This paper is based on the study of the cooperation of two musicproducers composing and producing two songs, each with two sessions. These sessions were recorded on video and were examined with focus on verbal and nonverbal communication. The results were quantified, analyzed and deducted. Methods used in this study are autoethnography (observation), case studies and interviews. To evaluate the various types of communication parts of grounded theory has been used. This study shows that local cooperation creates a more favorable creative environment over working with digital ways of communication. This due person-to-person being the more favorable environment as more modes of communication are possible where subtle signals are a part of the conversation.

Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.

Undersökningen fokuserar på musikundervisning inom Montessori- och Waldorf pedagogiska ramar. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för hur musikens roll i utbildning uppfattas inom dessa ramar och hur dessa uppfattningar förverkligas i musikundervisningen ur ett hermeneutiskt perspektiv grundat i Gadamer, Heidegger och Gallagher. För att nå kunskap har det genomförts två kvalitativa intervjuer; en med en specialist i Montessoripedagogik och en med en specialist i Waldorfpedagogik. Båda intervjupersonerna, Signert (Montessori) och Seiger (Waldorf), har arbetat länge inom olika kontexter och roller som exempelvis lärare, lärarutbildare och föreläsare. Undersökningsresultatet visar att musiken förstås som ett viktigt ämne som borde värderas lika högt som andra inom utbildning. Den hermeneutiska analysen av intervjuerna belyser hur särskilda pedagogiska tankar förverkligas i undervisning genom exempelvis val av innehåll, användning av utrustning som till exempel musikinstrument och skapande av relationer. Denna kunskap om delar och särskilda aspekter av dessa pedagogiska inriktningar, som exempelvis de verktyg som används eller specifika arbetssätt, kan bidra till bättre förståelse för musikens roll inom pedagogikens helhet.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är:•Musikaliska meningserbjudande genom inflytande•Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse•Kunskap genom musikaliska meningserbjudandeVi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien. Under intervjuer och observationer har fokus legat på pedagogerna och vi har valt att inte involvera barnens tankar. Genom observationer har vi studerat på vilket sätt pedagogerna ger barnen meningsfulla musikaliska erbjudanden i förskolan.Resultatet visar att det musikaliska meningserbjudandet som pedagogerna erbjuder barn i den dagliga verksamheten på förskolan är av olika art. Det verkar vara så att pedagogens kunskap, intresse och utbildning i ämnet har betydelse för hur musik implementeras i verksamheten men även vilket syfte musikaktiviteten har för lärandet.

SammandragVår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande. För att synliggöra barnens, musikens och rummets/materialets aktörskap i den skapande processen har vi analyserat vår empiri ur ett aktörsperspektiv (Holmberg, 2014). Då vi ville observera barns förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande valde vi att utföra en interventionsstudie med kvalitativ ansats där vi varit deltagande observatörer. Detta val gav oss möjlighet att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans mer traditionella musikverksamhet som i många fall består av vuxenstyrda sångsamlingar. Vi valde i vår studie att ha ett icke-linjärt förhållningssätt, vilket innebar att vi inte på förhand planerade processen utan istället gav barnen möjlighet till egna initiativ. Vi följde barnens impulser och lät dem skapa fritt.Under projektets gång växte tankarna fram att tid, pedagogers engagemang samt rummet och dess material påverkar och styr barns möjlighet att spontant kunna utforska och kreativt producera musik i en institutionell kontext. Vid genomförande av musikprojektet upplevde vi att barnens lust och förmåga att utforska och experimentera var påfallande stor. Studien visar att det finns ett behov hos barn i förskolan att få möjlighet att kreativt utforska och producera egen musik i en inspirerande miljö och i en för dem meningsfull kontext. När detta erbjuds menar vi att det finns goda möjligheter till uppkomster av fruktsamma magiska möten mellan barn och musik.Nyckelord: barns spontana musikskapande, förskola, musik, musikaliskt aktörskapNinni Mossberg och Magdalena Norén

I detta arbete har jag undersökt personligt uttryck och musikaliskt ID inom låtskriveri. Syftet var att utveckla mitt personliga uttryck och musikaliska ID som låtskrivare. Inspirationskällor tillika låtskrivare inom americanagenren analyserades för att se om inspirationen utvecklade mitt eget låtskrivande. Låtskrivarnas låtar analyserades utifrån sex olika musikaliska aspekter, textinnehåll, form, melodik, harmonik, sångframförande och vokalarrangemang. Inom aspekterna återfanns utmärkande musikaliska element som användes som utgångspunkt i mitt eget musikskapande. Försök till att identifiera vilka musikaliska element som var utmärkande i mitt eget musikskapande visade sig vara komplicerade att identifiera. Svårigheter att förstå eller finna ett eget personligt musikaliskt uttryck, påverkades av att det inte alltid gick att bibehålla ett objektivt förhållningssätt och på så sätt kunna förstå sitt egna uttryck för att utvecklas. Däremot påvisades att dessa musikaliska element var utvecklande och inspirerande för önskan att skriva egen musik.

Detta forskningsarbete undersöker om och hur olika, tydliga musikaliska begränsningar påverkar min musikaliska identitet. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för vem jag är som låtskrivare och musikskapare. För att besvara de frågeställningar mitt syfte skapar, har jag utfört två experiment i form av två låtar som jag skrivit på obegränsat respektive begränsat sätt. De begränsningar jag använde mig av var speedwriting utifrån ett tema, ordassociationer kring temat, samt en kort tidsbegränsning på 24 timmar. Arbetsprocessen dokumenterades med hjälp av förandet av en loggbok, där jag skrivit ner de observationer och reflektioner jag gjort under skaparprocessens gång. Studiens resultat var att begränsningarna gav upphov till betydligt ökad kreativitet och produktivitet i mitt musikskapande, utan att kränka eller på något sätt förminska det som redan utmärkte mig som låtskrivare och topliner. Dessa begränsningar förstärkte snarare de aspekter som tillsammans bildar mitt musikaliska ID. Forskningsarbetet har gett mig flertalet verktyg för att vidareutveckla mitt musikaliska skapande i min framtida praktik. Undersökningen har också gett mig insikter om när jag känner mig som mest uppfylld som kreatör och en nyfikenhet om att ta del av mer forskning kring begränsat skapande har väckts till liv.

Konsten att komponera och arrangera musik har gått i arv under många hundratals år. I detta arbete sammanställer jag några vägar man kan ta för att nå ett tillfredställande musikaliskt narrativ. Vägen från koncept till idé redovisas när jag använder mig av olika tillvägagångssätt för att skapa kontraster, groove och följa den lyriska innebörden. Detta undersöktes med planen att arrangera musik som sedan blev en del av min examenskonsert.  Arbetet har gett mig en djupare förståelse för människors uppfattning utav musik, vikten av ett musikaliskt budskap samt instrumentförståelse.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Denna studie undersöker improvisationens roll i pedagogiska sammanhang i förhållande till lärande och musikalisk utveckling. För att få insikt i hur improvisation kan användas i musikundervisning har intervjuer gjorts med tre personer med gedigen kompetens och erfarenhet om och av improvisation såväl när det gäller eget utövande som i pedagogiska sammanhang. Alla tre informanter jobbar som pedagoger på en musikhögskola. Studien utgår ifrån en generell frågeställning rörande improvisation i musikundervisning. Samtidigt finns även avsikten att genom resultaten av studien försöka förstå vad improvisation kan bidra med mer specifikt i sångundervisning. I analysen av resultaten stöd tagits av delar ur Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori om utveckling och lärande, rörande fantasi och kreativitet för att kunna ringa in improvisationens betydelse i musikalisk utveckling. Resultatet visar på att informanternas gemensamma uppfattning är att studenterna genom improvisatoriska övningar utvecklar både sin egen skapande drivkraft genom att använda den kreativa förmågan, och kommunikationen i musicerandet. Närmare visar undersökningen hur pedagoger via konkret utformade improvisationsövningar kan skapa förutsättningar för studenten att öva på olika musikaliska parametrar och så även forma det personliga uttrycket. Resultatet i denna studie kan ha en betydande roll i en möjligt kommande utformning av improvisation som konkret metod i musikutbildning, med fokus på att utveckla det personliga uttrycket. Utmaningen med analysarbetet rörande ämnesvalet improvisation var att intervjuerna förde med sig fler abstrakta begrepp så som; fritt flöde, resonans och impuls. Rörande improvisationens kognitiva inverkan i relation till utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna bidra till att konkretisera dessa abstrakta begrepp och därmed skapa förutsättningar för vidareutveckling av improvisation i undervisningssammanhang.