In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.

No description available.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare.

No description available.

Hur kan vi som musiklärare utveckla vår förmåga att bedöma formativt och summativt när det gäller musikskapande och musikaliskt uttryck? Föreliggande studie undersöker hur musiklärare beskriver sina uppfattningar om, och hur elever uttrycker sin förståelse för, olika delar av musikämnets kunskapskrav. Ett fokus är också hur musiklärare kan förbättra bedömningen av kunskapskrav om musikskapande och musikaliskt uttryck, särskilt i samband med att den nya läroplanen, Lgr22, införs. Metoden för insamling av data är en elevenkät samt intervjuer med andra musiklärare. Resultaten analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten av studien visar att eleverna i årskurs 8 och 9 svarade att de tycker att det är lättast att förstå delen av kunskapskravet om att skapa musik, och svårast att förstå delen av kunskapskravet om att tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck. Musiklärarna uttrycker att de tycker att det bästa sättet att öka bedömningens kvalitet är att samarbeta och diskutera med andra musiklärare, samtala med eleverna om uppgiften, samt rikta fokus mot elevens skapandeprocess.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

I mitt arbete skriver jag musik till utvalda segment ur Alex & Sigges podcast. Jag betraktar dessa självbiografiska segment som filmscener och skapar musiken med hjälp av metoder inom filmkomposition. Utmaningen i arbetet har varit att binda samman och nyansera dessa berättelser genom musik. Resultatet blev fyra kompositioner som gav upphov till en diskussion kring musikens möjligheter inom mediet podcast. I arbetet kommer jag fram till att en metod avsedd för filmkomposition går att applicera på att skriva musik till podcasts.

<p>Examenskonsert med Radiokören är arbetets klingande del.</p>

<p>Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.</p>

Musikaliskt uttryck är något alla musiker har och något som är väldigt personligt för varje musiker. Syftet med den här uppsatsen är att få reda på vad begreppet musikaliskt uttryck betyder för lärare/elever, samt hur lärarna undervisar i musikaliskt uttryck och hur eleverna ser på musikaliskt uttryck i undervisningen. Studien består av intervjuer vilka utfördes på en skola i södra Sverige med två lärare och två elever. Resultatet visar att lärare och elever har en övergripande förståelse för begreppet musikaliskt uttryck samt att lärarna undervisar genom olika tekniker. Resultatet visar även hur elever samt lärare tycker att undervisningen i musikaliskt uttryck kan utvecklas till det bättre genom tips och idéer. Eleverna berättar även i resultatet hur de använder sig av det musikaliska uttrycket när de övar på en låt de ska framföra. En av eleverna vill veta exakt det som hon ska spela och övar mycket på just detta medan den andra eleven inte vill överöva.