningar. Resultatet visade även att en bättre kvalitet av den formativa bedömningen kan bidra till ökad kunskapsutveckling. Kvalitén kan höjas av läraren genom att planera den formativa bedömningen, genom ökad ämneskunskap samt om läraren får utbildning om och stöd i processen med den formativa bedömningen.