Sverige är formellt och på ytan ett jämställt land med principer och policys som förordar jämställdhet men i praktiken finns det stora brister. Den svenska arbetsmarknaden uppvisar en tydlig uppdelning mellan könen där kvinnor och män arbetar inom olika yrken. Syftet och frågeställningen med studien var att få ökade kunskaper om de normbrytande yrkesval som en grupp kvinnor har gjort genom att arbeta inom den mansdominerade byggbranschen samt varför de stannar kvar i yrket. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer och urvalet utgjordes av sju kvinnor som alla arbetar i byggbranschen. Teoretiska utgångspunkter som kön, genussystem, karriärteorier samt studier av kvinnor i mansdominerade branscher och utbildningsval har varit grunden för att förstå och analysera vårt stoff. Resultaten visar att trivsel, karriärmöjligheter inom yrket och företag som månar om sina anställda är viktiga faktorer för att kvinnorna stannar kvar i yrket. Att vara kvinna i byggbranschen är synonymt med att vara i minoritet och kopplat till det redogjorde kvinnorna för framför allt en negativ aspekt, nämligen en exkluderande jargong som flertalet har upplevt. Men trots detta trivs samtliga kvinnor med sitt yrkesval. Seglivade könsstrukturer motverkar skolans och branschens jämställdhetsarbete.

SAMMANFATTNING Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, där syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och belysa socialsekreterares uppfattning av samverkans betydelse för barn som befinner sig i riskzonen, eller som redan är aktiva i kriminalitet. Även uppmärksamma eventuella hinder och framgångsfaktorer i socialtjänstens samverkan med centrala aktörer såsom föräldrar, skola och polis. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv vilket betyder att verkligheten tolkas utifrån människans egen förförståelse. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har materialet analyserats och tolkats genom ett utvecklingsekologiskt perspektiv, vilket belyser att individens utveckling sker genom social interaktion samt påverkas av faktorer vilka förekommer på mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vid analysarbetet har det även använts en kvalitativ tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar att socialtjänsten är i behov av en strukturerad samverkan med centrala aktörer för att kunna tillgodose sin lagstadgade uppgift, vad avser att uppmärksamma och verka för barn som riskerar en ogynnsam utveckling. Socialtjänsten ska utifrån en helhetssyn på barnets behov och situation erbjuda individanpassade interventioner, vilket förutsätter en överskridande samverkan. Resultatet konkretiserar även socialsekreterarens primära behov av att besitta grundläggande kunskaper om risk- och skyddsfaktorer för att kunna genomföra bedömningar och därefter tillsätta adekvata insatser.    Nyckelord: Samverkan, barn, kriminalitet, risk- och skyddsfaktorer

I gymnasial bildundervisning råder normer om hur kroppsgestaltning undervisas om och vilka kroppar som får representeras i samband med detta. Både Skollagen (SFS 2010:800) och gymnasieskolans läroplan (Skolverket, 2011a) föreskriver att skolan aktivt ska arbeta mot en bredare representation och allas lika värde. Därtill fastslår flera rapporter, producerade av Skolverket, att normer leder till diskriminering i skolan (Åkesson, 2016). Studiens syfte är därför att öka kunskapen om normer i bildframställning av kroppen i gymnasial bildundervisning. För att uppfylla syftet har tre bildlärare respektive två bildelever intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer respektive bildeliciteringar. En normkritisk och hermeneutisk analys av insamlat material har resulterat i redogörelser av representationen av kroppar i undervisningsmaterialet, hur lärare och elever talar om kroppar i relation till undervisningen och att både lärare och elever vill ha en bredare representation av kroppar i bildundervisning om kroppsgestaltning. Tidsbrist, begränsat materialutbud och motstånd från elever försvårar formandet av en, i större utsträckning, kroppsinkluderande bildundervisning om kroppsgestaltning, vilket även diskuteras. Det behövs vidare forskning om normer beträffande kroppsgestaltning i bildundervisningen då det saknas forskning om detta område.

Barn i ett- till treårsåldern möter bilderböcker varje dag i förskolan och kan lära sig att förstå världen genom det som böckerna förmedlar. Pedagogers val av böcker kan därför spela en ledande roll vilka normer som vidareförs till barn. Denna studie syftar till att undersöka hur genus synliggörs i bilderböcker som riktar sig till yngre barn, då det kan skapa en större förståelse för hur böcker kan fungera normbrytande i förskola och samhälle. Studien undersökte bilderböcker skrivna mellan 1970-2020, för att även studera om det skett en utveckling i hur genus framställs i bilderböcker efter läroplanen för förskolans framskrivning 1998. Då bilderböcker ofta porträtterar karaktärer även som djur eller figurer blev det relevant att även undersöka hur genus skiljer sig mellan dem och människor. Genom en bilderboksanalys analyserades 18 bilderböcker för barn i ett- till treårsåldern med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, samt Yvonne Hirdmans genusteori om ett genussystem. Utifrån en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys fördes statistik över bilderböckernas karaktärer, samt deras färger, egenskaper och sysslor, vilket sedan tolkades med utgångspunkt i ett genusperspektiv. Studiens resultat påvisade att moderna bilderböcker porträtterat karaktärer till störst del som normbrytande i egenskaper och sysslor. De kvinnliga karaktärerna illustrerades övervägande med normbrytande färger, medan de manliga illustrerades med normativa eller neutrala. I de äldre bilderböckerna porträtterades kvinnorna normativt, vilket visade på en utveckling i jämförelse med de moderna. De manliga karaktärerna påvisade inte på någon större utveckling, då de i de äldre böckerna redan var normbrytande i samma bredd som i de moderna. Resultatet visade även att mänskliga karaktärer oftare porträtterades med stereotypt manliga eller kvinnliga karaktärsdrag än djur och figurer. Neutrala karaktärer var även till större del porträtterade bland djur och figurer än bland människor. Slutsatsen av resultatet blev att barn behöver ta del av bilderböcker skrivna i båda tidsperioderna, då det ger en mångfald som kan inkludera fler karaktärsdrag och då även möjliggöra en förståelse hos barnen för olikheter.

För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är dock till stor del könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800). Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet. Urvalet bestod av sex kvinnor, fyra från Bygg- och anläggningsprogrammet och två från Fordon- och transportprogrammet. Vi har använt den kvalitativa undersökningsmetoden och genomfört semistrukturerade intervjuer. Vid analysen har vi använt en hermeneutisk ansats. För att analysera och tolka det empiriska materialet har vi använt teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser samt Connells (2003) genusteori. Det mest centrala som framkommit i studien är att kvinnornas habitus har haft stor påverkan på valet att studera vid ett mansdominerat yrkesprogram. Det har också framkommit att flera studie- och yrkesvägledare behöver utvidga sin egen handlingshorisont, sina egna yrkespreferenser och yrkesuppfattningar, då de verkar vara fast i en genusklyfta som hämmar dem i samtalen gällande normbrytande val.Nyckelord: gymnasievalet, habitus, mansdominerade yrkesprogram, normbrytande val, studie- och yrkesvägledare / For a country to grow and develop, the knowledge and skills of the entire population must be harsher. Gender equality is an important factor for growth. However, the Swedish labor market is largely gender segregated. Gender segregation in the labor market is effectively maintained by young people largely choosing upper secondary education programs by gender (SOU 2015:97). There are still very few women who apply for the practical male-dominated vocational programs in upper secondary school, despite the fact that pupils in primary school should work norm critical according to the Education Act (2010:800).The purpose of our study is to, through interviews, investigate why women have chosen the male-dominated vocational programs Building and construction and Vehicle and Transport. We also want to investigate if, and if so in what way, the career counsellor played any role in their choice for upper secondary school. The sample consisted of six women, four from the Building- and construction program and two from the Vehicle- and transport program. We have used the qualitative test method and conducted semi-structured interviews. In the analysis we have used a hermeneutic approach. To analyse and interpret the empirical material, we have used the Careership Theory by Hodkinson and Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) Theory of circumscriptions and compromises and Connells (2003) theory of gender. The most central finding in the study is that the women’s habitus has had a major impact on their choice to study in a male-dominated vocational program. It has also emerged that several career counsellors need to broaden their own horizon of action, their own professional preferences and perceptions, as they seem to be stuck in a gender gap that hinders them in their guidance about norm-breaking choices.Keywords: career counsellor, habitus, male-dominated vocational programs, norm-breaking choices, upper secondary school elections

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för skönlitteraturens funktion när eleverna utvecklar identitet, demokratiska värderingar och empati. På så vis vill vi bidra till ökad förståelse för varför det är viktigt att erbjuda normbrytande skönlitteratur samt hur detta står i relation till skolans uppdrag. Kunskapsöversikten fokuserar på hur aspekterna etnicitet, kultur och sexualitet behandlas i skönlitteratur och undervisning. Vår utgångspunkt har varit frågeställningen: vilka förhållningssätt kan svensklärare ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag? En systematisk sökprocess ledde till tolv artiklar som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet visar tre förhållningssätt som lärare kan ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans uppdrag: (i) skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande, (ii) lärarens didaktiska val och (iii) lärarens förutsättningar. En slutsats dras om hur dessa förhållanden är beroende av varandra. Det konstateras dessutom att lärares val styrs indirekt av normer, tillgångar, attityder och kompetens på organisations- och samhällsnivå. Vidare förs en diskussion huruvida lärarutbildningen och skolor idag ger lärare förutsättningar att förmedla skolans mångfacetterade uppdrag.

Denna studie undersökte normbrytande beteende samt dess relation till föräldrars beteende. Syftet var att undersöka de två synsätten på detta förhållande som framgår i studier på ämnet, den klassiska bilden där det är föräldrars beteende som format ungdomars beteenden, samt en bild som kontemporära studier presenterat där föräldrarna responderar på ett normbrytande beteende genom att ändra sitt eget beteende. Studien baseras på en longitudinell datainsamling utförd i en medelstor svensk kommun, där ungdomar besvarat självskattningsformulär utformade att mäta normbrytande beteende samt deras föräldrars varma eller kyliga beteende. Resultatet av regressionsanalyserna visar flera signifikanta resultat över tid, både negativa reaktioner samt grad av kontroll från föräldrarna predicerade ett normbrytande beteende, medans ett normbrytande beteende exempelvis predicerade arga utbrott samt minskad värme hos föräldrarna. / This study examined juvenile delinquency and its relation to parenting behavior. The purpose was to examine the two differing points of view that is present when reviewing the subject, the classical point of view where it is the parent’s behavior that shapes juvenile delinquency, and the point of view presented in contemporary studies where the parents respond to delinquency by changing their own behavior.   The study is based on a longitudinal data collection performed in a smaller Swedish municipality, where self-report forms have been administered to the juveniles aimed to measure delinquency and their parent’s warm or cold behavior. The results of the regression analysis show multiple significant effects over time, both negative reactions to disclosure and degree of control from the parents predicted adolescent delinquency, and adolescent delinquency predicted angry outburst as well as a decrease in the level of warmth from the parent.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning framställs i reklambilden. Uppsatsen presenterar en kritisk, kvalitativ studie av tre reklambilder där personer med funktionsnedsättning har inkluderats. I en trestegsanalys har bildernas visuella retorik analyserats utifrån bildens natur, bildens funktion och värderingen av bilden. De klassiska retoriska begreppen, logos, etos och patos spelar en central roll för analysen liksom de fyra huvutroperna inom retoriken, metonymi, metafor, synekdoke och ironi. För att förstå ämnets komplexitet har jag relaterat mina resultat till tidigare forskning inom visuell retorik, inom stereotyp reklam och inom bilden av personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar att retoriken i de tre reklambilderna domineras av patosargument och av metaforer för att förmedla sina budskap. Värderingen av bilderna kopplat till personerna med funktionsnedsättning visar att endast en av de tre reklambilderna framställer personen med funktionsnedsättning som i första hand en självständig individ - inte en funktionsnedsatt person. Det är samtidigt samma reklambild som använt flest metaforer i sin retorik. I slutdiskussionen förs ett resonemang om betydelsen av att vara kritisk och kunnig som visuell kommunikatör för att undvika att utnyttja eller förstärka stereotypa uppfattningar om olika sociala kategorier. / This essay aims at increasing knowledge about how people with disabilities are put forward in advertising images. The essay presents a critical, qualitative study of three advertising images images where people with disabilities have been included. In a three-step analysis, the visual rhetoric of the images has been analyzed based on the nature of the image, the function of the image and the evaluation of the image. The classical rhetorical concepts, logos, ethos and pathos, play a central role in the analysis as well as the four main tropes in rhetoric; metonymy, metaphors, syncdok and irony. In order to understand the complexity of the subject, I have related my findings to previous research in visual rhetoric, in stereotype advertising and in the image of people with disabilities. The result shows that rhetoric in the three commercials is dominated by pathos arguments and metaphors to convey their messages. The evaluation of the pictures linked to the disabled people shows that only one of the three advertising images presents the person with disabilities, primarily as an independent individual - not a disabled person. At the same time, it is the same advertising image that used most metaphors in its rhetoric. In the final discussion, a reasoning about the importance of being critical and knowledgeable as a visual communicator is conducted to avoid utilizing or reinforcing stereotypical perceptions of different social categories.

Bakgrunden till studien är den aktuella samhällsdebatten om ungdomsbrottsligheten och det ökade vapenvåldet i Sverige. Vi har valt att rikta fokus till den del av debatten som berör ungdomar. Syftet med studien är att undersöka viktiga faktorer och förhållanden bland ungdomar som riskerar att utveckla normbrytande beteenden, samt hitta förklaringar till de höga antalet dödsskjutningar. Undersökningen har gjorts med en allmän kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet har analyserats med tematisk analys och det finns fem övergripande teman som kan relateras till uppkomsten av ungas normbrytande beteenden. Studiens övergripande teman är: normbrytande beteende, bostadsområde, socioekonomiska förutsättningar, utsatta områden och skolnivå. Den teoretiska utgångspunkten har varit social desorganisationsteori och stämplingsteorin.  Resultaten har pekat på att familjebakgrund, skolgång och bostadsområden är några viktiga faktorer som kan ha en inverkan på ungas välmående. Vi kan därmed dra slutsatser om att jämlika socioekonomiska faktorer kan bidra till att jämna ut olikheter mellan bostadsområden, samt skolors organisering och struktur. Det kan öka välmåendet bland unga, men också minska risken för att utveckla normbrytande beteende och därefter också brottsligt beteende.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.