I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

The aim of the study was to investigate social workers' conditions and experiences of working with children and adolescents who have a criminal and norm-breaking behaviour. This is to gain an understanding of social crime prevention and social services' work with the target group. We chose to use a qualitative method where we interviewed six social workers who work in social services with children and adolescents. When the interviews were completed, we analyzed them with the help of the qualitative content analysis which resulted in three themes: the target group's problems and its risk and protection factors, working methods and efforts within the social service, and the room for action and its impact on the work. When analyzing the results, we used our theoretical concepts, Bronfenbrenner's ecological development theory and the concept of action space, as well as the knowledge overview to create an understanding of the content of the interviews. From the results, it emerged that the perception of a criminal and norm-breaking behavior did not have a clear definition, and that the majority of respondents did not consider that they worked with crime prevention. They also considered that early intervention was effective, as well as working with the entire child's network where cooperation is an important component to achieve results. With regard to the room for action, they considered that they had a relatively large room for action, but that resources and politics set the mark on how large. In the conclusion, the importance of a functioning collaboration is highlighted and that the way of working differs depending on what the municipality's priorities look like, thus the political control becomes decisive in how the social service is able to carry out its activities. In this way, preventive work could have been developed if the conditions were the same in all municipalities.

Reproducering av normer i relation till genus påverkar och påverkas av människor utifrån olika sociala och kulturella arenor. Dessa normer skapar föreställningar om hur ett specifikt genus ska agera och vara. Det i sin tur påverkar lärares profession och i forskning framkommer det att det återfinns normförstärkande beteenden i lärares undervisning. Därmed kan lärare via normkritisk pedagogik, vilket var studiens teoretiska utgångspunkt granska normer för att kunna göra en förändring. Samtidigt synliggörs normbrytande beteenden bland annat inom svensk förskole- och skolverksamhet trots att liten del av forskning är gjord i Sverige. Därför var syftet med studien att undersöka hur fritidspersonal upplever sitt normbrytande beteende i pedagogiska aktiviteter på fritidshemmet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio fritidspersonal i Sverige. Resultatet visade att planering är en stor faktor i fritidspersonalens normbrytande arbete. Stor del av fritidspersonalen har en god medvetenhet om de normer som finns samt behovet av att bryta dessa. Däremot visade resultatet att medvetenheten är svår att överföra från planering till utförande av pedagogiska aktiviteter och att en omedvetenhet fortfarande finns. Resultatet visade slutligen att förutsättningar för att arbeta normbrytande finns men behöver stärkas för att dels öka fritidspersonals medvetenhet ytterligare, dels öka det normbrytande arbetet på fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Gymnasieskolans program är könssegregerade vilket kan resultera i att individer begränsas i sina val på grund av könsroller. För killar ses gymnasievalet som mer begränsat om de tenderar att upprätthålla samhällets maskulinitetsnormer. Syftet med undersökningen är att synliggöra killars upplevelser av att göra ett normbrytande val. Genom att lyfta fram de påverkansfaktorer som finns kan studie- och yrkesvägledare få en ökad medvetenhet för normbrytande val och stötta elever i att göra välgrundade gymnasieval. Undersökningens frågeställningar är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?  För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod där vi genomfört sju semistrukturerade intervjuer med killar som går eller nyligen har gått Vård- och omsorgsprogrammet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp: Habitus, Careership, Maskulinitetsteorin samt teorin om begränsningar och kompromisser. Ett resultat i undersökningen är att killarna valde VO för att de ville hjälpa människor vilket har sitt ursprung i deras uppväxt. Samtliga upplever idag att de är nöjda med sitt val av gymnasieprogram. Resultatet visar att förväntningarna på de som killar har varierat och att de upplevt både positivt och negativt bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer.

Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polisen och kommunen i Karlskrona och syftar till att undersöka förskolepersonalens upplevelser om vilka utmaningar som förekommer på förskolor. Uppsatsen avser att identifiera utmaningarna för att sedan diskutera hur de kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Rekommenderade åtgärder kommer sedan att presenteras, där resultaten från de identifierande utmaningarna kommer indikera på vad det förebyggande arbetet bör innehålla.Närmiljön, som bland annat inkluderar faktorer som familjen och förskolan, ses som en av flera viktiga nivåer i ett utvecklingsekologiskt perspektiv som kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Ytterligare anses individnivån, som innefattar ärftliga och genetiska faktorer hos individen, samverka med de faktorer som återfinns i individens närmiljö. Samtliga av dessa faktorer kan ses som riskfaktorer, vilket i uppsatsen benämns som utmaningar. Dessa utmaningar kan i vissa fall även leda till en utveckling av normbrytande beteende i barndomen. Genom kvalitativa intervjuer och en systematisk textkondensering presenterar uppsatsen resultat om att barns och föräldrars neuropsykiatriska- och psykopatologiska åkommor, bristen av stödåtgärder samt avvisande- och okonventionella beteenden från barnets närmiljö kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Uppsatsen redogör sedan för slutsatser där komponenter från universell-selektiva åtgärdsprogram har valts ut genom informationen om vilka upplevda utmaningarna som förekommer bland förskolorna. Likaså betonar uppsatsen vikten av förskolans roll i det förebyggande arbetet, där förskolan skall ses som en värdefull resurs för att förebygga ogynnsamma utvecklingar och beteenden hos barn samt hjälpa till att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap. / This essay is written on behalf of the Police department and county in Karlskrona. The essay intends to examine preschool staff’s experiences about perceived challenges in preschools at Karlskrona, which could influence a child’s development and behavior. Regarding the challenges that the result will present, the essay also intends to present how prevention against these challenges should function.The environment around the individual, that includes factors such as family and preschool, is seen as one of several important levels in a developing ecological perspective that may affect children’s development and behavior. Also, the individual level that includes hereditary and genetic factors, interact with the elements as found in an individual's immediate environment. Several of these factors can be seen as risk factors, or challenges, and can occur in both the individual and environmental levels. The challenges can also in some cases increase the risk for children to develop antisocial behavior. Through qualitative interviews and a systematic text condensation, the results in the paper presents that neuropsychiatric- and psychopathological challenges among children and parents, lack of support, and rejection as well as unconventional behavior from a child's immediate environment can affect children’s development of disadvantageous behavior. The results in the essay also presents conclusions based on the perceived challenges, and recommends components from universal-selective programs as the best long-term prevention against the identified challenges. Also, the essay emphasizes that the prevention should include preschools, and that preschools should be seen as a valuable resource to prevent unfavorable developments and behaviors in children as well as help parents in their parenting.

Denna kandidatuppsats studerar normbrytande könsuttryck i reklam och hur detta fenomen uppfattas av gruppen transpersoner. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur medieindustrin arbetar med etisk kommunikation med ett specifikt fokus på representation och identitetspolitiska grepp i reklamkampanjer. Detta görs genom att presentera faktorer som skapar positiv respektive negativ respons. Studien har genomförts genom en kvalitativ datainsamling i form av en fokusgruppsintervju samt en bildanalys av fyra utvalda reklamkampanjer/kommunikationsmaterial med normbrytande könsuttryck. Samma material visades och användes som diskussionsunderlag i fokusgruppen. Fokusgruppen bestod av tre personer som identifierade sig som transpersoner på olika sätt. Resultatet visar att respondenterna över lag var positivt inställda till normbrytande könsuttryck i reklam och kommunikationsmaterial eftersom det visar på progression i samhället. Samtidigt uttrycktes en besvikelse över att transpersoners existens behöver poängteras i materialet, vilket befäster utanförskapet och transpersoner som något annorlunda. Positiva reaktioner till materialet skapades när respondenterna upplevde att det kändes genuint och personligt. Omvänt skapades negativa reaktioner när materialet upplevdes icke-genuint eller förlöjligande. Studiens slutsats är således att normbrytande könsuttryck i reklam både kan uppfattas som inkluderande och exploaterande. Studien har kartlagt flera faktorer som kan påverka transpersoners uppfattning, både negativt och positivt, av fenomenet; faktorer som kan användas som underlag för att möjliggöra mer etisk och inkluderande reklam och kommunikation i framtiden.

Normbrytande beteenden bland barn och unga är ett aktuellt problem inom socialt arbete,därav är det relevant att utöka kunskap kring vilka omständigheter som kan agera skyddande för att minska riskerna att barn och unga utvecklar sådana beteenden. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur riskfyllda omständigheter kan utveckla normbrytande beteenden bland barn och unga, samt om idrott kan vara en skyddande omständighet för att minska utveckling av normbrytande beteenden.För att undersöka detta används en kartläggande litteraturöversikt som metod där vi med hjälp av relevant litteratur sökt svar på våra frågeställningar.I studiens resultat presenteras det att riskfyllda omständigheter verkar på flera nivåer hos en individ, mängden riskfaktorer och riskfyllda omständigheter som finns i barn och ungas liv ökar risken att utveckla normbrytande beteenden. Kamratrelationer presenterassom både en skyddande och riskfylld omständighet för barn och unga, detta beroende på kamratrelationernas karaktär eftersom barn och unga anammar attityder från de kamratrelationer de skapar. Slutsatsen i denna studie är att barn och ungas idrottsaktiviteter kan vara både skyddande men också riskfyllda, detta beroende på idrottens struktur och karaktär samt andra omständigheter som kan inverka på barn och ungas beteenden.

Ungdomar placerade på SiS ungdomshem är en heterogen grupp med vitt skilda bakgrunder som handlar om allt från missbruksproblematik till grov kriminalitet. Ungdomarnas beteenden och bakgrund utmanar synen på vad ett barn kan vara. Det innebär ett behov av en kompetent och reflekterande personal i arbetet med dem. Detta är en kvalitativ studie baserad på gruppintervjuer på ett utav SiS ungdomshem. Syftet var att undersöka hur behandlingspedagogerna beskriver ungdomarna och de tvångsåtgärder som används, samt vilka utmaningar behandlingspedagogerna upplever och hur de kan förstås ur ett barnperspektiv. Studiens insamlade data analyserades genom tematisk analys. Ett resultat som framkom var bland andra att behandlingspedagogerna uttrycker svårigheter att se ungdomarna som barn, vilket kan leda till att barnperspektivet utmanas vid insatser i verksamheten. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorin om gräsrotsbyråkrati, stämplingsteori samt barndomssociologiska perspektiv. Studiens resultat har diskuterats och analyserats i relation till tidigare forskning inom fältet.

Denna studie ämnade undersöka hur manliga spelare relaterade till manliga karaktärer med icke-normativa könsuttryck. I tidigare litteratur framgår det att manlig karaktärsdesign är ett outforskat område, men de studier som har gjorts menar att manliga karaktärer ofta upprätthåller de hegemoniska normerna kring manligt utseende och beteende. Senare studier visar på att detta kan vara en nedåtgående trend. Genom en enkät fick respondenter svara på frågor kring sitt tyckande om olika manliga karaktärer. Detta analyserades senare i relation till de hegemoniska normerna. Resultaten pekar på att manliga karaktärer inte nödvändigtvis måste följa könsnormerna i form av stereotypiskt maskulint utseende men att de behöver vara relativt normtillhörande i andra sammanhang och visuellt intressanta för att skapa ett intresse för spelare. Rapporten diskuterar dessa resultat och vad de kan innebära för framtida forskning kring manlig karaktärsdesign.