Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige. Resultaten visar att hög upplevd psykisk kontroll var relaterat till hög grad av normbrytande beteende och osunda attityder till alkohol och droger hos tonåringar. Det visar även att en god föräldra-tonårsrelation var relaterat till låg grad av normbrytande beteende och sunda attityder till alkohol och droger. Studien visar också att tonåringar med annan etnisk bakgrund upplevde en något högre nivå av psykisk kontroll och beteendekontroll än svenska tonåringar. Flickor upplevde också beteendekontroll i någon högre grad än pojkar. Psykisk kontroll och föräldra-tonårsrelationen var de variabler som hade starkast samband med attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende. Psykisk kontroll var också den enda variabeln som kunde predicera osunda attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende. Hög upplevd beteendekontroll var relaterat till sunda attityder till alkohol och droger i den här studien.

The aim of this study is to investigate how 20 children discusses norm breaking based on a children’s book with a focus on following questions: How do the children discuss norms based on the children’s book? Are there differences in opinions and comments between children with Swedish as their first language and children with Swedish as a second language, and if so, which ones? The investigation is based on four discussions of children’s literature, which are a method Chambers (2004) means enable the children to put their thoughts and feelings about the book into words. The theoretical frame of the study is founded on post-structuralism feminism and particularly Butler (Ambjörnsson, 2010) and Davies (2003) theories about gender and gender roles. The investigation shows, among other things, that the children are basing their discussions on the norms accepted by the society. But it also shows that there are differences in the way that the children with Swedish as a first language and Swedish as a second language discusses norm breaking.

Musikgenrer skiljer sig åt både visuellt och musikaliskt och det finns ett behov av att visa på tillhörighet och samtidigt differentiera sig. Inom indiegenren vill man differentiera sig från den normativa mainstreamgenren och gör detta genom att trycka på ord som exempelvis personligt och nostalgiskt. Denna studie syftade till att undersöka hur en visuell identitet för ett indieband kunde skapas utifrån värdeord och musikaliskt uttryck. Värdeorden rebelliskt, surrealism och nostalgi togs fram genom intervjuer med bandet samt en undersökning av indiegenren. Dessa värdeord användes sedan under studien som utgångspunkt för designbeslut och värdering. Studien mynnade ut i två designkoncept som värderades i form av intervjuer mot värdeord och musik, av sex respondenter tillhörande bandets målgrupp. Värderingen resulterade i att ett designkoncept tycktes fungera bäst endast mot bandets värdeord men när bandets musik spelades upp ändrade respondenterna uppfattning och uppfattade, liksom bandet självt, det andra konceptet som mest lämpligt. Slutsatsen av studien blev därför att det är viktigt att värdeord och musikaliskt uttryck stämmer överens vid skapandet av en visuell identitet för ett band. Det finns annars en risk att målgruppen inte uppfattar den visuella identiteten som sammanhängande med det musikaliska uttrycket och/eller värdeorden. Bandet bör även vara medvetna om hur de vill uppfattas både visuellt och musikaliskt för att minska risken av förvirring hos målgruppen.

Uppsatsen analyserar tre normbrytande bilderböcker för barn i syfte att undersöka hur genus förmedlas samt vad som gör bilderböckerna till normbrytande respektive icke normbrytande. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Gerard Genettes teorier kring paratexter; närmare bestämt bokomslaget. Därefter diskuteras bilderböckernas paratexter utifrån ett övergripande queerperspektiv med fokus på användningen av färg och karaktärsdrag. Analysens andra del utgår ifrån Kristin Hallbergs ikonotext för att undersöka hur genus konstrueras i interaktionen mellan bild och text.  Uppsatsen diskuterar hur genus konstrueras i ikonotexten, vilka egenskaper som framhävs och vad de indikerar.  Slutligen resoneras det kring de faktorer som bidrar till om bilderböckerna kan anses vara normbrytande eller icke i förhållande till heteronormen.

Avvikande beteende sett utifrån samhällets norm kan uttrycka sig på olika sätt och innebära konsekvenser för individen. För ungdomar med ADHD kan svårigheter med integrering i omgivningens strukturer och sociala arenor påverka dem i negativ bemärkelse. Ungdomarna med diagnosen ADHD påvisade en förhöjd risk för deltagande i brottsliga handlingar, jämfört med ungdomar utan diagnosen. Syftet med uppsatsen var att undersöka associationen mellan ADHD och kriminalitet hos ungdomar och unga vuxna i aktuell forskning. Ett mål var även att kartlägga potentiella risk- och skyddsfaktorer hos denna grupp att begå brottsliga handlingar. Resultatet bygger på sammanställning av befintlig forskning som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivistisk teori, kritisk teori och anti-förtryckande teori har legat till grund för analys och tolkning av materialet. Av resultatet framkommer att aktuell forskning visar en viss association mellan ADHD och ungdomsbrottslighet till följd av ett flertal riskfaktorer såsom skola och vänskapsrelationer. Preventiva insatser i tidigt skede och behandling av symptom kan förebygga utfallet av kriminalitet. / <p>2018-01-19</p>

Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en långvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krävs tidiga effektiva insatser som i sin tur kräver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta är syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . Två oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar på journalmaterial tillhörande 30 tvångsomhändertagna flickor, 15-20 år. Resultaten visar en spridning mellan bristfällig till mycket bra interbedömarreliabilitet på de 19 risk- och skyddsfaktorerna i ESTER-bedömning, med få fall av total oenighet mellan bedömarna. En jämförelse mellan den befintliga skalan och kandidatskalan visade marginella skillnader. Vidare forskning av interbedömarreliabilitet för ESTER-bedömning bör testa skalorna var för sig och inkludera intervjuer som informationskälla. / Youths with normbreaking behavior is at higher risk for a negative development. To prevent this, there is a need for reliable assessments that can identify risk and need for youths with, or at risk for normbreaking behavior. This is the purpose of ESTER-assessment. This study evaluated the inter-rater reliability of two different scales in ESTER-assessment. Two independent judges conducted ESTER-assessment on case files of 30 institutionalized girls, aged 15-20 years. The results revealed poor to excellent agreement and few cases of total disagreements. The two different scales showed a minimal difference. In further research of the inter-rater reliability of ESTER-assessment there is a need for testing the two scales separately and to include interviews as a source of information.

Syfte: Syftet är att identifiera hur normbrytande reklam används som verktyg i företags marknadskommunikation. Som en del i syftet undersöks även vilka konsekvenser detta får för företag och dess kunder. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes studien med en kvalitativ forskningsstrategi där fenomenologi tillämpades. Sju yrkesverksamma intervjupersoner inom reklambranschen valdes ut och intervjuades för att få en förståelse kring fenomenet normbrytning. Adaptiv metod och följande teorier: Konvergent marknadsföring, Linear model of communication , relationsmarknadsföring, multikulturell marknadsföring, marketing communication mix och kundbaserat varumärkesvärde. Slutsatser: Studiens slutsatser mynnade ut i att företag ser lönsamhet i form av försäljning, innovativa konkurrensfördelar och en förändring av normer i reklamvärlden och samhället. Företag når även en bredare målgrupp genom syftesdriven kommunikation som får mottagare att sprida kampanjer som berör de vidare. Vi kan också konstatera att normbrytande reklam idag används som ett verktyg för att komma närmare kunden och det som kommuniceras ut mot kunden ligger i grund i ett relationsskapande.

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.

Uppsatsen är en tematisk studie där vi analyserar karaktärerna i två verk av Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945) och Emil i Lönneberga (1989). Syftet med uppsatsen är att undersöka normbrytning ur ett genusperspektiv samt hur dessa verk kan användas i ett didaktikärende. Vår metod grundar sig i en textanalys. Som framgår av vår analys har de utvalda barnböckerna många intressanta framställningar som kan diskuteras för att belysa ämnen som genus och normer. Eleverna ges möjlighet att förstå kvinnliga och manliga aspekter från olika synvinklar och utifrån det skapa sig en egen uppfattning. Detta kan även förstås som att eleverna lär sig att kritiskt granska litteratur men även andra områden i deras närhet.

Allt färre elever väljer att gå yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesprogrammens låga status och bristfällig information riskerar att leda till att elever väljer bort yrkesprogram på felaktiga grunder och försvårar val efter intresse. Trots att yrkesprogram ofta anses vara alternativ för elever med lågt meritvärde finns det även elever med högt meritvärde som väljer yrkesprogram. Studiens syfte var att öka kunskapen kring vad som påverkar elever vid gymnasievalet och vad som möjliggör det normbrytande valet att välja yrkesprogram trots högt meritvärde. Studiens forskningsfrågor handlade om hur elever som gått ut grundskolan med högt meritvärde resonerar kring sitt val, samt kring problematiken att yrkesprogram har låg status. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever som studerar på yrkesprogram. Social Cognitive Career Theory användes för att analysera den insamlade empirin. Eleverna upplevde många fördelar med det valda programmet men påverkades samtidigt av de negativa föreställningar som andra har av yrkesprogrammen och hanterade detta på olika sätt. Studiens resultat visar att bland annat stöd och information möjliggör det normbrytande valet, och att medelmeritvärden spelar en viktig roll i elevers val av gymnasieprogram. Resultatens relevans för studie- och yrkesvägledning diskuteras och förslag på möjliga åtgärder presenteras.