This research will explore how social workers in the Swedish childcare system argue about semi coercive measures, tensions between voluntariness and coercion, and their discretion for those actions. Semi coercive measures are regulated by The Care of Young Persons Act (LVU), section 22. To investigate this a qualitative method was adopted. Eight semi- structured interviews were conducted with social workers that have experience when it comes to work within social services regarding children and young people. The research utilises a thematic analysis as a means of processing the data. To analyse the results, Lipsky’s theoretical concept; Street-level bureaucracy and Foucault’s theoretical concept of power; discipline and disciplining based on panopticism and pastoral power, are used. The analysis of the results indicates that the respondent’s views of the tension between coercive and voluntary measures differ, and that there is no clear distinction. Most of the respondents considered the regulations on semi coercive measures as unnecessary while others thought they are a useful tool when implemented correctly. Moreover, social workers use similar forms of semi coercive measures but not according to section 22 LVU. Respondents use their discretion in different ways, which influences their views on whether the section is necessary or not.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.

Sammanfattning Inledningsvis kommer detta arbete att förtydliga vad läromedel är, som sedan följs upp av en bakgrundförklaring av genus, läroplanen och läroboken. Syftet med detta examensarbete var att få djupare förståelse om hur genusperspektivet uttrycker sig i läromedlet Livet i Bokstavslandet (Stark, 2015; Stark, Wedsberg & Örn, 2016; Stark, Wedsberg & Örn, 2017). Till detta gjordes en textanalys av både bilder och text i läseböckerna för årskurserna 1–3 med kvalitativa inslag. De teorier som arbetet grundar sig på är Hirdmans genusteori och Connells syn på maskulinitet. Även Fagrells (2000) sätt att kategorisera kön och Nikolajevas (2017) perspektiv på genus i barnlitteraturen lyfts i denna del av arbetet. Tidigare forskning som har gjorts inom samma forskningsområde kommer också att presenteras under senare del av arbetet där jag tar stöd av Eilards (2008) avhandling och skriver om könsrollerna och jämställdhet i läroböckerna. Begränsningar har gjorts då urvalet har varit att undersöka just läseböckerna. Vid textanalysen har jag utgått från hermeneutik som är den vetenskapsteori som handlar om att det är tolkningen och förklaringen av texten som är centrala delar i en analys. I resultatet av analysen framkommer det att det förekommer könsstereotyper och normbrytande beskrivningar i läseböckerna.

The objective of this research is to enhance comprehension of the strategies employed by field workers to prevent criminal and deviant behaviour among young people in marginalised areas. The data collected from the interviews were examined using thematic analysis and theoretical frameworks such as social capital and social bond theory. The study found that field workers prioritise building strong relationships, trust and creating a sense of purpose for youth. They achieve this by being open and inclusive, showing interest, and socialising with the youth. The activities organised by the field operations were crucial in fostering a sense of purpose in the youth’s daily lives, by catering to their interests and helping them progress.Two key tools that field workers use in their preventive work were identified in this study; field specific competence and a sense for your surroundings.The study also revealed that field workers face challenges such as uncertainty due to lack of clear guidelines, difficulties in managing some youth, and obstacles like limited resources and issues with collaborating with other organisations.

This study aims to investigate the didactic potential inherent in Sophocles' Antigone and Euripides' Medea within the framework of the Swedish school curriculum, coupled with its value-based assignment viewed through a gender theoretical perspective. The primary inquiries guiding this study are as follows: What pedagogical possibilities reside in the tragedies of Antigone and Medea concerning gender dynamics and their alignment with the educational objectives of the Swedish curriculum? In what ways do Antigone and Medea diverge in their treatment of gender-related themes? Additionally, what pedagogical considerations must educators bear in mind when addressing the teaching of Antigone and Medea across various instructional contexts? The theoretical foundations underpinning this investigation encompass gender theory and the theory delineating didactic potential in fiction, positing that literature possesses the capacity to foster critical thinking concerning foundational values. The principal methodological approach employed in this study is close reading, a method that entails a meticulous analysis of the text to discern subtle nuances and complexities inherent in the representation of gender in Antigone and Medea. The preeminent findings underscore the pervasive presence of the male-female dichotomy within the two works. Existing scholarship indicates a male association with the public sphere (polis) and a female association with the domestic sphere (oikos). However, both Antigone and Medea navigate between these spheres, reflecting their complexity and norm-defying nature. Notably, these characters exhibit traits traditionally ascribed to males, such as strong will, courage, and a propensity to question authority, offering intriguing implications from a gender theoretical standpoint. Consequently, the didactic potential of both tragedies is deemed substantial.  The tragedies serve as an auspicious foundation for aligning with the school's core values and the objectives of the Swedish curriculum. However, pedagogical deliberations are imperative, extending beyond individual reading. Integrating literature discussions and diverse tasks is advisable to broaden students' perspectives and enhance their repertoire. Teachers should also be cognizant of the inherent problematic aspects within the tragedies, necessitating a nuanced approach in instructional planning.

Pippi Långstrump är en välkänd karaktär som har förgyllt många generationer med sin karismatiska personlighet. Böckerna om Pippi Långstrump har skapat en hel del reaktioner, Framförallt har böckerna skapat kritik kring rasismen kopplat till kolonialismens ideologi. I denna uppsats analyseras Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) utifrån ett raskritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att belysa hur rasismen gestaltas i boken samt undersöka enskilda yttranden i massmedia om Pippi Långstrump kopplat till rasism. I uppsatsen undersöks även karaktärerna i boken ur ett vithetskritiskt perspektiv. Metoden är närläsning av Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) med fokus på hur karaktärerna beskrivs i förhållande till rasismen samt hur de enskilda yttrandena i media uppfattar Astrid Lindgrens berättande om Pippi Långstrump. Uppsatsen innehåller även en jämförande analys av boken och de utvalda artiklarna. Analysens slutsatser om Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) landar i att det finns passager som ärrasistiska och är kopplade till kolonialismen. Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) använder sig av kolonialismens ideologi genom att undersåtar är svarta och makthavarna är vita.

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter lärare samt elever har av avstängning som disciplinerande åtgärd i skolan. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre lärare samt tre elever med erfarenhet av disciplinerande åtgärder försökte jag få svar på̊ studiens frågeställningar och uppfylla studiens syfte. Intervjufrågorna strukturerades upp i före, under och efter en disciplinerande åtgärd för att få syn på respondenternas erfarenheter. Mitt empiriska material diskuterades med hjälp av teorier om kontrollfunktioner och teori om stigma. Resultatet visade att lärares och elevers erfarenheter kunde relateras till kontroll och stigmatisering av normbrytande beteenden i skolan. I slutdiskussionen diskuteras betydelsen av den disciplinerande åtgärden ur lärares och elevers perspektiv.

This essay has examined how the administrative courts evaluate boys and girls in relation to the Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (1990:52). This was examined using a qualitative social constructionist comparative design and analyzed using Fairclough's critical discourse analysis, gender theory and Foucault’s theory of power. The findings have demonstrated that gender-based disparities exist in court rulings. Girls are frequently viewed as victims, and their behavior is often associated with their sexuality, with the latter being used as a justification for risk assessment. By contrast, the presumptions that connect boys’ actions to their mindset and compulsion for destructiveness are used to evaluate them. In comparison to girls, boys exhibit a higher degree of normalization and acceptance of anti-social behavior. The study's findings demonstrate that there are indications that the courts do not treat boys and girls equally, and as a result, not everyone is treated equally. The study encourages further studies on the subject to demonstrate and amend current gender-biased legal systems. / Uppsatsen har undersökt hur Förvaltningsdomstolar bedömer pojkar och flickor som är aktuella för 3 § Lagen om vård av unga (1990:52), LVU. Detta har gjorts med en kvalitativ jämförande design och analyserats med Faircloughs kritiska diskursanalys, Foucaults maktteori och genusteori med en utgångspunkt från socialkonstruktionismen. Resultatet visar att genusskillnader finns i förvaltningsrättens domskäl. Flickor tenderar att betraktas som offer och deras beteende kopplas ihop med deras sexualitet där sexualiteten används som ett argument vid fastställandet av risk för den unge. Pojkarna bedöms i stället utifrån andra premisser där deras beteenden kopplas ihop med deras inställning och deras motståndskraft mot destruktivitet. Normbrytande beteenden normaliseras och accepteras i högre grad hos pojkarna än hos flickorna. Studiens resultat visar att det finns indikationer på att domstolarna inte behandlar flickor och pojkar på samma sätt och därmed bedöms olika. Undersökningen uppmanar till fortsatta studier om ämnet för att påvisa och förändra nuvarande genusbundna rättssystem.