• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 54
  • Tagged with
  • 54
  • 31
  • 28
  • 26
  • 23
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Sätt färg på musikens riktning : ett försök att gå från anspänning till flyt i notläsning med hjälp av färger / Colour the Movement of Music : an attempt to go from tension to flow in music reading with the help of colours

Nyquist, Kajsa January 2020 (has links)
Syftet med arbetet var att utveckla en individuellt utformad färgstödd notinstuderings- metod för att underlätta inlärning samt stärka musikaliskt uttryck avseende musikens riktning och karaktär. Det är inte ovanligt att musikstudenter kämpar med notläsning något som ofta kan förklaras av svårigheter i de väsentliga funktioner som behövs vid inlärning. Färger har en psykologisk inverkan på människan och det finns generella uppfattningar om vad de betyder. Dessa färgassociationer låg som grund för färgläggningsmetoden. I utvecklandet av färgläggningsmetoden spelades tio orkesterutdrag för cello. På åtta av dessa representerades musikens olika karaktärsdrag av specifika färger i noterna. Utdrag före och efter metodutvecklingen spelades in och bedömdes enligt en bedöm- ningsmall. De objektiva delarna av resultatet visade generellt inga större skillnader i det klingande utfallet. Däremot var förändringen i den subjektiva upplevelsen av instuderingsproces- sen mer påtagligt positiv. Fortsatt forskning med modifierad metod kan stärka resultat och ge värdefull kunskap. Förhoppningsvis inspirerar detta arbete både lärare och stu- denter till att på ett individuellt anpassat sätt använda färgläggning eller andra kreativa metoder för att förbättra instuderingsprocessen av notbaserad musik. / The overall objective of the present study was to develop an individually designed col- our based musical study method to facilitate learning and to improve musical expres- sion regarding direction and character in music. It is not unusual that music students struggle with reading music, something that can be explained by difficulties in the es- sential functions necessary in a learning process. Colours have a psychological effect on humans and there are general opinions of their individual meaning. The colouring method was based on these colour associations. During the development of the colouring method ten orchestra excerpts for cello was used. On eight of these are the different characters in the music represented by specific colours on the music sheet. The objective parts of the result showed generally no major differences in the sounding outcome. However, a positive change in the subjective experience of the learning pro- cess became apparent. Continued research with somewhat modified method could strengthen the result and give valuable knowledge. Hopefully, the present study will inspire both teachers and students to, in an individual adapted way, use creative meth- ods such as colouring to facilitate the studying process of note-based music.
42

Musikaliskt uttryck - Hur kan jag utvecklas? : En studie om hur olika förhållningssätt kan påverka förmågan att musicera mer uttrycksfullt / Musical expression - How can I develop? : A study about how different approaches can affect the ability to play music more expressive

Bergman, Johanna January 2020 (has links)
Denna studie berör ämnet musikaliskt uttryck och hur det går att utveckla det musikaliska uttrycket. Under studien har de två metoderna inre bilder och inlevelse använts och syftet med studien är att undersöka hur dessa metoder påverkar det musikaliska uttrycket genom att studera hur de musikaliska parametrarna dynamik, artikulation, tempo och klang påverkas. Studien har utförts på blockflöjt och den musik som har använts har varit svensk folkmusik. Som grund för denna studie presenteras information om musikaliskt uttryck, kopplingar mellan känslor och musik samt information om blockflöjten. Därefter presenteras tidigare forskning inom området musikaliskt uttryck och vidare en beskrivning av det fenomenologiska perspektivet. I metodkapitlet presenteras bland annat de metoder som har använts i denna studie vilka är loggbok och ljudinspelning samt tematisk analys. Svar på studiens frågeställningar redovisas i resultatkapitlet och därefter diskuteras det som framkommit i resultatet. / This study is about musical expression and how to develop in musical expression. In this study the two methods inner images and visualize a feeling are used and the purpose whit this study is to investigate how theese methods affect the musical expression by studying how the musical parameters dynamic, articulation, tempo and tone are affected. This study has been performed on recorder and the music that has been used is Swedish traditional music. As a basis for this study information about musical expression, connections between music and emotions and information about the recorder is presented. Then previous research about musical expression is presented and after that a description of the phenomenological perspective. In the method chapter the methods logbook, audio recording and thematic analysis is presented. Answers for the questions of this study are given in the result chapter and after that the information in the result are discussed.
43

Avdramatisera för att komponera : En självstudie i hur musikskapande kompositionsprocesser inom givna ramar påverkar lust till att skapa / Taking the stress out of composing : A self-study of how music composition processes within given limits affect the desire to create

Hansson, Eskil January 2021 (has links)
Under projektets gång har fem kompositioner skapats utifrån förbestämt utvalda avgränsningar. Resultatet analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk utifrån Carl Jungs arbete inom den analytiska psykologin. Syftet med studien är att få en förståelse för hur mina skapandeprocesser kan förstås sett ur västerländsk psykologi samt hur lust i skapande kan främjas utifrån avgränsade metoder. Loggbok användes som dokumentationsmetod och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i enskilda teman med underrubriker som besvarar forskningsfrågorna: Hur kan kreativa processer förstås utifrån ett Jungianskt perspektiv? På vilka sätt kan lust till skapande främjas? Arbetet avslutas med diskussion av resultatet i förhållande till studiens valda litteratur, forskning samt det valda teoretiska perspektivet. / During the project five compositions were created within predetermined given limits. The result was analyzed based on Carl Jung's ideas within analytical psychology. The purpose with the study is to gain an understanding how the psyche gets affected within creative processes and to explore how desire to create can be encouraged with help from limited methods. Journaling was used as the documentation method and was then analyzed with a thematic analysis. The results are presented in individual categories with subheadings that answer the research questions: How can creative processes be understood from a Jungian perspective? In what ways can the desire to create be encouraged? The study finishes with a discussion of the result in relation to the studies selected litterature, research and the selected theoretical perspective.
44

Examensarbete Maja Kamne, kandidat svensk folkmusik sång : Reflektion inför examenskonsert samt stilanalys; Med rösten som arbetsredskap och uttrycksmedel - en stilanalys om kulning.

Kamne, Maja January 2022 (has links)
Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.
45

UDDA DUETTER : Att utmana traditionella musikaliska roller i ensembleundervisning på gymnasiet / ODD DUOS : Challenging traditional musical roles in high school ensemble teaching

Moen, Johannes January 2024 (has links)
Syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla gymnasieelevers samspel i ensembleundervisning. Eleverna som deltagit i detta arbete kommer från estetiska programmet på gymnasiet. De frågor jag sökt svar på handlar om hur duettspel kan utveckla gymnasieelevers kunskaper om musikaliska roller, samt ta reda på vilka analyser eleverna själva gör på sitt musicerande i detta sammanhang. De roller jag utgått ifrån handlar om vilken funktion en enskild elev fyller i en ensemble, såsom melodi, rytm eller harmonik. En melodi bär ofta ett budskap och framförs vanligtvis av till exempel en sångare, rytm av exempelvis en trummis eller slagverkare och harmonik exempelvis av en pianist som spelar ackord och därmed ger musiken ett musikaliskt sammanhang. I detta arbete kan däremot en sångare fokusera mer på harmonik, och exempelvis en trummis fokusera mer på melodi. Arbetet har genomförts inom ramen för elevernas ordinarie ensembleundervisning och har fokuserat på elevernas upplevelser av sin undervisning. Detta arbete är ett kvalitativt arbete, där data insamlats genom fältanteckningar som kompletterats med ”exit tickets” vid varje lektionstillfälle. Data har sedan analyserats fenomenografiskt, och analysen av data visar preliminärt på att arbeta med musikaliska roller i ensembleundervisning är relevant för elevernas utveckling. / The purpose with this development work is to develop the students’ teamwork as an ensemble. The questions I’ve been working with here has been about how duet ensembles can develop the students’ knowledge about musical roles, and what analysis the students make of their own music making in this ensemble. The musical roles I’ve based this work on comes from which function an individual student has in an ensemble, such as melody, rhythm, or harmony. A melody often carries a message and is normally presented by a singer for example, rhythm by a drummer or percussionist, and harmony for example by a pianist who plays chords and gives a musical background. In this work on the other hand, a singer could focus more on harmony, while for example a drummer might focus more on melody. This work has been a part of the students’ regular ensemble lessons and has focused on the students’ own interpretation of their experiences of their practice. This work is a qualitative study where data has been gathered through field notes supplemented with “exit tickets” at the end of each lesson. The data has been analysed using the phenomenorgaphic method and shows that working with musical roles in musical ensembles could be relevant for the students’ development.
46

Dudeladi vadå? : En studie i hur olika sångpedagoger, inom svensk folkmusik, använder sig av "trall" i sin undervisning / Dudeladi vadå? : A study of how different singing teachers, focused on folkmusic, use "trall" in their teaching

Appelholm, Marika January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sångpedagoger inom genren ”svensk folklig sång” använder trall i sin undervisning och om de eventuellt använder den som ett redskap för att förbättra sångteknik. Tre kvalitativa intervjuer med sångpedagoger ligger till grund för undersökningen och ett sociokulturellt perspektiv har varit teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att alla informanter använder sig mycket av trall i undervisningen och att de dessutom använder den som ett sångtekniskt redskap. Informanterna anser att trallen har en mängd egenskaper som gör den till ett praktiskt verktyg när de vill öva sångteknik och exempel på områden i vilka trallen kan tjäna som övning är rytm- och puls, andning, artikulation och röströrlighet. Informanterna anser också att trallen har vissa sociala parametrar som gör den till ett bra hjälpmedel för att bli en del av den folkmusikaliska diskursen. / The purpose of this essay is to examine how singing-teachers, within the Swedish folk music-genre, use trall when they teach and if they eventually use it as a tool to improve singing technique. The foundation of the research is three qualitative interviews. The socio-cultural perspective has served as the study´s theoretical basis. The result of the study shows that all of the interviewees use trall a lot in their teaching and that they also use it as a tool. The interviewees think that trall has a lot of qualities that makes it a practical tool for practicing singing-technique. Examples of areas where trall can be used as practise is rhythm and pulse, breathing, articulation and movability within the voice. The interviewees also think that trall has social parameters which makes it a good tool for becoming a part of the folk-music discourse.
47

Jag vill plugga musik! : - en intervjustudie om folkhögskolelärares uppfattningar om den musikhögskoleförberedande instrumentalundervisningen / I wanna study music! : An interview-based study of music teachers’ perception of music education in a folk high school preparing students for music college.

Kohring, Bajo January 2017 (has links)
I föreliggande studie presenteras vad instrumentallärare på folkhögskolor anser vara viktigt att arbeta med i sin undervisning med tanke på elevers kommande antagningsprov till musikhögskolor. För att belysa studiens forskningsområde läggs tidigare forskning fram samt annan relevant litteratur kring sociala och musikaliska aspekter på folkhögskolan och i instrumentalundervisning. Även antagningskraven för musikhögskolan inom jazzgenren presenteras. Studiens övergripande perspektiv är pragmatismen och dess metodologiska utgångspunkt är kvalitativ. En kvalitativ intervju har gjorts med fyra respondenter bestående av olika instrumentallärare inom jazzgenren på folkhögskolan. Resultatet visar instrumentallärares bild av individualisering som ett centralt verktyg i deras undervisning samt deras olika syn på aspekter som påverkar elevers utveckling, exempelvis övning, motivation och socialt samspel. Respondenterna lyfter även andra relevanta kunskaper och förmågor inför sökningen till musikhögskolan, vilka i korthet är samspel, improvisation och andra musikaliska faktorer. Studien visar att individualiseringsaspekten är en styrka på folkhögskolan. Övning, målsättning och motivation visar sig höra samman med elevers utveckling och läraren kan inta olika roller för att bidra till sina elevers motivation. Det sociala samspelet i folkhögskolans miljö verkar också vara en påverkande faktor. Avslutningsvis diskuteras bland annat musikhögskolornas sökningsinformation på hemsidorna samt huruvida folkhögskollärarnas val av undervisningsinnehåll är relaterat till lärarens egen musikaliska utbildning. / This study is about what instrumental teachers on folk high schools consider to be important aspects in their lessons in order to prepare their students for the admission tests on music colleges. In order to elaborate on the subject and aims of this study, background information such as relevant literature and a discussion of the social and musical aspects of studying in folk high schools and instrumental music education, is presented. A summary of the entry requirements for swedish music colleges specialising in jazz is also included. The study takes a pragmatic scientific approach and is qualitative in its methodology. As such, qualitative interviews were done with four music teachers at a folk high school specialising in jazz. The results of the research show that the teachers use individualisation as a central tool in their music lessons and that their different approaches have a significant impact on the students´ development in terms of practice, motivation, and social relations. The teachers go so far as to include interplay, improvisation and other musical factors in their lessons. The study shows that individualisation is a strength of the folk high school system. Musical exercises, aimed at setting goals and increasing motivation have an important impact on students musical development. In addition, music teachers take on various different roles to contribute to their students development. The social interplay in the environment of the folk high school is another factor that seems to contribute positively to students’ development. This study concludes with a discussion of the information needed to apply to music colleges and how the choice of content of different teachers at the folk high school is related to their own musical education.
48

Att tillhöra en genre, vad innebär det? : En intervjustudie om klassiska musiker och jazzmusiker / Belonging to a genre in music, what does it mean? : A study based on interviews with  Classical musicians and Jazz musicians

Magnusson, Emma January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att få inblick i musikers syn på traditionens och genrens påverkan och betydelse för det egna musicerandet. Jag har under min studietid blivit intresserad av att ta reda på hur genrer påverkar musikers musicerande och vilken betydelse det har för musikens utförande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att musicerande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra aktiva musiker. Resultatet visar att distinktionen genrer emellan inte nödvändigtvis behöver vara särskilt stor. Litteraturen i bakgrunden visar emellertid det motsatta. I litteraturen framställs jazzmusiker som gehörsmusiker som inte behöver ta så stor hänsyn till notbilden medan klassiska musiker anammar den med perfektionism. I min studie visar det sig att jazz- och klassiska musiker är lika beroende av traditionen, men hur verk tolkas och bearbetas är individuellt beroende av situation. Det visar sig vidare i studien att begreppet musikalisk frihet har olika betydelse för jazzmusiker än vad det har för klassiska musiker, det är upp till var och en att definiera vilken betydelse den musikaliska friheten har gentemot genren. När informanterna definierar sin respektive genre, förklarar de klassiska musikerna att klassisk musik förvisso är notbunden och studeras inom strikta ramar, men därmed inte sagt att musikerna måste definieras av sin genre, inte nödvändigtvis. En klassik musiker anses också vara experimentell gehörsmusiker, skriva sin egen musik eller improvisera på flera olika sätt. / The purpose of this study is to get an insight into what kind of influence and meaning traditions and genres has on musicians. I have, during my period of study, developed an interest in finding out how genres and traditions affect musician´s musical performances. The study originates from a socio-cultural perspective, which means that playing music is considered as a social activity where a great deal of knowledge comes from communication with other people. The data consists of qualitative interviews with four musicians. The result shows that the distinction between genres is not necessarily great. The background literature however proves the opposite. In the literature, jazz musicians are described as having a good musical ear; they do not pay that close attention to the written note, whilst classical musicians do the opposite. My study shows that jazz musicians and classical musicians are both equally dependent upon tradition, but the way they interpret music is individual and depends upon the situation. Furthermore, the study shows that the term musical freedom has a different meaning for a jazz musician than it has for a classical musician, but it is still up to musicians to define it for themselves within his or her genre. When the interviewees were asked to define their genre, the classical musicians answered that classical music is supposed to be played strictly the way it appears on sheet music within a clear framework, but genre does not always automatically shape a musician nor how they think as individuals.  A classical musician can, according to the result, also experiment and with a good musical ear compose their own music and improvise in many different ways.
49

Vilket bra uttryck! : En studie om lärares och elevers konstruktioner av begreppen personligt, konstnärligt och musikaliskt uttryck. / What a nice expression! : A study about teachers' and students' constructions of the concepts personal, artistic and musical expression.

Wettergren, Sandra January 2019 (has links)
Syftet med studien är undersöka hur såväl lärare som elever på gymnasieskolans estetiska pro- gram och på musikhögskola ser på begreppen konstnärligt, musikaliskt och personligt uttryck. Tidigare forskning på området visar att det inte finns någon entydig definition av begreppen. Studien har genomförts genom fokusgruppsamtal med lärare från en gymnasieskola, lärare från en musikhögskola, elever från en gymnasieskola och studenter från en musikhögskola. I ana- lysen av intervjuerna har ett diskurspsykologiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras två övergripande tolkningsrepertoarer per begrepp. Det framkommer att musikaliskt uttryck kon- strueras som speltekniskt kunnande och som musikens uttryck. Konstnärligt uttryck konstrueras som skapande samt som fördjupning och spetskunskaper. Personligt uttryck konstrueras som eget och något unikt samt som musikalisk tolkning. Resultatet visar att det inte finns ett sätt att definiera begreppen utan flera. I diskussionen diskuteras svårigheter med att definiera begrep- pen då dessa anses gå ihop med varandra och att kontexten och erfarenheten av att använda dem har betydelse för hur de kan definieras. Vidare diskuteras även begreppen i relation till Skolverkets kursplaner. / The purpose of the study is to investigate how teachers as well as pupils at the upper secondary school's aesthetic program and at the music college approach the concepts of artistic, musical and personal expression. Previous research in the field shows that there is no clear definition of the concepts. The study was conducted through focus group interviews with teachers from a secondary school, teachers from a music college, students from a high school and students from a music college. In the analysis of the interviews, a discourse psychological perspective has been used. The result presents two general interpretation repertoires per concept. It appears that musical expression is constructed as technical knowledge and as the expression of music. Ar- tistic expression is constructed as creation as well as profound and expert knowledge. Personal expression is constructed as peculiar and something unique and as a musical interpretation. The result shows that there are different ways to define the concepts. The discussion discusses dif- ficulties in defining the concept though the concepts are considered to overlap with each other and that the context and experience of using the concepts are important for how the concepts can be defined. The concepts are also discussed in relation to Skolverkets curriculum.
50

Subjektiva tolkningar av subjektiva skrivningar : En intervjustudie om sånglärares uppfattningar om och kommunikation av betygskriterier i sång på gymnasiet / Subjective interpretations of subjective scriptions : An interwiew study about singing teachers' perception and communication of the assessment criteria in song in high school

Hansson, Maria January 2015 (has links)
Syftet är att undersöka sånglärares uppfattningar om och kommunikation av betygskriterier i sång på gymnasieskolans estetiska program. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning kring begrepp som är centrala för studien. Det har ännu inte publicerats någon forskning om de betygskriterier som i föreliggande studie utgörs av de subjektiva skrivningarna ”personligt uttryck” och ”tillfredsställande musikaliskt resultat”. I arbetet har kvalitativa intervjuer använts som forskningsmetod. Intervjuer gjordes med tre sånglärare som har betygsatt elever enligt de betygskriterier som står i fokus för denna studie. Resultatet pekar på att personligt uttryck kan vara individens personliga uttryck, det uttryck vi har genom att bara vara människa, men i en förhöjd form. Det kan också handla om interpretation. Vidare visar resultatet på att musikaliskt tillfredsställande resultat nås genom grundläggande gehör och formkänsla. Sånglärarna förmedlar betygskriterierna och de kvalitetskrav som följer framförallt genom betygssamtal med eleven. Alla sånglärare betonar även  elevens självständighet och egen drivkraft som förtsättningar för att nå högsta betyg. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatt forskning inom området. / The purpose is to investigate vocal teachers’ perceptions and communication of the assessment criteria in singing at aesthetic programs in high school. The background chapter presents concepts that are central to the study. It has not yet been published any research on the rating criteria which in the present study consists of the subjective wordings "self-expression" and "musically satisfying results". Qualitative interviews are used as a research method. Interviews were conducted with three singing teachers who rated students according to the rating criteria which are the focus of this study. The results indicate that self-expression may be the individual's personal expression, the expression we have just by being human, but in an enhanced form. It may also involve interpretation. Furthermore, the result shows that musically satisfying results is reached by basic hearing and sense of form. The singing teachers convey rating criteria and the quality mostly by grading conversation with the student. All singing teacher also emphasizes the student's autonomy and its own momentum continuations to achieve the highest rating. The discussion section compares the results of the study of the theories and previous research presented in the background section. Finally, discussions are underway about the importance of the study and continued research in the area

Page generated in 0.0646 seconds