Syftet i föreliggande studie var att undersöka hur genus framställs i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år. Syftet uppnåddes genom att besvara forskningsfrågan "Hur framställs huvudpersonernas egenskaper i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år?" och använda textanalys som metod med ett genusperspektiv. Resultaten visade att både flickor och pojkar framställs både med stereotypiska och normbrytande egenskaper. Dock är det samma normbrytande egenskaper som förekommer i samtliga böcker. Slutsatsen blev att fler av de tio barnböckerna innehöll både stereotypiska och normbrytande egenskaper hos karaktärerna.

This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature. When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.

Inledning I studien analyseras barnlitteratur ur ett genusperspektiv. I Läroplan för förskolan (Lpfö98rev.2016, s. 5) står det att tjejer och killar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Böcker är en stor del av förskolans verksamhet vilket också kan medföra att innehållet påverkar barns uppväxt. Det är då av betydelse att förskollärare väljer böcker medvetet för att barn ska få en bred bild att identifiera sig med. Vi vill därför med denna studie synliggöra hur genus framställs i barnlitteratur. Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera nyligen utgiven skönlitteratur för barn i åldrarna två till tre år. Metod Metoden utgår ifrån en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där text och bild i yngre barns böcker analyserats. Urvalet består av fem barnböcker som studerats efter beprövade analysverktyg. Resultat Av resultatet framgår det att barnböckerna till största del är av stereotypiskt innehåll. Det normbrytande innehållet har fått mindre plats i böckerna. Resultatet visar också att böckerna innehåller fler manliga karaktärer än kvinnliga.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services. The legal documents are concerning the social services care of deviant youth, based on the law that gives them  right to force care and treatment on anti-social youth. The study aims to examine the legal documents from a narrative analysis; in the way the story of the young is portrayed and what type of norms about gender and sexuality that emerges from that story. The study’s result, although based on a content of 8 legal texts, is a finding of a one-sided story about the antisocial youth, depending on the youth´s gender. These findings are portrayed in what the study entitles: The damaged girl and The dangerous boy. These categories are used to illustrate in what way the social welfare system and judiciary constructs the way boys and girls may differ from the norm standards about gender and sexuality. The standard-setting institutions tend to retain the description of the young, despite the youngster's counter-stories, in which the young states their awareness of their normative violations. In conclusion the social welfare system and the judiciary, has the authority to construct the story about the deviant youth; a story that is constructed to legitimize the social institutions intervention in the care of antisocial youth.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende. Höga psykopatiska drag tillsammans med god anpassning minskade normbrytande beteende. Sammanfattningsvis spelar skolan och föräldrarnas egenskaper roll för utvecklingen av psykopati och normbrytande beteende hos ungdomar.

Syftet med studien är att undersöka motiv till och upplevelse av att ta ut föräldraledighet på ett normbrytande sätt genom kvalitativa intervjuer med sju intervjupersoner. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. De resultat som kommit fram är att normer av ett jämställt uttag av föräldraskap och nya former av jämställda förhållanden har underlättat för intervjupersonerna att själva ta ut en mer jämställd föräldraledighet då det inte ansetts som något avvikande i deras omgivning att göra så. Att intervjupersonerna tillhör medelklassen, är högutbildade eller arbetar inom kvinnodominerade yrken har därför troligtvis haft en påverkan på uttaget av föräldraledigheten då de tenderar att ta ut föräldraledigheten mer jämlikt. Vidare har man kunnat urskilja ett mönster av att intervjupersonerna som fördelat föräldraledigheten jämlikt även delar mer lika på hushållsarbetet i stor omfattning. De nya normerna bryts mot de gamla normerna vilket ger en komplexitet. Mammorna och papporna i studien har uppgett att de upplevt olika förväntningar från samhället. Mammorna upplevde att samhället förväntar sig att de ska ta hand om barnet och ta ansvar för barnet i högre utsträckning än vad de upplevt att papporna förväntats göra. Papporna upplevde att de i stället ska ta på sig rollen som uppmuntrar barnet till sport men även att de upplevt att samhället inte förväntar sig att de ska vara omhändertagande om barnet i samma utsträckning som mammorna. / <p>2021-06-02</p>

Uppsatsen handlar om på vilka sätt normativa och icke-normativa samtalsstilarutmärker gestaltningen av kvinnliga karaktärer genom verbal dialog i filmatiseringen avStieg Larssons bok Män som hatar kvinnor. Genom karaktärsanalys undersöks hurkvinnorna följer eller bryter de normativa samtalsstilarna i interaktioner med andramänniskor utifrån samtalsroller, samtalsorganisation, ämnen och genrer. Scenerna somhar valts ut för analysering definieras utifrån om de utspelar sig i ettprofessionellt/formellt eller privat sammanhang, för att sedan kunna dra en slutsats frånen varierad undersökning som inte bara baseras på samma utgångsläge. Vidare kommerdet diskuteras hur kvinnliga karaktärers användande av manlig samtalsstil skaparengagemang eller distans till sin samtalspartner i syfte att belysa de normativaförväntningar som finns på dem.

No description available.

<p>Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.</p>

Tiden när man kunde basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke-stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.