Spelling suggestions: "subject:"bianual based"" "subject:"amanual based""
1 |
Vem är expert på vad? : En kvalitativ studie om socialsekreterarnas bemötande av klienten.Sundbäck, Margareta, Karlsson, Sari January 2015 (has links)
Title: Who is the expert and on what? A qualitative study of the social workers response of the client. The purpose with this study is to obtain an insight in how the social workers reason around the interaction with the client and how they see the client as an expert on herself. The study is qualitative and is based on semi-structured interviews with nine informants from different parts of the social Service from municipalities. The qualitative study has an inductive and a deductive approach and a perspective that is constructivism. These interviews were thematized and three themes emerged. The first theme was about the response of the client and how the social workers looks at their role as professional in relation to the clients they encounter. Another key part of the same theme was the meeting with the client. The second theme has the client as the expert as the central part. The key here was the profession's view of the client's own knowledge about themselves and how social workers handle the client's knowledge. The third and last theme was all about how the profession meets and treats the client on the basis of guidelines and manuals. Central to this theme was this how the social worker looks at the use of guidelines and manuals during the meeting with the client, which some see them as a help and some see that sometimes these become a hindrance. These three themes are on social workers perspective on the treatment of the client from different angles. / Titel: Vem är expert och på vad? En kvalitativ studie om socialsekreterarnas bemötande av klienten. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur socialsekreterarna resonerar kring bemötandet av klienten och hur de ser på klienten som expert på sig själv. Studien är kvalitativ och baserades på semistrukturerade intervjuer med nio informanter från olika delar inom socialtjänsten från olika kommuner. Den kvalitativa studien har en induktiv ansats med inslag av deduktiv ansats och utgår från det konstruktivistiska perspektivet. Intervjuerna har tematiserats varvid tre teman kommit fram. Första temat handlar om bemötandet av klienten och hur socialsekreterarna ser på sin roll som professionell i förhållande till de klienter de möter. Ytterligare en central del i samma tema är mötet med klienten. Det andra temat har klienten som expert som central del. Här är det professionens syn på klientens egna kunskaper om sig själva och hur socialsekreterarna hanterar klientens kunskap som är det centrala. Tredje och sista temat handlar om hur professionen möter och bemöter klienten utifrån riktlinjer och manualer. Det centrala i detta tema är här hur socialsekreterare ser på användandet av manualer i mötet med klienten, där en del ser dem som en hjälp och en del ser att emellanåt blir dessa ett hinder. Dessa tre teman handlar om socialsekreterares perspektiv på bemötande av klienten från olika infallsvinklar.
|
2 |
”Man vill ju att ungdomarna ska få lyckas någon gång” : En kvalitativ studie om behandlingsfamiljers upplevelse och erfarenhet av att arbeta med metoden Treatment Foster Care Oregon (TFCO) / ”You want the young people to succeed at some point” : A qualitative study of treatment families’ experience and knowledge of working with the Treatment Foster Care Oregon (TFCO) methodBerglund, Carola, Gummeson, Anna January 2023 (has links)
Treatment Foster Care Oregon (TFCO) är en metod som rekommenderas av Socialstyrelsen (2020) som ett alternativ till institutionsvård för ungdomar med normbrytande beteende. Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingsfamiljsföräldrars upplevelse och erfarenheter av att använda metoden TFCO i behandling av ungdomars normbrytande beteende. Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med behandlingsfamiljer runt om i Sverige vilka har den gemensamma nämnaren att de alla är verksamma inom TFCO. Vi bearbetade vår insamlade empiri med tematisk analys och därefter analyserades materialet utifrån systemteoretisk utvecklingsekologi och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att våra intervjupersoner uppskattade stödet från det professionella teamet vilket medförde att de inte kände sig ensamma kring beslut gällande ungdomen. Vidare uppskattades också den tydliga rollfördelningen inom teamet runt ungdomen vilket bland annat innebar att intervjupersonerna inte behövde ta några konflikter med ungdomen utan istället fokusera på att förstärka goda beteenden. Upplevelsen att arbeta manualbaserat hade både positiva och negativa aspekter. Positivt i form av tydlig struktur och tydligt uppsatta mål, negativt i form av flera intervjupersoners upplevelse av begränsning i det egna sociala livet. Gemensamt för samtliga intervjupersoner var att arbetet som behandlingsfamilj kändes meningsfullt och att strukturen i programmet bidrog till deras upplevelse av framgång för ungdomarna. / Treatment Foster Care Oregon (TFCO) is a method recommended by the National Board of Health and Welfare (2020) as an alternative to institutional care for young people with norm-breaking behavior. The purpose of this essay was to investigate the experience and knowledge of treatment family parents in using the TFCO method in the treatment of youth's norm-breaking behavior. The study was based on five qualitative semi-structured interviews with treatment families around Sweden who have the common denominator that they are all active within TFCO. We processed our collected empirical evidence with thematic analysis and then the material was analyzed based on systems theoretical developmental ecology and social learning theory. The results of the study show that our interviewees appreciated the support from the professional team, which meant that they did not feel alone about decisions regarding the youth. Furthermore, the clear distribution of roles within the team around the youth was also appreciated, which meant, among other things, that the interviewees did not have to take on any conflicts with the youth, but instead focus on reinforcing good behaviors. The experience of working manual-based had both positive and negative aspects. Positive in the form of a clear structure and clearly set goals, negative in the form of several interviewees' experience of limitation in their own social life. Common to all interviewees was that the work as a treatment family felt meaningful and that the structure of the program contributed to their experience of success for the young people.
|
3 |
Manualbaserad bildterapi för ungdomar med depression. Uppfattningar bland bildterapeuter inom barn- och ungdomspsykiatri. / Manual-based art therapy for adolescents with depression. Impressions of art therapists within adolescent psychiatry.Pankenier, Sophia Augusta January 2021 (has links)
Syfte Manualbaserad bildterapi har bevisad effekt för vuxna med depression och en pilotstudie har undersökt metoden för ungdomar med depression. Denna studie undersökte bildterapeuters uppfattningar av att arbeta med manualbaserad bildterapi med ungdomar med depression. Metod Delfimetoden användes för att digitalt samla in fyra bildterapeuters uppfattningar av att arbeta med manualbaserad bildterapi med ungdomar. Öppna frågor analyserades med innehållsanalys vilket resulterade i kodad data. Koder sammanställdes till frågor och sedan formulerades påståenden utifrån expertpanelens skattningar. Studien pågick i fyra steg. Resultat Denna studie visade bildterapeuters uppfattningar av att arbeta med manualbaserad bildterapi inom barn- och ungdomspsykiatri. Studiens expertgrupp omfattade alla experter som har använt manualen i denna kontext. Studien utmynnade i expertskattningar av 26 påstående inom kategorierna: tillfredsställelse, utveckling,struktur, ungdomsanpassning, individcentrering, terapeutens kunskap, flexibilitet, psykisk ohälsa och hälsofrämjande. Expertgruppen instämde helt i att bildterapeutens kompetens som bildterapeut, yrkeserfarenhet av målgruppen och bildövningarna var viktiga för behandlingen. Samtliga instämde också helt i att ungdomarnas självkännedom ökade och att manualen kunde vara användbar i delar. Bildterapeutiska processer och terapeutisk potential presenterades utifrån neurovetenskaplig kunskap. Slutsats Behandlingsutbudet för depression hos ungdomar är begränsad i Sverige. Ur denna studie framträder uppfattningar om manualbaserad bildterapi som metod och uppfattningar om dess lämplighet för andra ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Expertgruppen prioriterade bildterapeutens specifika kompetens. Studiens storlek och behandlingens potential är skäl till att fler studier behövs. / Aims Manual-based art therapy [MBAT] has proven effective for adults with depression and a pilot study has examined it as a treatment för adolescents with depression. This study aims to investigate art therapists’ impressions of using MBAT with adolescents with depression. Methods The Delphi method was used to digitally collect four art therapists’ impressions of using MBAT with adolescents. Content analysis of open questions resulted in coded data. Codes formed the basis for questions and statements were formulated based on the ratings of the expert panel. The study was conducted in four stages. Results This study shows art therapists impressions of MBAT within adolescent psychiatry. The expert panel included all art therapists with relevant experience. The study culminated in ratings of 26 statements within the categories: satisfaction, development, structure, adolescent modifications, individual-centred, therapist expertise, flexibility, mental illness and well-being. The panel consistently recognized that the art therapist’s expertise as an art therapist, experience from working with the patient group, and the art interventions themselves as essential to the treatment. The panel found that adolescents’ self-knowledge improved and considered isolated components of the manual useful. The therapeutic processes and potential of art therapy are presented based on current neurological understanding. Conclusion Recommended treatments for adolescent depression are limited in Sweden. This study highlights impressions of MBAT and belief in its suitability for other adolescents within adolescent psychiatry. The expert group prioritized the specific expertise of the art therapist. The limited size of the panel and the promise of MBAT are reasons for further study.
|
4 |
Socialsekreterares skilda skyddsbedömningar : Hur stödet vid mäns våld mot kvinnor kan skilja sig åt / Social workers' different protection assessments : How support for men's violence against women can differKarlsson, Tove, Emilia, Bertilsson January 2024 (has links)
Men's violence against women is an ever-increasing societal issue. The social services bear the responsibility of supporting and protecting women who are victims of violence seeking help. This responsibility has been delegated to social workers based on municipal autonomy. To ensure the safety placements of these women, social workers are guided by standardized assessment tools implemented across municipalities. Previous research suggests that safety assessments might differ depending on where in the country women seek support and protection. The study focuses on investigating the basis upon which social workers ground their safety assessments and whether circumstances exist that cause variations in these assessments across different municipalities. Data from social workers is gathered through eight semi-structured interviews. This empirical data is processed and analyzed using the theoretical concept of scope for action. The study reveals that social workers base their safety assessments on FREDA and conversations with the victims of violence. It discusses the significance of the victim's narrative and how deficiencies in resources and evaluation can lead to discrepancies in assessments. The choice of assessment tools and the scope for action of social workers are questioned.
|
5 |
Metodfokus på Affekt; Hur känns det? / Methodological Focus on Affect; How does that feel?Bane, Birgitta January 2015 (has links)
Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need. These needs were varied and individual; e.g. more/less of undetermined space free of preconceptions, more/less focus on affect, more direction forward, or more space for existentially oriented aspects. Results found good support in previous research except for a strong validation of therapists, even when aspects of therapy had been severely problematic. Experiences of applied method differed extremely among participants. The study highlighted lack of relation between method and outcome, and that positive regard of therapy and alliance were not synonymous with good outcome. Prominent themes were quality of methodological focus on affect and of therapeutic relationship, basic humanistic values, and individual factors of variance. Future research was suggested to focus on integration of methods, on therapists’ common factors, as well as on issues of power in the therapeutic relationship.
|
6 |
Funktionell familjeterapi (FFT), är den funktionell? : Familjebehandlarens erfarenheter av arbete med Funktionell familjeterapi (FFT) i socialtjänstens öppenvård / Is Functional Family Therapy functional? : Family therapists experience of using Functional Family Therapy (FFT) in the social services outpatient serviceHusband, Sandra January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus. Studien kan bidra med tankar om hur man skulle kunna göra vidare studier rörande utbildning och implementering av evidensbaserade modeller.
|
7 |
The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School : Young people’s perspectives and public health discourses / Paradoxer i skolbaserade socio-emotionella program : Barns perspektiv och folkhälsodiskurserKvist Lindholm, Sofia January 2015 (has links)
Over the past decades socio-emotional programmes have been implemented in schools worldwide. Depression in Swedish Adolescents (DISA) and Social and Emotional Training (SET) are two socio-emotional programmes being practised in Swedish schools. The aim of the present dissertation is to explore students’ perspectives on DISA and SET, as well as the programmes’ intentions and strategies. The empirical material consists of interviews with students taking part in DISA and SET, participant observations conducted in an elementary school practising SET, participant observations of DISA and SET instructor courses, and a broad range of textual material concerning the programmes. Article I reports on an inherent contradiction in DISA, where techniques designed as treatment are practised as universal prevention for girls as a group. The girls’ accounts of DISA demonstrate why this contradiction is problematic – it was not up to the girls as course participants to define what problems they were having, but the problems were instead defined for them by the course. Taking part in DISA and SET involves exercises in which the students are expected to selfdisclose in front of their classmates. Article II reports on how this task of self-disclosure had a potential for strengthening students’ peer relations, while it at the same time entailed a risk of triggering already on-going destructive interactions, such as bullying and harassment. Article III demonstrates that the potential of self-disclosure is not equally distributed across the students, but depends on their social status within their peer group. Article III also shows that the norm conveyed by the SET programme – that showing anger is an inappropriate behaviour –functioned locally as a way to justify exclusion and negative positioning of peers who showed anger in response to ill treatment. Article IV provides an in-depth analysis of exchanges in a SET lesson concerning how students should deal with exposure to the negative actions of peers. It demonstrates how the types of questions a teacher is instructed to pose to maintain a neutral attitude in practice involve using more implicit forms of authority to construct ideals concerning desirable behaviours. These ideals were formed by discussing fictive examples, which meant stripping students’ actions of meaning and detaching them from the social and cultural context to which they belong. The present dissertation concludes by giving recommendations for policy practice. / Sedan millenniumskiftet har socio-emotionella program kommit att bli allt vanligare i skolor runtom i världen. Depression in Swedish Adolescents (DISA) och Social och Emotionell Träning (SET) utgör två socio-emotionella program som används i svenska skolan. Syftet med denna avhandling är att studera elevers perspektiv på DISA och SET, samt att studera programmens målsättning och design. Analysmaterialet består av intervjuer, deltagande observationer, programmanualer och dokument som beskriver och förklarar programmens utgångspunkter. Avhandlingen innefattar fyra artiklar. Artikel I belyser en konflikt i DISA programmet. DISA programmet lär ut tekniker som har utformats för att behandla depression. Programmet riktas dock till flickor generellt med syftet att förebygga att de utvecklar depression. Flickornas beskrivningar av DISA visar varför denna konflikt i programmet är problematisk. De fick inte själva definiera vilka problem de upplevde, istället var de tvungna att jobba med de problem som programmets övningar tillskrev dem. Övningarna som ingår i DISA och SET innebär moment där eleverna förväntas öppna sig inför varandra. Artikel II och III belyser hur detta fenomen hade potential att stärka elevernas sociala relationer, samtidigt som det också riskerade att leda till mobbning. I SET programmet tränas elever på att kontrollera sin ilska. Artikel III belyser hur normen – att visa ilska är ett olämpligt beteende – användes av eleverna för att rättfärdiga uteslutning av elever som visade ilska. Artikel IV består av en djupanalys av lektionen ’Vad kan du göra’ som handlar om hur elever bör agera om de utsätts för negativa handlingar från kamrater. Artikeln tar utgångspunkt i det dilemma som lärare ställs inför i SET programmet: att å ena sidan träna barnen i att anta socialt accepterade beteenden, och å andra sidan följa programmets krav på neutralitet. Analysen visar att de frågor som SET lärare använder för att åstadkomma en neutral hållning i praktiken medför mer implicita former av styrning där programmets ideal om önskvärda beteenden reproduceras. Önskvärda beteenden konstrueras genom att diskutera fiktiva fall utan att relatera dem till den sociala och kulturella kontext där barnen agerar och hanterar aktuella problem. Avhandlingen avslutas med en diskussion om hur ’barns psykiska hälsa’ och ’barns behov’ förstås och bemöts genom dessa program och vilka slutsatser som kan dras för utformandet av framtida insatser i skolan.
|
8 |
Merging Task-Centered Social Work and Motivational Interviewing in Outpatient Medication Assisted Substance Abuse Treatment: Model Development for Social Work PracticeFassler, Andreas 01 January 2007 (has links)
To advance social work practice and decrease the research practice gap, this dissertation followed a model development paradigm consisting of several phases. Based on the task-centered model of social work practice and motivational interviewing, a new combined model was construed. The two underlying models were analyzed and synthesized, using technical eclecticism as the integrative approach. The resulting combined model was described by guidelines and manualized. To test the combined model in an applied setting, a study was designed in collaboration with social workers at a substance abuse counseling center. There, the combined model intervention was implemented in an outpatient medication assisted treatment program dispensing methadone and buprenorphine to a mainly African-American population. The agency program aimed at detoxification, but also provided methadone maintenance. It offered additional groups and acupuncture. Ten clients and four social work practitioners participated in the intervention study. The study used a mixed-method approach in data collection and analysis. Client practitioner verbal interaction was recorded using digital audio recording. The digital audio files were loaded directly into Atlas.ti software to be used for analysis. Qualitative data analysis with Atlas.ti was performed for two research tasks, a) assessing implementation fidelity of the manual based intervention and b) exploring model development aspects to improve model guidelines. Treatment fidelity was analyzed through deductive coding and frequency counts. Model development analysis was performed similar to a grounded theory model and used content analysis and constant comparison methodologies. Addiction Severity Index and Readiness Ruler, urine drug screens, problem change, and task accomplishment ratings were used as quantitative outcome measures to produce time series data in order to chart individual case progress in a single system design. After testing the intervention, a focus group with participating practitioners was conducted. Overall beneficence with clients improving and progressing successfully in the program was found. The integration of the underlying models was deemed successful. Their elements were found to be complementary and intricately linked. Crucial for successful implementation is that the program environment supports and accepts client choices. Model guidelines were reviewed and improved for further field testing.
|
9 |
Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social workLauri, Marcus January 2016 (has links)
For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya.
|
Page generated in 0.0648 seconds