Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi mött barn som behöver stöd för att klara vardagen, exempelvis barnet som inte sitter still, barnet som verkar oroligt eller barnet som inte kan språket. Syftet med undersökningen är att studera hur förskollärare och barnskötare bemöter barns olikheter i planerade aktiviteter. Samt vilka strategier de använder för att inkludera alla barn. Den metod som har valts i denna undersökning är kvalitativ ostrukturerad observation. Observationer genomfördes på två olika förskolor, fem förskollärare och en barnskötare deltar i studien, under planerade aktiviteter som samling och bokläsning. Metoden är vald för att kunna se hur förskollärare och barnskötare bemöter normbrytande barn. I resultatet framgår att förskollärarna använder olika strategier i bemötandet av barnen. De använder sig av bekräftande bemötande det vill säga de bekräftar barnets handling och barnet fortsätter då att handla på samma sätt. Förskollärarna och barnskötarna använder också ett omorienterande bemötande vilket innebär att de omorienterar barnets handling genom att visa hur det ska handla. Ytterligare bemötande strategier som används är ett instruerande bemötande. Förskollärarna och barnskötarna instruerar hur barnet ska handla och barnet följer deras instruktioner. De kan också använda ett förmanande bemötande vilket innebär att barnet tar till sig förskollärarnas eller barnskötarnas förmaning och avslutar sin handling.

The development of video and computer games has been rapid and has received a large number of users among children and young people. Gaming online makes it a social place where users can do common activities in the game. For some users, gaming has had negative consequences in relation to their surroundings. There may be lost control over time played, social isolation, deteriorated school results or problems at work. The World Health Organization chose in its eleventh edition of the International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems to introduce the diagnosis of Gaming Disorder while the American Psychiatric Association chose to investigate the matter further to possibly introduce it into the Diagnostics and Statistics Manual for Psychiatric Disorders V. This study investigates from a pupil health perspective what consequences gaming can have for pupils in elementary school. In the study, ten respondents who work in elementary school F-9 are interviewed. The respondents consist of teachers and curators from all parts of the elementary school and a resource staff working in the primary school. To analyze the study, research is used based on Internet Gaming disorder and Gaming disorder as well as theory of risk and protection factors to develop norm-breaking behavior. The conclusions of the study are that all of the respondents had experienced some form of problems and consequences among pupils linked to gambling. It could affect the students as well as individuals but also the psychosocial environment in the school The individual consequences were often linked to the students' ambition and motivation level in the school while it contributed to offensive language use and difficult-to-solve conflicts that were based on things that took place outside the school. There are no specific measures for this type of problem, but students are often noticed in other systems such as absence or school results.

The aim of this study is to examine civic teacher’s perception of the twofold purpose of the Swedish education system. The duality consists of supplying subject knowledge to the pupils and at the same time mediate norms and values specified in the regulatory documents for Swedish upper secondary school. Furthermore, this study aims to contribute to the already existing body of work detailing how teachers view norm-breaking behavior in education. The study is based on a phenomenographic analysis of semi structured interviews conducted with nine civics teachers in upper secondary school. The study revolves around three fundamental questions: 1) how do teachers view the twofold purpose within the regulatory documents, 2) how do they handle pupils that exhibit norm-breaking behavior and 3) how do teachers contribute to the making of good citizens. The material retrieved from the interviews was arranged using a seven step phenomenographic method which resulted in the creation of three general themes based on the aim of the study. The results show there is a wide range of perceptions among civic teachers on the twofold purpose of the Swedish educational system. No unified view on norm-breaking behavior could be found and neither a unified way of dealing with such. The results show us that teachers use a plethora of ways to deal with normbreaking behavior depending on what type of behavior is at hand. The two overarching ways of viewing the norms and values presented in the regulatory documents was either an integrated part of the educational system or as a strain on the profession. The results present four main methods teachers use to deal with pupils exhibiting a norm-breaking behavior. 1) A method of disarming, 2) A method of conversing, 3) A inquisitive method and 4) a method of delegation. Lastly the results show that the teachers operate on three levels in their work against norm-breaking behavior, 1) On a state level in which they interpret the regulatory documents. 2) On a peer level in which they interact with other teachers and their expectations on one another. 3) On a personal level in which the teacher navigates their own norms and values. No definitive answers could be found in this study, but it can contribute to past and future research to give a wider understanding of how teachers handle students exhibit norm-breaking behavior.

Möjligheterna till en jämlik delaktighet för studenter på högskola och universitet beror på hur deninstitutionella kontexten hanterar medicinska diagnoser och kompenserar för en annars oåtkomligutbildning. Så kan man förstå en av de artiklar som denna uppsats bygger på. Uppsatsen undersöker vilkastödmöjligheter och sociala utmaningar studenter med diagnos kan möta i universitet och högskolorsnormativa studiekontext. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning rörande social skiktning ochfunktionsnedsättning samt semistrukturerade intervjuer som utfördes enskilt med tre respondenter. Iresultatet berättar respondenterna om sina upplevelser av vilka stödmöjligheter och sociala utmaningarstudenter med funktionsnedsättning och normbrytande funktionalitet kan möta i denna normativastudiekontext. Analysen görs utifrån Erving Goffmans (2011) teorier om stigma och hur det påverkar individoch omgivning. Resultatet visar att många studenter som har rätt till pedagogiskt stöd undviker att sökastödet så länge de kan trots stora problem för att de vill klara studierna utan hjälp ”som alla andra” och på såsätt minimera risken att stigmatiseras. Slutligen diskuterades resultaten och hur stigmatiseringen kanupphöra samt kunskap bli tillgänglig för alla. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Problem och syfte Det har länge debatterats om människors jämlikhet. Kampen för alla människors lika värde har därefter tagits vid av många olika aktörer i samhället. Sådan kommunikation får dock också bemöta kritik och därför är syftet med den här studien att undersöka reklambyrån Forsman och Bodenfors arbete med normbrytande kommunikation och kritik riktad mot det. Metod och material Studien kombinerar tre olika metoder, kvalitativ e-postintervju, kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ innehållsanalys, där två normbrytande reklamkampanjer ligger till grund. Huvudresultat Resultatet visar att ett arbete med normbrytande kommunikation kan användas som en strategi för att få genomslag. Reklambyrån är medveten om dess inflytande och försöker ta ansvar för den påverkanskraft de har på samhällets normer och värderingar även om det också konstateras svårt att göra alla till lags. Bland de positiva och negativa åsikterna visar resultatet en jämn fördelning. Huruvida reklamkampanjerna bryter mot normer eller inte, vad meningen bakom dem är och vad de genererar, exempelvis kvinnoförtryck eller inkludering, är alla exempel på återkommande teman bland åsikterna.

<p>Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende. Resultatet indikerar att det är riskfaktorer på individnivå som har bäst förklaringsvärde för normbrytande beteende, för barn i den aktuella ålderskategorin.</p> / <p>Children who already in early childhood show signs of conduct problems are at greater risk for developing a criminal lifestyle. The aim of this study was to simultaneously analyze multiple evidence based risk factors for developing conduct problems. Multiple regression analyses were used to see which risk factors that best could explain conduct problems. The study was based on questionnaire responses from preschool teachers (n=298) and parents (n=239) of three- to five-year-old children. The risk factors examined were risk factors on individual and family level, and were considered the most potent to influence conduct problems, as well as more directly than indirectly related to conduct problems. The results indicate that risk factors on the individual level best predict norm breaking behavior, for children of this particular age.</p>

<p>Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden. Resultaten visar att ungdomar tenderade att projicera sitt eget normbrytande beteende på sina kompisar men att de inte var speciellt lika varandra i detta beteende.</p> / <p>People tend to see their own behaviour as relatively common, is it really like that or do we prescribe others our own behaviours? This study examined correlations between adolescents´ perception and their peers´ reports of delinquent behaviour. People tend to imagine that everyone responds the way they do and they tend to see their own behaviour as typical. To examine the projection a survey was handed out to students in a junior high school. The survey contained questions about the students’ own behaviour and their friends’ behaviour. Findings revealed that adolescents´ tended to project their own delinquent behaviours on their peers although they were not particularly alike.</p>

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt. / Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende. Resultatet indikerar att det är riskfaktorer på individnivå som har bäst förklaringsvärde för normbrytande beteende, för barn i den aktuella ålderskategorin. / Children who already in early childhood show signs of conduct problems are at greater risk for developing a criminal lifestyle. The aim of this study was to simultaneously analyze multiple evidence based risk factors for developing conduct problems. Multiple regression analyses were used to see which risk factors that best could explain conduct problems. The study was based on questionnaire responses from preschool teachers (n=298) and parents (n=239) of three- to five-year-old children. The risk factors examined were risk factors on individual and family level, and were considered the most potent to influence conduct problems, as well as more directly than indirectly related to conduct problems. The results indicate that risk factors on the individual level best predict norm breaking behavior, for children of this particular age.

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden. Resultaten visar att ungdomar tenderade att projicera sitt eget normbrytande beteende på sina kompisar men att de inte var speciellt lika varandra i detta beteende. / People tend to see their own behaviour as relatively common, is it really like that or do we prescribe others our own behaviours? This study examined correlations between adolescents´ perception and their peers´ reports of delinquent behaviour. People tend to imagine that everyone responds the way they do and they tend to see their own behaviour as typical. To examine the projection a survey was handed out to students in a junior high school. The survey contained questions about the students’ own behaviour and their friends’ behaviour. Findings revealed that adolescents´ tended to project their own delinquent behaviours on their peers although they were not particularly alike.