Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar Berts dagbok (Sören Olsson & Anders Jacobsson 1993) och Berts dagbok (Olsson & Jacobsson 2015) ur ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka normer som framkommer och om det skett någon förskjutning kring dessa mellan böckerna. Ett vidare syfte är att diskutera lärares normkritiska arbete i skolan. Metoden som används är textanalys med komparativt och genusteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att det inte skett någon större förändring i underliggande normkonformativa teman mellan böckerna. Vidare upptäcktes många exempel på problematiska scener i både Berts dagbok (1993) och Berts dagbok (2015). Till exempel upptäcktes sexistiska attityder i båda böckerna. Dock fanns exempel på rena sexuella trakasserier i den äldre som inte återfinns i den nyare boken. På grund av de normkonformativa teman som upptäcktes blir böckerna intressanta att använda i skolan som grund för normkritisk diskussion.

År 2018 fick cirka 8 900 barn och ungdomar vård med stöd av tvångsvårdslagstiftningen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett av rekvisitet detta baseras på är det så kallade socialt nedbrytande beteendet, ett rekvisit öppet för tolkning. Syftet med vår studie var att undersöka begreppet annat socialt nedbrytande beteende för att se vilka beteenden, handlingar och egenskaper som tillskrivs ungdomen av socialnämnden när de ansöker om vård enligt 3 § LVU i förvaltningsrätten. Vårt urval innefattade ungdomar under 18 år där socialnämnderna ansöker om vård på grund av ett annat socialt nedbrytande beteende, det empiriska materialet bestod av 40 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien utgick från en kvalitativ kritisk diskursanalys och har bearbetats med hjälp av ett antal diskursanalytiska verktyg. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell sattes studiens resultat i ett bredare perspektiv. Vårt resultat visade att fyra teman lyfts fram i domarna, vi valde att kalla dessa för det rebelliska beteendet, det farliga beteendet, beskrivning av utsatthet och det vardagliga normbrytande beteendet. Socialnämnderna lyfter handlingar som ungdomen begått, beteenden samt egenskaper som den unge besitter som grund för vård. Resultatet visade att det socialt nedbrytande beteendet inte kan kokas ner till en specifik handling eller ett beteende, utan att en sammantagen bedömning behövs i varje enskilt fall. Diskursen kring ungdomars normbrytande beteende styrs till stor del av vuxna och diskuteras flitigt i media, politik och i övriga samhället. Den röst som hörs minst i diskussionen är ungdomarna själva. / In 2018 around 8 900 children and youth were placed in compulsory care under the Care of Young Persons Act (LVU). One of the prerequisites of the compulsory law is the expression other socially destructive behavior, a prerequisite open for interpretation. This study aims to examine the expression other socially destructive behavior to see what behavior, actions and characteristics is ascribed the youth when the social welfare committee apply for compulsory care under 3 § of the Swedish Care of Young Persons Act (LVU) at the Administrative court. Our selection contained 40 judgments from the Administrative court in Stockholm, regarding youth under the age of 18 and was selected due to its relevance, the socially destructive behavior being described as the issue at hand. Our study was based on a qualitative critical discourse analysis with the help of Fairclough's three dimensional model. Our results showed four different categories labelled as socially destructive behavior. We named these categories the rebellious behavior, the dangerous behavior, descriptions of vulnerability and the everyday norm breaking behavior. The social welfare committee describes actions performed by the young persons, mixed with behavioral issues and descriptions of the individuals personality. However, the socially destructive behavior cannot be regarded as a single behavior or action, it is a combination of the above where an assesment is made in each individual case. The discourse regarding youths norm breaking behavior is generally controlled by adults, it is intensively discussed in media, politics and the society. The voice that seems to be missing is the one of the youth themselves.

Syftet med studien var att se hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver sitt preventiva arbete för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Vidare har vi även utgått från sociokulturell teori för att förstå interaktioners betydelse i samspel med förändringsprocesser. Studien baserades på fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma som är i kontakt med barn och unga dagligen.  De viktigaste resultaten som framkom i studien var relationens betydelse i förändringsarbetet tillsammans med barn och unga. Utöver en god relation ses ett informellt bemötande och förhållningssätt vara framgångsrika faktorer. Samverkan ses som ett dilemma hos samtliga respondenter där det å ena sidan ses som en framgångsfaktor, å andra sidan som en motgång. Ett preventivt arbete kräver medhåll från samtliga parter där vårdnadshavares motstridighet samt ungas syn på auktoritet försvårar arbetet. I studien framkom också hur viktigt arbetet är, trots svårigheter gällande resurser, ungdomarnas attityder och brister i samverkan. Intressant är att det finns en vilja hos både skola, socialtjänst, polis och fritid att arbeta mot samma mål - att förebygga och motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka 18–25 åriga kvinnors erfarenheter av nätmobbning samt om normbrytande faktorer bidrar till deras utsatthet. Studien utgick från kvalitativ grund med fem semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta analyserades intervjuerna med hjälp av de teoretiska ramverken, genusteori och socialkonstruktivismen. En tematisk analysmetod genomfördes, vilket resulterade i tre huvudteman erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet och könsnormer. Studiens resultat visade att unga kvinnor har erfarenheter av nätmobbning, antingen genom att de själva blivit utsatta eller att de bevittnat någon annans utsatthet på internet. En central aspekt som intervjupersonerna belyste i studien, var de bidragande faktorer till deras utsatthet, det framkom att normbrytande beteenden och normbrytande utseenden ökade risken för utsatthet på internet. Sammanfattningsvis betonades förebyggande och åtgärdande socialt arbete i relation till studiens resultat. För att arbeta förebyggande på mikro-, makro- och mesonivå krävs det en kartläggning av risk och skyddsfaktorer, resurser samt omfattande kunskap om ämnet nätmobbning. / The purpose of this study was to investigate 18–25 year-old women's experiences of cyberbullying and whether norm-breaking factors are contributing to it. The study was based on a qualitative basis with five semi-structured interviews. Based on this, the interviews were analyzed with the help of the theoretical frameworks, gender theory and social constructivism. A thematic analysis method was implemented, which resulted in three main themes of experience, women's susceptibility on the internet and gender norms. The results of the study showed that young women have experience of cyberbullying, either by being subjected themselves or by having witnessed someone else be subjected to cyberbullying. A key aspect that the interviewees highlighted in the study was the contributing factors to their susceptibility on the internet, it emerged that norm-breaking behaviors and norm-breaking appearances increased the risk of being subjected to cyberbullying. In summary, proactive and remedial social work in relation to the results of the study was emphasized. To work proactively on micro-, macro- and meso, it requires an analysis of risk and protective factors, resources, and extensive knowledge of the subject cyberbullying.

Commercials effect norms and much more, but how does the individual abide to these normativeperceptions in Swedish media? The norm is only first identified when it differs from what is not the norm. Therefor knowledge surrounding the commercials influential power on individuals is needed. The purpose of this study is to examine how diversity in society can be mirrored in campaign posters in subway stations. The starting point is to apply a linguistic perspective to be able to analyze how written text and image can express meaning through a sociosemiotic multimodal analysis from the interpersonalmeta-function. The material consists of four campaign posters and each poster is analyzed as a whole. If needed the individuals or parts being displayed in the poster will be analyzed as well. The chosen campaign posters are: 1177 hjälper dygnet runt, Många har många frågor, GÖR PLATS! and Julstök.

Treatment Foster Care Oregon (TFCO) är en metod som rekommenderas av Socialstyrelsen (2020) som ett alternativ till institutionsvård för ungdomar med normbrytande beteende. Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingsfamiljsföräldrars upplevelse och erfarenheter av att använda metoden TFCO i behandling av ungdomars normbrytande beteende.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med behandlingsfamiljer runt om i Sverige vilka har den gemensamma nämnaren att de alla är verksamma inom TFCO. Vi bearbetade vår insamlade empiri med tematisk analys och därefter analyserades materialet utifrån systemteoretisk utvecklingsekologi och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att våra intervjupersoner uppskattade stödet från det professionella teamet vilket medförde att de inte kände sig ensamma kring beslut gällande ungdomen. Vidare uppskattades också den tydliga rollfördelningen inom teamet runt ungdomen vilket bland annat innebar att intervjupersonerna inte behövde ta några konflikter med ungdomen utan istället fokusera på att förstärka goda beteenden. Upplevelsen att arbeta manualbaserat hade både positiva och negativa aspekter. Positivt i form av tydlig struktur och tydligt uppsatta mål, negativt i form av flera intervjupersoners upplevelse av begränsning i det egna sociala livet. Gemensamt för samtliga intervjupersoner var att arbetet som behandlingsfamilj kändes meningsfullt och att strukturen i programmet bidrog till deras upplevelse av framgång för ungdomarna. / Treatment Foster Care Oregon (TFCO) is a method recommended by the National Board of Health and Welfare (2020) as an alternative to institutional care for young people with norm-breaking behavior. The purpose of this essay was to investigate the experience and knowledge of treatment family parents in using the TFCO method in the treatment of youth's norm-breaking behavior. The study was based on five qualitative semi-structured interviews with treatment families around Sweden who have the common denominator that they are all active within TFCO. We processed our collected empirical evidence with thematic analysis and then the material was analyzed based on systems theoretical developmental ecology and social learning theory. The results of the study show that our interviewees appreciated the support from the professional team, which meant that they did not feel alone about decisions regarding the youth. Furthermore, the clear distribution of roles within the team around the youth was also appreciated, which meant, among other things, that the interviewees did not have to take on any conflicts with the youth, but instead focus on reinforcing good behaviors. The experience of working manual-based had both positive and negative aspects. Positive in the form of a clear structure and clearly set goals, negative in the form of several interviewees' experience of limitation in their own social life. Common to all interviewees was that the work as a treatment family felt meaningful and that the structure of the program contributed to their experience of success for the young people.

Det här är en kvalitativ studie där yrkesverksamma poliser som arbetar med unga lagöverträdare och barn och unga med ett normbrytande beteende intervjuades. Det genomfördes en semistrukturerad intervju och en fokusgruppsintervju. Intervjuerna genomfördes i en större stad i Sverige. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet. I resultatet framkommer det att barnets bästa genomsyrar polisens arbete oavsett om de möter unga lagöverträdare, målsäganden eller vittnen. Brottsprevention och samverkan är också ett viktigt inslag i ungdomsgruppens arbete utöver utredningsarbetet. En av studiens viktigaste slutsatser är att samverkan mellan ungdomsenheten, socialtjänst och skolan tidigare har varit bristfällig. Samverkanssvårigheterna bestod till stor del av en defensiv sekretesstolkning från socialtjänstenssida samt att skolan och polisen inte hade en nära samverkan gällande det brottspreventiva arbetet gällande barn och unga.

I studien granskas barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Materialunderlaget ärhämtat från Folkbibliotekens mest utlånade böcker för ålder 6–9 år i Gävleborg, somdärmed utgör vårt geografiska område. Syftet med studien är att belysa vilka normersom representeras i barnlitteraturen och på vilket sätt. Tanken är att detta kan bidra tillen ökad medvetenhet hos lärare som arbetar i skolan. Metoden för studien ärinnehållsanalys och semiotisk analys där vi med inspiration från Salmson (2021)konstruerat analysscheman. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i detintersektionella perspektivet och det normkritiska perspektivet. Vi undersöker även omdet normbrytande framställs normaliserande eller problematiserande. Resultatet avstudien visar en brist på mångfald i den valda barnlitteraturen, främstfunktionsvariation, kroppsformer samt etnicitet och religiös tillhörighet.

The purpose of this study is to examine how gender is characterized in children's literature in the Swedish preschool. The research question is of great importance to investigate because the Swedish preschool operates as a social institution. The gender debate has exploded in the last decade, which means that preschools need to approach gender pedagogy in education. The Swedish preschool's curriculum also includes requirements on gender-pedagogically based education. It also includes norm-critical and equal values (Skolverket 2018). Since children's books are a big part of the preschool's education, it is of great importance to examine gender patterns in children's literature. The study is based on qualitative and quantitative analyses which highlights gender patterns in children's literature. The credibility of the literature study can be considered as valid because the research is based on two different supplementary gender analyzing schedules. The result that is prominent from the analyzing method is a male-dominant norm in the main and secondary characters of the children's books. The result showed that the characters who performed norm-breaking actions were more often performed by masculine characters. This result may not be considered surprising as the majority of the analyzed children's books have masculine main characters. The feminine characters who performed norm-breaking actions were for that reason not discovered as often as the male equivalent of the same phenomenon.  The conclusion of the study implies higher demands on preschool teachers' awareness when handling children's literature. The consequences of the lack of awareness contain two main grounds that were identified in the study. Firstly, there is a cultural heritage in already existing children's literature that needs to be preserved. Secondly, it may be considered financially unjustifiable to exclusively replace existing literature with new gender awareness books. / Syftet med denna studie är att undersöka hur genus karaktäriseras i barnlitteraturen i den svenska förskolan. Forskningsfrågan är av stor vikt att utreda eftersom den svenska förskolan fungerar som en samhällsinstitution. Genusdebatten har exploderat det senaste decenniet, vilket gör att förskolorna behöver närma sig genuspedagogik i utbildningen. I den svenska förskolans läroplan finns även krav på genuspedagogiskt förankrad utbildning. Den omfattar även normkritiska och lika värden (Skolverket 2018). Eftersom barnböcker är en stor del av förskolans utbildning är det av stor vikt att undersöka könsmönster i barnlitteraturen. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser som belyser könsmönster i barnlitteraturen. Litteraturstudiens trovärdighet kan anses giltig eftersom forskningen bygger på två olika kompletterande könsanalysscheman. Resultatet som är framträdande från analysmetoden är en mansdominerande norm hos barnböckernas huvud- och bipersoner. Resultatet visade att karaktärerna som utförde normbrytande handlingar oftare utfördes av maskulina karaktärer. Detta resultat kan inte anses förvånande eftersom majoriteten av de analyserade barnböckerna har maskulina huvudkaraktärer. De feminina karaktärerna som utförde normbrytande handlingar upptäcktes av den anledningen inte lika ofta som den manliga motsvarigheten till samma fenomen. Slutsatsen av studien innebär högre krav på förskollärares medvetenhet vid hantering av barnlitteratur. Konsekvenserna av bristen på medvetenhet innehåller två huvudgrunder som identifierades i studien. För det första finns det ett kulturarv i redan befintlig barnlitteratur som behöver bevaras. För det andra kan det anses ekonomiskt oförsvarligt att uteslutande ersätta befintlig litteratur med nya genusmedvetandeböcker.

Våra hem har anpassats och formats av samhälleliga förändringar, politiska reformer och utopiska ideologier. Normer, regleringar, statliga lån och bidrag har styrt familjer till att bestå av ett visst antal personer, samt att deras hem skall fungera och se ut på ett visst sätt. Enfamiljshuset blev en symbol för kärnfamiljen, bestående av två vuxna och deras två gemensamma barn. Trots att ungefär 30% av alla barnfamiljer i Sverige bor i alternativa familjekonstellationer ritas bostäder forfarande främst för kärnfamiljen. I det här projektet studeras Sveriges befintliga enfamiljshusbestånd, med mål att undersöka denna typologis möjligheter att bebos av fler versioner av hushåll. Genom att analysera fallstudiens modulkonstruktion avser detta projekt erbjuda ett förslag som kan återskapas som en generell lösning för andra modulbyggda enfamiljshus. I fallstudien ifrågasätts och dekonstrueras den rumsstruktur och de funktioner som ärvts från folkhemstiden, för att istället föreslå en bostad med fokus på ljus, visuell kontakt och mer generösa delade rum för hushållet. / Swedish homes have been adapted to and shaped by societal changes, political reforms, and utopian ideologies. Norms, regulations, governmental loans, and subsidies have induced families to consist of a specific number of people and influenced the functions and aesthetics of their homes. The single-family house became a symbol for the nuclear family, consisting of two adults and their common two children. Although almost 30% of the Swedish families with children live in alternative family constellations, homes are still mainly designed for the nuclear family. This project is studying the existing dwelling stock of single-family houses in Sweden, aiming to investigate this typology's possibilities to accommodate more versions of households. Examining the module construction of the case study, this project intends to find a proposal that can be remade as a general solution for other modular single-family houses. In the case study, the room structure and functions inherited from ”folkhemmet” are questioned and deconstructed, while proposing a dwelling with a focus on light, visual contact, and more generous shared spaces for the household.