Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs utifrån Nikolajevas motsatsschema i fem barnböcker av Astrid Lindgren, alltså Pippi Långstrump (1945), Barnen på Bråkmakargatan (1958), Madicken (1960), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja rövardotter (1981). Vårt syfte var även att undersöka hur framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män utifrån Nikolajevas motsatsschema skiljer sig i de olika böckerna, samt att undersöka hur könsmönstren förändrats över tid i de analyserade böckerna, utifrån Nikolajevas motsatsschema. Våra forskningsfrågor var “Hur skildras flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?”, “Hur skiljer sig framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?” och “Hur har könsmönster förändrats över tid i de undersökta böckerna?”. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i genusperspektivet utifrån Hirdman. Vår metod var en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag (att räkna egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema). Våra huvudresultat var att i Pippi Långstrump (1945) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och en stereotyp huvudkaraktär, i Barnen på Bråkmakargatan (1958) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. I Madicken (1960) framkom det att tre huvudkaraktärer var stereotypa medan en huvudkaraktär var könsneutral. I Bröderna Lejonhjärta (1973) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. Slutligen återfanns fyra stereotypa huvudkaraktärer i Ronja Rövardotter (1981) och inga normbrytande huvudkaraktärer.

Denna uppsats handlar om normbrytande karaktärer i serierna Bron, The bridge och The tunnel och deras kulturella kontext. Genom karaktärsanalys av de kvinnliga huvudkaraktärerna i respektive serie undersöks vad deras normbrytande beteenden och tankesätt kan spegla av dess kulturella kontext. Genom att analysera hur karaktärerna bemöts av bikaraktärer, analyseras bilden av hur accepterande den kulturen som karaktären befinner sig i är. Uppsatsen behandlar ämnen som den ”problematiska detektiven” och normativa beteenden i det syfte att påvisa hur adaptioner påverkas av kulturell kontext.

Vi lever i ett samhälle där det råder en patriarkal struktur som bland annat innefattar hårt inpräntade normer. Även om vi har tagit oss framåt bland annat när det kommer om frågan till jämställdhet, har vi fortfarande en bit var på vägen. Det finns forskning som har visat att det i reklam sällan förekommer personer som går utanför den västerländska sociokulturella normen - och att mångfald är något som är knappt förekommande i reklambranschen. Men i och med att vi lever i ett samhälle som är under ständig utveckling, går det att se att det finns en rörelse som kräver förändring och har börjat ifrågasätta dessa normer. Denna studie har undersökt hur reklamkampanjer av svenska företag ser ut när det kommer till representation av mångfald och normbrytande attribut - samt huruvida det går att se någon form av utveckling och förändring över tid.

I tidigare forskning presenteras det faktum att det barn läser påverkar deras identitetsskapande. Den visar även att manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs olika egenskaper beroende på deras kön i litteraturen (Chin & Lee, 2019; Davies & Evans, 2000; Eilard, 2008; Lynch, 2016; Tsao, 2008; Worland, 2008). I denna studie granskas genuskonstruktioner i några aktuella läseböcker som används i svensk skola idag. Studiens teoretiska utgångspunkter är kritisk litteracitet och genusteori. Kritisk litteracitet används som ett tillvägagångssätt för att kritiskt granska de valda läseböckerna och genusteorin och dess begrepp används för att kunna synliggöra hur genus konstrueras i läseböckerna (Coffey, 2008; Dahl, 2016; Dolk, 2011; Evertsson, 2010; Hirdman, 2001; Skolverket, 2014, 2016). Två nivåindelande läseböcker från olika förlag granskas kritiskt med hjälp av studiens analysmodell som består av omarbetade analysfrågor från Jämställd skolas mall för läromedelsgranskning och Nikolajevas (2017) motsatsschema. Med hjälp av analysmodellen kan stereotypa och normbrytande porträtteringar av böckernas karaktärer synliggöras från ett genusperspektiv. De analyserade läseböckerna är Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012, 2017) och Robin wow, en deckarklubb! (Gesén, 2020) och de är avsedda för årskurs tre.    Resultatet av analysen visar att samtliga läseböcker förmedlar både stereotypa och normbrytande beskrivningar av genus. Resultatet visar även att Robin wow, en deckarklubb! innehåller normbrytande beskrivningar av genus i större utsträckning jämfört med Nyckeln till skatten. Dessutom visar resultatet att de olika nivåerna skiljer sig mer i den sistnämnda läseboken angående hur karaktärerna beskrivs sett ur ett genusperspektiv. Den skillnaden som finns mellan de två nivåerna av Robin wow, en deckarklubb! är att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler normbrytande egenskaper i den svårare versionen. De skillnader som finns mellan de två nivåerna av Nyckeln till skatten är dels att huvudkaraktärerna tillskrivs fler normbrytande och stereotypa egenskaper i den svårare nivån och dels att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler stereotypa egenskaper i den svårare nivån.

The audience interpret popular cultural messages individually depending on their cultural background. Popular culture can reveal hidden ideological messages important for understanding how popular culture can maintain ideals and stereotypical norms. This semiotic analysis aims to analyze popular cultural characters and the construction of gender, class and identity in a contemporary Swedish tv show. The study also aims to make visible if stereotypes are challenged or reproduced. Theoretical perspectives concerning culture, ideology, hegemony, gender norms, representation, stereotypes and identity are used. Studies about typecasting, femininity and autism in popular culture are presented. The results demonstrate how a broader variation in popular cultural representation and a critical approach towards stereotypes are important for the audience's sense making of the world.

Sverige har trots sitt hyllade jämställdhetsarbete och en ökad medvetenhet kringkönsroller än idag en arbetsmarknad som är könssegregerad, kvinnor och män arbetarinom olika branscher. Syftet med följande undersökning är att synliggöra individensnormbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Normbrytande syftar iundersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som enligt statistikdomineras av motsatta könet. Följande frågeställningar ämnas besvaras:- Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval?- Vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet?Empirin samlades in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individersom arbetar i ett yrke dominerat av motsatta könet. Empirin behandlades med hjälp avbegreppen habitus, kapital, fält och handlingshorisont från Careership teorin. För attbeskriva normer, kön och yrkesval tillämpades begränsningar, kompromisser ochsjälvuppfyllelse från Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samtbegreppen maskulinitet och femininitet. Resultaten visar att det finns tre huvudsakliga orsaker som påverkar valet, de äranställningsbarhet, viktiga personer och influerade upplevelser samt intressen ochförmågor. Trots att informanterna gjort ett normbrytande yrkesval i relation till köntyder resultaten på att de är medvetna och påverkade av könsnormer. De har främst enpositiv upplevelse av sitt yrkesval trots att det kan förekomma negativa följder.Samtliga informanter är eniga om att en jämn fördelning mellan könen skulle vara detoptimala för att undvika negativa upplevelser som kan uppstå när motsatta könetdominerar.Nyckelord: yrkesval, normbrytande, könsnormer, maskulinitet, femininitet. / Internationally Sweden is celebrated for our gender equality. But despite an increasedawareness of gender roles, we still have a gender-segregated labor market, women andmen are working in different sections. The aim of this study is to display individualsnorm-breaking career choices and what lead to the choice. Norm-breaking in this studyis defined by an individual working in a occupation dominated by the opposite gender.Following questions will be answered:• How did the informants choose their norm-breaking career?• What are the experiences in regards to a norm-breaking career choice?The data was qualitatively collected by semistructured interviews with individuals activin a occupation dominated by the opposite gender. The data was analyzed with theterms habitus, capital, field and horizons of action from the Careership Theory. Toexplain norms, gender and career choice the terms circumscription, compromise andself-creation from Gottfredson’s theory was added, as well as femininity andmasculinity. The results show that there are three main factors that leeds to norm-breaking careerchoices. They are employability, important persons and influenced experiences andinterests and abilities. Despite the norm-breaking career choice the result points to thefact that they are aware and affected by structural norms in relation to gender.Experiences in regards to the career choice are mostly positive, although negativeconsequences may occur. The informants agree that an even distribution betweengenders would be optimal in order to avoid negative experiences that may occur whenone gender dominates.Keywords: career choice, norm-breaking, gender norms, masculinity, femininity.

Abstract Titel:” It's a wonder you've survived everything you've done "- a qualitative study of four young men's stories of going in and out of crime. Authors: Ahmed Abdi & Therese Hildemar Institution: University of Gävle, Department of Social Work and Criminology, VT 2020.   Juvenile crime is a debated topic in society. The purpose of this study was to investigate the experiences of ex-criminals on the factors that have contributed to how they developed and got out of their criminal lifestyle. The study has been conducted by semi-structured interviews with four young men, former criminals. The results of the interviews showed that several factors worked together as to why the men developed a criminal lifestyle: growing up with a single mother, narcotics abuse, defective education and the feeling of wanting to belong to a community. The reason why these young men get out of criminality varies. Factors that did play apart were imprisonment, treatment of substance abuse or that they were no longer able to maintain a criminal lifestyle. The conclusion is that it is not possible to point out a factor as decisive, but there are various factors that play a crucial role in informants' development and termination of criminal behavior.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende. Att få en större förståelse för barn med normbrytande beteende ur ett individuellt och miljöperspektiv. Vi har använt oss av tidigare forskning som handlar om normer, avvikande beteende och normbrytande beteende. Studien har visat att pedagogernas syn på normer i förskolan är regler och avvikande beteende. Att ett normbrytande beteende både kan vara barn som bryter mot uppsatta regler och barn som är tysta. Det har även framkommit i undersökningen att pedagogerna ser ett normbrytande beteende på ett individuellt respektive ett miljöperspektiv. Nyckelord: Barnet, miljön, normbrytande beteende, normer, regler.

Denna studie handlar om hur karaktärerna framställs genom normbrytande och stereotypa föreställningar i svenska barnböcker. Studien är baserad på sex bilderböcker skrivna av två författare, vilka är Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att synliggöra vilken utsträckning elever får ta del av normbrytande och stereotypa föreställningar i litteraturen. Det teoretiska ramverket för studien är genusteori och intersektionellt perspektiv. Studien genomfördes med stöd av ett analysschema som bygger på en analysmodell av Nikolajeva (2017) med fokus på framställningar av karaktärer. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys och en bildanalys. Studiens resultat visar att i både text och bild framställs karaktärerna med normbrytande och stereotypa föreställningar där både likheter och skillnader finns gällande deras karaktärsdrag.

SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena.