På senare tid har det politiska intresset ökat för att locka fler män till förskolan. Forskning har gjorts om manliga förskollärare, men lika mycket fokus har inte lagts på de män som lämnar yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera mäns val att avbryta studierna på det kvinnligt dominerade förskollärarprogrammet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta män som gjort studieavbrott från programmet. I analysen utgör Gottfredsons teori Circumscription and Compromise ett ramverk för att förklara de processer som lett fram till avbrottet. Här blir begreppen kompromiss, självbild och zon av acceptabla alternativ viktiga. För en fördjupad förståelse av dessa processer används även begreppen normer, attityder, genusprojekt, maskuliniteter samt könskodade arbetsuppgifter och informella praktiker. Resultatet visar att studieavbrottet beskrivs som en process och en komplex samverkan mellan olika faktorer. Upplevda hinder i utbildningen och på praktiken kan leda till en kompromiss om yrkesvalet trots att yrket beskrivs passa självbilden. Dessa hinder kan både vara tydligt genusrelaterade eller mer subtila och inbäddade i hur verksamheten är uppbyggd utifrån genusnormer. Studieavbrottet kan även handla om en växande känsla av att yrket inte passar självbilden, där yttre faktorer fungerar förstärkande. Männen i studien utgör en högst heterogen grupp, vilket visar på en mångfald av maskuliniteter som ofta kombinerar feminina och maskulina egenskaper. Männen lever i spänningsfältet mellan förväntningar och krav på maskulinitet. Studien ger inga entydiga svar, vilket också kan ses som dess viktigaste resultat. Intervjupersonerna måste förstås individuellt. Studien visar att männen är begränsade av samhällets genusstruktur. Samtidigt införlivar de inte bara genusnormerna, utan förhandlar aktivt om femininitet och maskulinitet.

Jag definierar mig som mode - och textildesigner och som aktivist. Som examensprojekt har jag designat en vegansk modekollektion där jag har använt mig av tyger som jag målat och färgat själv. Jag lyfter hantverket i en modekontext och vill visa styrkan i det handgjorda. Att skapa veganskt mode betyder att jag inte använder mig av djurs kroppar, hud eller päls. Jag avstår alltså helt från att använda skinn, siden, ull, päls, dun och fjädrar. Jag vill visa att det går att skapa mode utan att utnyttja och döda djur i processen. Kollektionen presenteras dels som en konceptuell konstfilm men också i form av modefoton. Jag ser uppsatsen som ett sätt att upplysa, utbilda och skapa debatt kring vilka djur vi äter och vilka vi bär på kroppen. Uppsatsen är också en del av gestaltningen. Konstfilmen är inspirerad av surrealism och är en utopi och dystopi på samma gång, med flera världar i en. Den är ett experiment i hur en kan kombinera mode, koncept, konst och djurrättsaktivism i ett och samma projekt.

Föreliggande studie beskriver de barn som upplevs ha ett normbrytande beteende i förskolan och som bemöts av uppfattningen och strävan från pedagogerna att barnets beteende bör förändras (Ohlsson, 2022). Enligt Lutz (2021) är pedagogernas förhållningssätt helt avgörande, där ett gott bemötande många gånger ökar barnens chanser att lyckas. Ett uppmärksammat problematiskt uttryck som studien grundar sin undersökning på, är pedagoger som enbart ser till barnets brister och drar direkt paralleller till att det skulle vara en bakomliggande diagnos på grund av barnets normbrytande beteende. Syftet är att bidra med kunskap om den påverkan ett specialpedagogiskt förhållningsätt har i mötet med barn som upplevs ha ett normbrytande beteende.  Metoden som användes i föreliggande studie var kvalitativa intervjuer utifrån fokusgrupper med urvalet förskolelärare. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006) och vilar på ett kategoriskt, punktuellt och relationellt teoretiskt ramverk med förankring i begreppen relationellkompetens och relations pedagogik. Studiens slutsats visar att å ena sidan är förskollärarna medvetna om betydelsen av ett gott förhållningssätt i mötet med ett upplevt normbrytande beteende i förskolan. Å andra sidan visar studien att, oavsett hur intresserade förskollärarna är av ett specialpedagogiskt förhållningssätt så lyckas de inte med att bemöta alla barns behov/svårigheter om inte förutsättningarna för det finns eller går att skapa. Det som förskollärarna eftersökte var kvalité i ledningen samt resurser och kompetensutveckling för att hantera och bemöta barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Konsekvenserna som uppmärksammats i studien är när personalen inte får det stöd som krävs, som tillräcklig specialpedagogisk kompetensutveckling eller tillgång till specialpedagog. Även andra faktorer som stress, stora barngrupper och för lite personal bidrar till att pedagogerna i förskolan inte alltid reflekterar över sitt förhållningssätt och dess påverkan i mötet med ett upplevt normbrytande beteende hos barn.

Studiens syfte var att studera hur lärare och specialpedagoger, i en skola som strävar mot ett relationellt perspektiv, resonerade kring tänkbara dilemman som kan uppstå i deras yrkespraktik när elevers olika behov ställs mot varandra. Mer precist ville studien undersöka hur lärare och specialpedagoger resonerade kring undervisning av elever med ett aggressivt, norm- och regelbrytande beteende i en kontext där andra elever kränks eller hotar att kränkas. Frågeställningarna som studien vilar på handlar om att i första hand synliggöra eventuella dilemman för att i nästa steg resonera kring lärare och specialpedagogers agerande samt de överväganden som ligger till grund för agerandet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta informanter. För att synliggöra eventuella dilemman, och de motsättningar som inryms i dessa, analyserades resultatet med en konfliktteoretisk ansats, med den så kallade konflikttriangeln som analysverktyg. Fyra dilemman identifierades; att lärare och specialpedagoger inte till fullo upplever att de har de verktyg de behöver i undervisningen, att när lärmiljön fallerar och andra elever kränks, tenderar lösningen att bli exkluderande, att kunskap kring elevgruppen upplevs saknas samt att det finns brister i samverkan som försvårar arbetet.

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar två karaktärer i två olika verk från olika tidsperioder: huvudpersonen i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (reviderad 2015, ursprungligen 1945) och huvudpersonen Lisa i Elias & Agnes Våhlunds Handbok för superhjältar. Våhlunds bok är en serie i sex delar men vi behandlar endast del 1 Handboken (2017) och del 2 Röda masken (2017). Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på normbrytning analysera huvudkaraktärerna samt undersöka likheter och skillnader mellan dem. Vi vill även diskutera vilken roll huvudkaraktärerna kan ha för elevernas identitetsskapande. Tillvägagångssättet är textanalys. De textavsnitt som vi undersöker i analysen är sådana som innehåller intressanta aspekter när det gäller genus och normer och som vi då även relaterar till tidigare forskning.

Denna studie har undersökt vilka erfarenheter och begränsningar som skolpersonal i högstadiet har för att bemöta elever som är i riskzon för kriminalitet. Studien har även undersökt vilka möjligheter som skolan har och hur skolan arbetar brottsförebyggande mot kriminalitet genom handlingsutrymme, sociala band och systemteori. Vi vill med denna studie bidra med en ökad insikt om skolans erfarenheter och kunskap om ungdomars risker med att hamna i kriminalitet. Studien bygger på intervjuer med lärare, kuratorer och rektor från olika skolor i landet som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. En förhoppning med studien är att belysa hur skolan arbetar med dessa elever som har risk för att hamna i kriminalitet och hur skolans brottsförebyggande arbete kan förbättra skolans miljö för elever genom samverkan med andra aktörer, inklusive elevernas familjer och nätverk, men också som egen aktör. Skolpersonal som intervjuats har olika syn på hur just deras skola arbetar, dock har de samma strävan efter att få elever att inte hamna i riskzon för kriminalitet.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av narkotikabruk och upplevt utanförskaphos hbtqi-personer samt ett eventuellt samband mellan upplevt utanförskap ochnarkotikabruk. Empirin samlades in genom en surveydesign i form av enenkätundersökning i enlighet med den kvantitativa forskningsansatsen. Enkäten gav 64svar med ett bortfall på 6 personer som angav att de inte var hbtqi då målgruppen varhbtqi-personer. Datan bearbetades sedan i SPSS (Statistical Package for the SocialScience) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och två teoretiskautgångspunkter: Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Resultatet av studienvisade att det förekommer narkotikabruk hos hbtqi-personer och att det finns ettsamband mellan narkotikabruk och upplevt utanförskap.

Syftet med studien var att utifrån Victor Turners teori om riter och övergångsritualer undersöka övergången från köttnorm till veganism och hur det påverkar och strukturerar individernas sociala identitet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem veganer och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Detta gav tre teman; Uppbrott, Konflikt och Tillhörighet. Utifrån de temana redogör rapporten för individernas övergång från köttnormen till veganism, samt hur upplevelsen av tillhörighet och uteslutning påverkade individernas sociala identitet i övergångsprocessen. Studien visar att Turners teori om riter och övergångsritualer är applicerbar även på övergången från köttnormen till veganismen. Vidare visar studien att konflikt och tillhörighet kan ses som primära drivkrafter i individens övergång samt starkt påverkar dennes sociala identitet under processens gång. Konsekvenserna av detta, sett i ett bredare sammanhang, kan även tänkas innebära effekter på samhällsstrukturen i stort.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior?   Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. Adolescent drug use is a threat to public health. Therefore it is important to identify how different factors interact in order to develop successful preventive interventions against youth drug use. The purpose of this study is to investigate the association of participation in organized extracurricular activity, future expectation and drug use. Method: The study is cross-section designed and based on the data material from the last survey, Life and Health Young in 2013 in Uppsala County. The study included 1648 high school students residing in the municipalities of Uppsala, Enköping and Älvkarleby (response rate of 60 %). The data were analyzed by bivariate and multivariate methods. Results: The results indicate that there is an association between participation in organized sports-related extracurricular activity, future expectation and drug use. Young people who have a positive expectation about their future have used less drugs (16%) compared with adolescents who have a negative future expectation (27%). Positive future expectation was also strongly associated with participation in organized sports-related extracurricular activity (both p< 0.001). Conclusions: Being involved in organized extracurricular activity appears to be a determinant of a positive future expectation as well as a positive future expectation seems to be a determining factor for decreased drug use among adolescents. / Ungdomars narkotikaanvändning är ett hot mot folkhälsan. Därför är det viktigt att kartlägga hur olika faktorer samvarierar för att kunna utveckla framgångsrika preventiva insatser mot ungdomars narkotikaanvändning. Syftet med den här studien är att undersöka associationen mellan deltagande i organiserad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Metod: Studien är av tvärsnittsdesign och bygger på datamaterial från den senaste enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2013 i Uppsala län. I studien ingick 1648 gymnasieungdomar bosatta i kommunerna Uppsala, Enköping och Älvkarleby (svarsfrekvens på 60 procent). Datamaterialet har analyserats med bivariata och multivariata metoder. Resultat: Resultatet indikerar att det finns en association mellan deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet, framtidstro och narkotikaanvändning. Ungdomar som har en positiv framtidstro har i mindre utsträckning använt narkotika (16%) jämfört med ungdomar som har en negativ framtidstro (27%). Positiv framtidstro var även starkt associerat med deltagande i organiserad idrottsrelaterad fritidsaktivitet (båda p<0.001). Slutsats: Att delta i organiserad fritidsaktivitet tycks vara en bestämningsfaktor för positiv framtidstro liksom att positiv framtidstro tycks vara en bestämningsfaktor för minskad narkotikaanvändning bland ungdomar.

The purpose with this paper is to use an older belletristic litterature, like in this case Ett sällsamt öde by Frida Stéenhoff and do a queer theoretical analysis of the short story and then discuss the didactical implications the short story and my reading of the short story can have in the Swedish school and the work to active counteract discrimination. I have designed three questions who can answer my purpose with this paper. The following questions are: - How do Mikael and Ethel challenge the heterosexual standard? - How can the important breakfronts in the short story be comprehended and explained by the queer theory? - What in my reading of the short story can be actualized as relevant in the didactic field? The method I have used to answer these questions is a queer theoretical close reading of the short story. I have been able to use this method with the help of the queer theoretical perspective as my thesis and concepts such as Butler’s perfomativity and Foucault’s categorizing and exlusion are important concepts in my analysis and result. The conclusion I have been able to reach is that the short story Ett sällsamt öde actually is a story that can be used in the Swedish school and the work to actively counteract discrimination. With the queer theoretical perspective as my basis I have been able to find four different aspects that I consider important for the story itself but also to discuss with the students in school. These four aspects are Mikael Ignace’s identity, his suicide and Ethel’s psychological state and her way back to the nursing home as she herself once upon a time was admitted to. These four aspects challenge the heterosexual state and can from a queer perspective interpreted as Frida Stéenhoff’s figurative metaphors for a more comprehending society. With these aspects to my help I want to use queer pedagogy with my students to show them that norms, categorizing and similar aspects are constructions built by human beings and therefore are able to be critically examined and that they are changeable.