Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.

Syftet med studien var att belysa professionellas erfarenheter om preventionsarbete riktat mot ungdomsbrottslighet och annat normbrytande beteende, för att synliggöra utmaningar och möjligheter med preventionsarbete inom olika professioner. I denna studie syftas olika professioner till socialtjänsten, skola och polis. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta professionella intervjuades. De intervjuade beskriver preventionsarbetet kring ungdomsbrottslighet och normbrytande beteende som präglat av relationsskapande arbete, tidiga insatser och samverkan. Det framkom i intervjuerna att bland annat sekretess och resursbrist var stora utmaningar i arbetet, samtidigt som samverkan och skyddsfaktorer så som välfungerande skolgång och en engagerad familj, möjliggjorde preventionsarbetet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Hirschis teori om sociala band. Studiens resultat visar att professionerna beskriver sitt preventionsarbete som relationsskapande, samverkande och manualbaserat. Studiens slutsatser är att det preventiva arbetet behöver prioriteras för att kunna minska ungdomars brottslighet och normbrytande beteende, samt att det behöver prioriteras även i yngre åldrar. Vidare dras slutsatsen att samverkan och kunskaper om risk- och skyddsfaktorer ses som några av de mest väsentliga aspekterna i det preventiva arbetet.

I denna kunskapsöversikt är målet att undersöka hur inkludering påverkas av funktionsnormen på en elev med normbrytande funktionalitet inom ämnet IDH med frågeställningen Hur arbetar lärare med inkludering av elever med normbrytande funktionalitet i idrottsundervisningen? Genom vår frågeställning har vi som mål att hitta vad som behöver förbättras för inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet inom IDH. Ordningsföljden vi använde för resultaten av artiklarna berodde på om det var nationell respektive internationell forskning. I diskussionsdelen diskuteras inkludering på nationell- samt internationell nivå. Genom en kvalitativ metod användes databaserna ERC, ERIC, Swepub, och EBSCO för att hitta 12 artiklar relevanta till frågeställningen. Genom att begränsa sökningarna till peer-reviewed och med en tidslinje från 2009 och framåt, hittades: sex svenska studier och sex internationella forskningsartiklar. Resultaten på källorna visade hur funktionsnormen är tydligt sedd inom ämnet IDH. Eleverna med en normbrytande funktionalitet kan lätt känna sig exkluderade om de inte helt förstår instruktionerna, detta gäller även om de ogillar vad som undervisas. Vidare vill vissa elever känna sig mer inkluderade genom att kunna påverka undervisningen samt kunna ifrågasätta vad som ses som en funktionsnorm på skolan och på idrottsundervisningen, vilket kan öka möjligheten av delaktighet. Ytterligare är kommunikation mellan lärare med elev och elev med elev en stor faktor av inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet. Forskningen visar att elever med normbrytande funktionalitet vill känna sig inkluderade av resten av klassen samt kunna ha bra kommunikation med sina klasskamrater och genom bra undervisning i IDH kan det skapa bra förutsättningar för inkludering, även utanför lektionstid. Funktionsnormen har en stor påverkan på ämnet IDH och denna kunskapsöversikten har som mål att visa på vilka sätt undervisningen påverkar inkludering av elever med en normbrytande funktionsnorm.

Ranging from the late 1880s to the late 1970s children with dis/abilities were orderlyinstitutionalized in Sweden due to lack of accessibility and aids in the surrounding society. The aim of this thesis is to discuss how ableist discourse of dis/ability and gender interacted with materiality, such as buildings, clothes and objects, in the institutions and how it affected the everyday lives of women who grew up there, a concept previously unexplored in a Swedish context. Using a qualitative method interviews were carried out with women who grew up in various institutions in Sweden from the 1930s to 1970s. The interviews were analysed using a crip theoretical understanding of dis/ability and ableism paired with Barad’s post humanist understanding of matter as both product of and producer of discourse. The analysis show that matter was created, used and understood in a constant intra-action with ableist discourse, confining, controlling and subduing the women. Matter and the use of it functioned as a tool for upholding ableism, creating a colonial structure of medical access to the children’s bodies. Hence, the use of matter can be understood as acts of ableist rhetoric created to signalize and uphold ableist standards. Such ableist rhetoric can be said to carry on into the contemporary Swedish understanding of dis/ability, making evident the on-going objectification and medicalization of people with dis/ability today and its intersection with discourses of gender and sexuality.

Brottslighet är ett förekommande samhällsproblem i Sverige med påverkan på folkhälsan genom att bidra till ohälsa och ojämlikhet. Det hälsofrämjande arbetet bör fokusera på barn och unga i samhället och betraktas som en framtida investering, då tidigare forskning påvisar att normbrytande beteende i ungdomen kan leda till ett fortsatt kriminellt liv. Denna studie definierar ett normbrytande beteende som våld, stöld, skolk samt narkotikaanvändning och syftar till att undersöka förekomsten av normbrytande beteenden, men även huruvida det finns ålders-, köns- och socioekonomiska skillnader bland unga i Västmanland. Metoden har en kvantitativ ansats där data gällande ungdomar i årskurs nio samt andra året på gymnasiet inhämtats och analyserats från studien Liv och Hälsa ung 2012. Resultatet påvisar att majoriteten inte har ett normbrytande beteende, dock är det ett förkommande problem i Västmanland då studien uppvisar signifikanta ålders, - köns- samt socioekonomiska skillnader bland unga med ett normbrytande beteende. Sannolikheten för normbrytande beteenden är högre för unga med låg socioekonomisk tillhörighet. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat vilket belyser dess relevans och behov av hälsofrämjande insatser för ungas hälsa. Den sociala utvecklingsmodellen är studiens teoretiska ansats som bidrar till att förklara uppkomsten av ett normbrytande beteende.

I create to heal wounds – personal, emotional and social. I create to break the patriarchy  and normative systems that excludes people of different genders, sexualities, colours and bodies. I make human wear – fashion for bodies of all sizes and genders. I want people to be comfortable with themselves and their bodies and that is the goal with my brand EKLUND EKLUND.  The fashion world today consists of “his and hers”, size zero, “wear and tear” and sexist ads, all of which maintains heteronormativity and sick beauty ideals. Clothes are made for “women” and “men” in size XS-XL, leaving everyone outside of those norms excluded.  I will research the gender - and beauty norms in western media and fashion and how it affects people and their self esteem. How can I make fashion inclusive and socially sustainable? Can I make clothes that fits all?  I’m gonna make a One Size Queer Couture Collection to include different expressions and bodies to change the norms of gender and size. One Size that adjusts to different shapes and sizes, Queer as in genderless for everyone and Couture as in hand-made fashion.  I will achieve this through experimental pattern making, non-normative design and a presentation of the clothes with and for people confronting norms of gender, sexualities, beauty and colour.

Moral och moralutveckling är ett komplext område som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, då det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lägre moralnivå än andra ungdomar. Det kan därför hävdas att det finns ett behov av moralfrämjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte är att undersöka moralutveckling och ställa detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna är tänkta att främja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte är att undersöka hur moralteorier och ART kan förstås ur ett genusperspektiv. I Studien används scoping samt en riktad innehållsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur. Resultatet visar att ART:s syfte med moralträning är att ungdomar ska ledas framåt i sin moralutveckling och nå en medvetenhet kring ömsesidigt beroende mellan individ och samhälle. Behandlingsutfallet påverkas av en kombination av olika faktorer, inom och utanför behandlingsprogrammets ramar. Det är oklart huruvida det finns ett behov av att anpassa behandling utefter kön, dock kan det hävdas att det utifrån ett genusperspektiv krävs individanpassning. Diskussionen belyser att det kan finnas ett behov av att göra en distinktion mellan moraliskt resonerande och moraliskt handlande, samt så diskuteras genusperspektivets betydelse i relation till könsroller och socialisering. / Morality and moral development are complex topics that may be important to social work, as it has been found that adolescents with antisocial behavior often has a lower moral level than other juveniles. It can therefore be argued that there is a need for moral interventions when different interventions are organized. The purpose of this study is to explore moral development in relation to the treatment program Aggression Replacement Training, how the components in moral skill training are meant to promote moral development in juvenile delinquents. A further aim is to examine how moral theories and ART can be understood from a gender perspective. Methods used in this study are scoping and directed content analysis. The results show that ART:s aim with moral training is to lead juveniles forward in their moral development. A combination of factors, both within and outside the treatment program affects the treatment outcome. Whether there is a need to adjust treatment to sex is unclear, thus it can be argued that there from a gender perspective may exist a need for more personalized treatment. The discussion illuminates a need to make a distinction between moral reasoning and moral action in treatment. Furthermore the discussion considers gender perspective in relation to gender role and socialization.

Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS’ ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år. Resultatet består av två delstudier, där del ett undersöker instrumentets psykometriska egenskaper. De första analyserna av beteendeobservationerna visar att 21 av de 24 områdena är lämpliga för att mäta förändring över tid. Del två i resultatet undersöker förändring över tid under behandlingen på Stigby. På samtliga områden noteras att bedömningarna av problemets allvarlighetsgrad har minskat. Den föreliggande studien visar att beteendeobservationerna bör kunna ligga till grund för de utfallsmätningar som planeras i den longitudinella studien två och fem år efter avslutad behandling. / Identifying the problem is crucial in the treatment of adolescents with rule-breaking behavior, but many of the instruments used has not been evaluated. In the case of behavioral observations over an extended treatmentperiod, there seem to be especially short on quality assured instruments. The overall aim of this paper is to investigate the behavioral observations that have been developed in a longitudinal study (Treatment and monitoring performance, BRU) at SiS’ institution Stigby, and if these are suitable for measuring the clients relevant risk and protective factors and how they change during the treatmentperiod. The survey includes 40 boys in Stigby aged 16-20 years. The result consists of two sub-studies, where part one examines the instrument's psychometric properties. The first analysis of behavioral observations show that 21 of 24 areas are suitable for measuring change over time. Part two of the results examines changes over time during treatment at Stigby. In all these areas it is noted that the assessments of problem severity has decreased. This study shows that behavioral observations should form the basis of the outcome measures that is a part of the longitudinal study two and five years after treatment.

The aim of this master’s thesis is to examine the definition of ”accessibility” in regulatory documents for libraries and to study the actual accessibility at Malmö main public library through surveys and a group interview. The study is based on theoretical perspectives like postmodernism, disability studies, queer- and crip theory. The method for this master’s thesis is to study regulatory documents for libraries and to compare the goals in them with results from paper- and webbased surveys and a group interview with five participants. They study the accessibility at Malmö main public library from their point of view. The study shows that the library’s main focus today lies on physical accessibility, whereas results show that this focus needs to be widened to include psychological, cognitive, and sensory accessibility. This could improve accessibility not only for people with disabilities but for all library users. The study also shows that the library environment and services are formed according to a narrowing ableist norm that makes the library accessible for only a minority of library users. The goals set in regulatory documents and the actual accessibility at Malmö main public library are found to differ widely. A lot of measures have to be undertaken to guarantee fundamental rights for people with disabilities and to make the library “accessible for all”, as it says in the Swedish library law. This study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare förhåller sig till barns oönskade lek och hur de motiverar sitt förhållningssätt. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är hur beskriver förskollärare oönskad lek? Hur bemöter förskollärare barns oönskade lek? Samt hur motiverar förskollärare sitt bemötande av barns oönskade lek? Studien är genomförd som en fallstudie där intervju använts som metod för att få fram data. Studiens resultat har analyserats med hjälp av normmodellen med dess tre hörnstenar vilja, kunskap och möjligheter. Resultatet visar att förskollärare har en vilja att försöka förstå lekar som bryter mot vad som kan anses som icke önskvärda dvs. som bryter mot normen. Förskollärarna ger uttryck för en ”tyst kunskap” då de motiverar sitt hanterande av leken genom sina tidigare erfarenheter av den typen av lek. Vidare ställer förskollärare frågor till barnen om lekens innehåll för att försöka förstå barnens syfte med leken. Att barn bearbetar händelser i sina lekar och att förskollärarna motiverar sitt förhållningssätt styrs av samsynen i arbetslaget kring oönskad lek.  Slutsatsen i studien är att förskollärarna vill barnets bästa och att de har en ambition att möta barnen i deras lek oavsett om förskolläraren ser på leken som icke önskvärd eller önskvärd.