Uppsatsen är en kvalitativ, semiotisk studie som analyserar tre bilderböcker från bokförlaget OLIKA förlag. Uppsatsen syftar till att undersöka könskodade tecken i tre bilderböcker från detta förlag som säger sig arbeta med normkritiska skildringar avseende kön, vilket benämns som att de arbetar ”normkreativt”.Uppsatsens ambition är att se hur OLIKA förlag har närmat sig sitt mål att arbeta just normkreaktivt, samt se om det är någon skillnad, i gestaltningen, mellan huvudroller av olika kön. Detta kommer att öka förståelsen för hur vi tolkar symboler och hur vi som visuella kommunikatörer kan fortsätta arbeta kreativt med ett genusperspektiv. Uppsatsen utgår från Halls representationsteori, Nikolajevas och Kårelands teori om könsstereotyper och Hirdmans teori om könssystemet. Resultaten visar på att karaktärerna är normbrytande på olika sätt och i olika utsträckning. Karaktärerna i materialet avkodas lättare som män, vilket visar att mannen som norm fortfarande behöver utmanas.

A surge in the debate regarding youth crime has lead to implications of the need to resolve issues with the help of different kinds of youth crime prevention programmes and interventions as well as stricter punishment methods. The aim of this study is to seek a deeper understanding of social workers work with the chosen focus group.The study uses semi-structured interviews where six social workers’ working in different types of crime prevention interventions revolving around youth. With the help of Bronfenbrenner’s Ecological Systems Theory and KASAM the respondents’ answers are analyzed. The results show that the respondents emphasize and value the importance of cooperation, early interventions, resources for staff and long-term relationship-building as core factors for diminishing youth crime. The conclusion also reveals the need for further research and evidence-based approaches that are needed to strengthen the socialworkers, in order to further understand the methods that are being used. Furthermore, there’s alsoa need for evidence that enables more tailored interventions and that’s applicable to today’s issueswith norm-breaking behavior at earlier ages. / En ökning i debatten kring ungdomsbrottslighet har lett till att behovet av att lösa problemen medhjälp av olika typer av brottsförebyggande program och insatser samt striktare straffmetoder har påpekats. Syftet med denna studie är att söka en djupare förståelse för socialarbetares arbete med den valda fokusgruppen. Studien använder semi-strukturerade intervjuer där sex socialarbetaresom arbetar med olika typer av brottsförebyggande insatser riktade mot ungdomar har intervjuats. Med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och KASAM analyseras respondenternas svar. Resultatet visar att respondenterna betonar och värdesätter vikten av samarbete, tidiga insatser, resurser för personal och långsiktigt relationsbyggande som kärnfaktorer för att minska ungdomsbrottslighet. Slutsatsen avslöjar behov av ytterligare forskning och nya evidensbaserade metoder för att stärka socialarbetarna samt för att ytterligare förstå de metoder som används.Vidare finns det även behov av evidens som möjliggör mer skräddarsydda insatser och som är applicerbar på dagens problematik med normbrytande beteenden i tidigare åldrar.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare. / The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.

Det har länge varit känt att de kropps- och skönhetsideal som råder i samhället långt ifrån inkluderar alla typer av kroppar. Modebranschen har framförallt utmärkt sig på den här punkten, och det är väl känt att det allt som oftast är smala modeller som representeras i branschen. Vår valda problemformulering grundar sig i att normbrytande kroppar är underrepresenterande i samhället och i modebranschen. Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur Veckorevyn förhåller sig till sitt manifest de kallar Size Hero. Det här manifestet grundar sig i en protest mot de rådande kropps- och skönhetsideal som råder i samhället. I samband med detta ska vi även analysera hur många normativa kontra normbrytande kroppar som totalt finns representerande i tidningen, och hur de framställs. Vi ämnar även att problematisera begreppet ”plus size”, dess användning och betydelse. Den valda metoden för vår analys grundar sig i flermetodsforskning, och valet av den här metoden gjordes då vi ville ha svar på hur underrepresenterade de är men även hur de framställs när dem väl gör det. Vårt material består av alla Veckorevyns utgivna tidningar under ett år. Vi har analyserat dessa med hjälp av en semiotisk bildanalys och genom en kvantitativ metod. Tillsammans med den semiotiska bildanalysen så har vi använt oss av Hansen och Machins bärare av denotationer och konnotationer för att analysera bilderna. Vårt resultat visade att Veckorevyn uppfyller sitt manifest men i det stora hela är de modeller med normbrytande kroppar fortfarande väldigt underrepresenterade. / It has been known for a long period of time that the body and beauty ideals in society do not include all types of bodies. The fashion industry is known to be exceptional good at excluding bigger bodytypes, and it is well known that it is slim models that is representing majority of it. Our chosen problem for this essay is based on the fact that norm-breaking bodies are underrepresented in society and in the fashion industry. Our purpose with this essay was to investigate how the fashion magazine Veckorevyn relates to their manifest, called Size Hero. This manifest is based on a protest against the prevailing body and beauty ideals that exists in society. We will also analyse how many normative vs. norm-breaking bodies there are as a total representation in the magazine, and how they are presented. We also intend to problematize the concept of the word "plus size", its use and meaning. The chosen method for our analysis is based on a multimethod research and the choice of this method was made because we wanted to have an answer to how underrepresented the norm-breaking bodies are and how they are being portrayed when so. Our material consists of all of Veckorevyn's published magazines for one year. We have analyzed them with the help of a semiotic image analysis and through a quantitative method. Together with the semiotic image analysis, we have used Hansen and Machin's bearers of denotations and connotations in order to analyze the images. Our result showed that Veckorevyn is fulfilling their manifest but on the whole the norm- breaking bodies were still very underrepresented.

Studiens syfte att få fördjupad kunskap om hur förskollärare upptäcker och praktiskt arbetar med normbrytande beteende hos barn, samt vilken kunskap de upplever att de har om risk- och skyddsfaktorer som en del i detta arbete. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med 13 förskollärare. Resultaten visade att förskollärare upplever sig ha kunskapen att upptäcka normbrytande beteende bland barn. Däremot upplever de inte att de besitter en kunskap om risk- och skyddsfaktorer, trots att författarna kan urskilja att förskollärarna i sitt arbetssätt arbetar med vad som i forskning menas med risk- och skyddsfaktorer. Vidare framgår det att de har tydliga handlingsplaner för hur de ska agera praktiskt när det upptäcker ett normbrytande beteende hos ett barn. Avslutningsvis upplever förskollärarna att det ingår i deras uppgift att upptäcka normbrytande beteende och arbeta med risk- och skyddsfaktorer hos dessa barn för att förhindra en negativ beteendeutveckling. / The aim of the present study is twofold. Firstly, the aim is to gain a deeper understanding of how preschool teachers discover and manage normbreaking behavior among children. Secondly, the aim is to understand how they experience their knowledge about risk- and protective factors for normbreaking behavior. The authors conducted semi-structured interviews with 13 preschool teachers. The result showed that preschool teachers have the knowledge to discover normbreaking behavior among children in preschool. The preschool teachers do not have knowledge regarding risk- and protective factors for normbreaking behavior, but the writers identify them to work according to the risk- and protective factors that are presented in earlier literature. Additionally, preschool teachers are well aware of the course of action to take whenever they discover a child with normbreaking behavior. Lastly, the preschool teachers believe it to be a part of their task to discover children with normbreaking behavior, and to work practically with risk- and protective factors to prevent these children from having a negative behavioral development.

This thesis follows a group of youths placed in secure unit care who have participated in a chain-of-care project aiming to better plan their discharge and aftercare. The overall aim of the thesis is to link a detailed description of these young people with an analysis of the project they participated in, and to undertake one- and two-year follow-up studies. Analytic focus is on the significance of gender, class and ethnicity. The study is mainly based on structured interviews performed at the secure units upon entry into care, discharge and at a one-year follow up. Data have also been used from criminal records and interviews with project staff. When entering care, these youths exhibited extensive problems in both family conditions and own behaviour. The major problem in boys was criminality while girls reported poor mental health. Professionals judge youth of foreign background as more criminal than youth of Swedish background despite a lack of difference in self-reported data. Some difference is also noticeable regarding class. Analysis of the project shows that out-of-home care was the most frequent intervention after leaving secure unit care, while other interventions were difficult to uphold over time. Few girls received help with their mental health problems. At the one-year follow up, the youths reported an overall better situation, although extensive problems still remained. Above all, girls’ mental health problems remained as before. At the 2-year follow up the study group was compared with a control group in order to investigate effects of the project regarding criminality and recommitment to secure unit care. The comparison shows that the project had no effect. This is discussed in relation to poor organization and the difficulty of adjusting a project like this to the target group, along with the substantial part played by gender, class and ethnicity in how the youth are construed and treated.

I beskrivningar av Sara Stridsbergs författarskap är Birgitta Trotzig ett återkommande namn. Främst har deras språkliga likheter betonats, men det finns även innehållsmässiga likheter då de båda återkommer till att skriva om moderskap. I denna uppsats jämförs hur moderskap gestaltas i Brigitta Trotzigs Dykungens dotter (1985) och Sara Stridsbergs Happy Sally (2004). Främst studeras hur moderskap gestaltas i de två romanerna, på vilka sätt moderskapet bryter från de rådande könsnormerna samt på vilka sätt verken problematiserar de moraliska aspekter och dilemman som kvinnlig frigörelse och moderskap innebär. Jämförelsen görs genom en tematisk komparativ läsning, och nyckelbegrepp i läsningen är genuskontrakt och norm. I båda romanerna ges en komplex bild av moderskapet, där både kvinnor som vill ha barn och kvinnor som väljer att göra abort skildras. I både Dykungens dotter och Happy Sally finns karaktärer som bryter mot den traditionella modersrollen och mot genuskontraktet, och för dessa normbrott krävs att de betalar ett pris. En skillnad i romanerna är huruvida karaktärerna bryter mot normen av fri vilja eller inte.

Skolan har i uppdrag att aktivt arbeta med frågor som rör kön, jämställdhet, rättigheter och möjligheter. Vidare ska skolan ge elever verktyg till att kritiskt kunna granska könsmönster samt ge elever en förståelse för hur dessa könsmönster kan begränsa människors livsvillkor (Skolverket, 2019). I skolan möter elever skönlitteratur, vilken i sin tur bidrar till att normer på ett eller annat sätt framställs. Genom didaktiska insatser i form av critical literacy-inspirerade arbetssätt kan skönlitteraturen användas som ett underlag för värdegrundsarbetet. Det är då av relevans hur barn uppfattar de normer eller normbrytande aspekter som framställs i skönlitteraturen. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om elevers olika sätt att resonera och relatera till en normbrytande saga genom ett Critical literacy-inspirerat didaktiskt perspektiv. Till grund för studien ligger en modern bearbetning av sagan om Askungen (Jansson & Jensfelt, 2018) vars syfte är att bryta normer. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: ·       Vilka normbrytande aspekter återger elever i ett samtal om en normbrytande saga? ·       Vilka aspekter i en normbrytande saga kan elever relatera till sin egen verklighet? ·       Hur påverkas elevers resonemang om en normbrytande saga efter ett boksamtal? Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 elever i årskurs 2 samt 3. Resultatet av studien visar vilka normbrytande aspekter elever resonerar kring. Vidare visar resultatet att gemensamt boksamtal till synes kan påverka elevers enskilda resonemang. Empirin är analyserad utifrån genusteorin samt Alkestrands (2017) definition av didaktisk potential. / Swedish school is obliged to actively work with questions concerning gender, equality, rights and opportunities. Furthermore, school shall give the students tools to critically review gender patterns and understand how gender patterns can constrain people’s living conditions (Skolverket, 2019). In school the students read fiction, which in turn contributes to how norms are produced in different ways. Through didactic efforts through critical literacy inspired working processes fiction can be used as a foundation for work with values. It is of thus of relevance how children perceive the norms or norm-breaking aspects as they are produced in fiction. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge about students’ different ways of reasoning and relating to a norm-breaking story through a Critical literacy-inspired didactic perspective. As a basis for the study is the norm-breaking fairytale about Cinderella (Jansson & Jensfelt, 2018). The study aims to address the following questions: ·       Which norm-breaking aspects do the students retell in a dialogue about the norm-breaking fairytale? ·       Which aspects of a norm-breaking fairytale can the students relate to from their own reality? ·       How are the students’ reasoning affected by the norm-breaking fairytale after a literacy talk?  The study is qualitative and is built on semi-structured interviews with 12 students in year 2 and 3. The result of the study shows which norm-breaking aspects the students’ reason about. Furthermore, the results show that a literacy talk seems to have an impact on the students’ reasoning. The empirical material is analyzed through gender theory together with Alkestrand’s (2017) definition of didactic potential.

Syftet med den här studien är att utföra en text- och bildanalys av Astrid Lindgrens böckerLotta på Bråkmakargatan (1961) och Alla vi barn i Bullerbyn (1947). I studien undersökshuvudkaraktärerna med inriktning på Lotta och Lisa ur ett genusperspektiv och jämför derasgenuskonstruktion, och hur de framställs i anknytning till de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur. I studien undersöks även illustrationerna av karaktärerna ur ett genusperspektivoch avslutningsvis tillämpas begreppet critical literacy och läroplanens värdegrundsuppdrag ianknytning till undervisningen med syftet att uppmärksamma genus i barnlitteraturen.I studien tillämpas en kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys, samt en komparativmetod då jag jämför huvudkaraktärerna. För att kunna undersöka huvudkaraktärerna Lottaoch Lisa ur ett genusperspektiv och jämföra deras genuskonstruktion, och hur de framställs isamband med de normer som förekommer i barnlitteratur uppmärksammas, bland annat,litteraturvetaren Maria Nikolajevas sammanställning av de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur.Slutsatsen av studien är att Lotta framställs som både normbärande och normbrytande utifrånsin könstillhörighet, och Lisa framställs som normbärande och förmedlar ett traditionelltkönsmönster i anknytning till Nikolajevas sammanställning av genusnormer. Slutsatsen är attAstrid Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus dåböckerna framhåller olika sidor av genuskonstruktioner och detta anser jag är bra för barn attmöta.

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.