Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka vilken relation lärare inom den högre klassiska instrumentalundervisningen har till improvisation, såväl deras tankar kring konceptet som deras praktiska applicering av improvisation i undervisningen. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur uppfattar lärarna inom den högre klassiska instrumentalundervisningen improvisationens roll i deras undervisning? Varför har lärarna dessa uppfattningar? Vad får dessa uppfattningar för konsekvenser för lärarnas undervisning? Studien tar sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet och genomfördes genom kvalitativa fallstudier då jag vill göra en djupare tolkning av de intervjuades livsvärldar. Jag använde mig av så kallade halvstrukturerade intervjuer vilka liknar vardagliga samtal men har ett tydligt syfte att ta reda på. Resultatet visar att respondenterna har väldigt olika syn på vad improvisation egentligen är vilket påverkar deras syn på hur mycket av undervisningen som ska läggas på improvisation. Samtliga ansåg dock att det fanns en plats i undervisningen för improvisation, även om två respondenter uttryckte oro för de negativa effekter som en mer fri improvisation kan ha på den tryckta musiken den interagerar med. En majoritet av dem har dessutom sett ett ökat intresse för improvisation bland sina studenter, men med så vitt skilda syner på improvisation från lärarnas håll blir konsekvensen att studenterna får vitt skilda kunskaper och erfarenheter kring improvisation beroende på vilken lärare de får och vilket instrument de spelar. / The purpose of this qualitative interview study is to investigate the relationship teachers in higher classical instrumental teaching have to improvisation, both their thoughts on the concept and their practical application of improvisation in their teaching. The research questions that the study has intended to find answers to are: How do teachers in higher classical instrumental teaching perceive the role of improvisation in their teaching? Why do teachers have these perceptions? What are the consequences of these perceptions for teachers' teaching? The study is based on the hermeneutic perspective and was carried out through qualitative case studies as I want to make a deeper interpretation of the interviewees' lifeworlds. I used so-called semi-structured interviews which are similar to everyday conversations but have a clear purpose to investigate. The results show that the respondents have very differing views on what improvisation actually is, and that affects their view of how much of the teaching should be spent on improvisation. However, all considered that there was a place for teaching improvisation, although two respondents expressed concern about the negative effects that more free-form improvisation can have on the printed music it interacts with. A majority of them have also seen an increased interest in improvisation among their students, but with such widely differing views on improvisation from the teachers' side, the consequence is that students gain widely differing knowledge and experience about improvisation depending on which teacher they get and which instrument they play.

Nallekonsert är ett återkommande konsertkoncept framfört av Malmö symfoniorkester på Malmö Live, där barn i åldern fyra till sju år ges möjlighet att uppleva och upptäcka sång, musik och olika musikaliska genrer. Denna studie undersöker Nallekonserter som ett pedagogiskt instrument för att närma sig känslor med hjälp av musik. Genom observationer, en djupintervju med ett barn samt en enkät med en legitimerad förskollärare, får vi med hjälp av resultat och tidigare forskning en beskrivning av hur vi som förskollärare kan lyfta fram musikens potential som pedagogiskt redskap för att “väcka känslor på ett nytt sätt”. Studiens syfte är att studera vad nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern samt det pedagogiska värdet av att involvera musik i den dagliga verksamheten i förskolan. Vi upplever att förskoleverksamheten i dag använder musik som ett samlingsverktyg och att musik därmed inte används i sin fulla potential. Med denna studie vill vi uppmärksamma musikens värde som pedagogiskt verktyg, hur musik kan väcka känslor på ett nytt sätt.Detta gör vi med avstamp från Bossius och Lilliestam (2011) som hävdar att känslor finns inom oss och utanför oss. De beskrivs som verbala uttryck, kroppsliga uttryck och tolkningar av situationer, eftersom känslor oftast är erfarenhetsbaserade. Även Patrik Juslin, professor i musikpsykologi, har forskat om vad som händer med oss när vi lyssnar på musik och på vilket sätt musik väcker känslor. Med detta som bakgrund används observationer, intervju, och en enkät för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att Nallekonserter kan ses som en dörröppnare till barns känslor liksom ett pedagogiskt redskap genom att använda musik som ett naturligt komplement för övriga pedagogiska verktyg.

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>

Med förskolans uppdrag om likvärdig verksamhet som bakgrund har föreliggande studie som avsikt att undersöka normer om sociala kategoriers samspel med barns musikaliska utrymme. Vi har observerat tre verksamheters musikstunder för att undersöka hur musikaliskt utrymme ges respektive tas. Studien ämnar även undersöka vilka normer om sociala kategorier så som klass, kön, etnicitet, ålder och funktion som görs rådande. Materialet har bearbetats och analyserats med musicking och intersektionalitet som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat har kategoriserats i fyra rubriker: pedagogers makt över musikaliskt utrymme, önskesånger, instrument som medel för musikaliskt utrymme och textinnehåll i repertoaren. Ur resultatet har vi kunnat urskilja att pedagogers positioner har varit avgörande för givandet och tagandet av musikaliskt utrymme samt för reproduceringen av normer i musikstunder. Detta skedde genom pedagogernas syn på musikaliskt utrymme och deras bemötande av barnen. Pedagogernas idéer om ”rätt” sorts deltagande fick direkta konsekvenser för musikstunderna. Resultatet visar även att textinnehållet i sångerna kan vara betydande för reproducering av normer. Åldershierarkier och funktionalitetsnormer har visat sig vara framträdande i resultatet och samspelet mellan de olika normerna har haft en inverkan på hur musikaliskt utrymme togs respektive gavs.

I denna uppsats har författaren utfört Kjell Fagéus mentala träningsprogram utifrån hans bok Musikaliskt flöde - Artistisk- och mental träning för scen och undervisning. Det är en konstnärlig forskning där författaren är sitt eget studieobjekt. Uppsatsen belyser problematiken och tystnadskulturen kring prestationsrelaterad scenskräck. Syftet med detta arbete är att utforska om och i så fall hur den artistiska och mentala träningen (AMT), framtagen av Kjell Fagéus, kan vara ett hjälpmedel för att minska de negativa konsekvenser som den prestationsrelaterade scenskräcken har på författarens musikaliska gestaltning. För att följa med på resan används loggbok som dokumentationsmetod där en sammanfattning för varje vecka presenteras. Metoden har utgått ifrån bokens sju steg: A. Fysisk avspänning, mental avslappning och inre mentalt rum. B. Självbildsträning - självrespekt, självkänsla, självförtroende och självinsikt. C. Motivation, attityder, feedback och förebilder. D. Framtidsbilder, visioner, konkreta målbilder och kreativitet. E. Förberedelse för övning och övning. F. Scenträning - konsert, föreställning och audition. G. Integrering. Kunskaper och insikter blir till kompetens. Resultatet presenteras utifrån en mental aspekt och en klingande aspekt. Slutligen förs en diskussion där ämnen som musiken och identiteten, motivation för mental träning och arbetets påverkan tas upp.

Flera av de pianostuderande jag mött, inklusive mig själv, spelade aldrig kammarmusik innan gymnasiet eller musikhögskolan. Det har fått mig fundera över i vilken omfattning klaverstu-derande elever vid kultur- respektive musikskolor deltar i musikaliska samspel. Studien har som syfte att kartlägga i vilken utsträckning lärare i klaverinstrument på kultur- respektive musikskolor i Stockholms län arbetar med musikaliskt samspel med sina elever och vilka faktorer som påverkar vilka elever som samspelar med andra elever. Datainsamling gjordes med hjälp av e-postade enkäter till klaverlärare på kultur- respektive musikskolor. Sedan analyserades svaren univariat, bivariat, tematiskt och samband prövades på sin statistiska signifikans. Resultatet visar dels på att de flesta hade tillfällen då deras elever spelade med någon under deras lektioner, dels att det skilde sig mellan hur lärare arbetade med samspel beroende på om de undervisade individuellt eller som gruppundervisning. Det framgick också att det fanns fyra olika områden som respondenterna menade påverkade vilka elever som fick spela med andra. Dessa var logistiska faktorer, intressen och kompisar hos såväl elev som lärare, elevernas kunskap och ambitioner samt speciella behov hos eleven. I diskussionen problematiseras konsekvenser av individuell undervisning och gruppundervisning samt vad elever lär sig av musikaliskt samspel. / Many piano students I´ve meet, including myself, never played chamber music until they went to gymnasium or university. This made me wonder how many opportunities piano students studying at culture and music schools had to play with others. The purpose of the study is to find out to what extent pianoteachers in these schools in the Stockholm Province work with interaction in music with their students and which factors affects which students interact with others. Data was collected by e-mailing questionnaires to which pianoteachers at the music and cultur schools had to answer. The answers were analyzed univariate, bivariate, tematic and correlations were tested on their statistical significance. The result showes that most teachers occasionally let their students play with someone, during their lessons. The results also showes that it differed between how teachers worked with interaction depending on whether they taught individually or in groups. It also is found that four different types of factors affected the respondents choices of which students who would get the opportunity to play with others. These were logistical factors, interests and friends of both pupil and teacher, the students' knowledge and ambitions, and special needs of the student. In the discussion the consequences of individuell lessons and group lessons are problematized. What the student learn from musical interaction is also discussed.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling. Jag diskuterar också vikten av att vara en del av ett tryggt socialt sammanhang och hur mitt sociala liv påverkade min inlärning. / The study focuses on how I as a student in a certain cultural and social structure am affected both learning and expression wise in the music education by entering a musical environment where other cultural and social structures are normative. The study is ethnographically inspired and based on a static-dynamic analysis technique where video recordings and reading logs is the underlying material. The result shows the activities that have played a major role, both negatively and positively, in my musical, social and personal development and also describes how these activities change during the time of the study. The activities that have played a big role during my studies abroad are primarily my trumpet lessons, with communication, technique and musical expressions as subheads, the social life in and outside of school and my musical journey outside of school. In the discussion I describe and discuss the confusion and frustration that my trumpet lessons created and how my initial feelings of loneliness was the base of my personal development. I also discuss the importance of a secure social context and how my social life affected my learning.

Med hjälp av digitala ljudbibliotek kan man få tillgång till ljudet av en orkester, men hur kan man återskapa känslan av en riktig orkester? Det finns flera metoder för att digitalt återskapa ett mänskligt framförande, två av de vanligaste är realtidsinspelning och datorsimulering. Båda metoderna kan användas för att efterlikna/återskapa mänskliga karaktärsdrag i musikaliska framföranden.I detta arbete jämfördes dessa metoder ur lyssnarens perspektiv, för att ta reda på vilken metod som bäst gynnar kompositörer av digital orkestral musik. Undersökningen utnyttjade en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät där respondenterna fick svara på frågor och rangordna deras upplevelse av de olika metoderna.Resultatet visade bland annat att den generella upplevelsen av metoderna inte skiljde sig åt i genomsnitt, men att det fanns trender mellan olika lyssningsvanor och vilken metod som föredrogs. Mängden insamlad data var inte tillräcklig för att dra konkreta slutsatser, arbetet visar dock tendenser och kan användas som underlag till vidare forskning.

The purpose of the essay is to find an understanding of people's experiences of musical creation. How do we experience creative creation? What is happening in the process? Who decides what is music? Through observations and interviews I have analyzed the concepts that emerge when my informants talk about a creative process. Based on hermaneutical assumptions that a process is interpretable and leads from one point to another, I have wanted to get a deeper understanding of what is interpretable in the informants' experiences of the process. The starting point is that the truth changes a bit for each time a new experience takes place. A so-called transformation. In order to address the essence (the "truth") in my question I have used qualitative research and tried to embrace a phenomenological perspective. I have applied a deductive approach to the analysis of the empirical material. The results show that many of my assumptions are confirmed as regards the transformation as requested. A problem identified in the study is that the creative processes are difficult to measure and assess. In a time driven by economic concerns, they are also not as valued as mathematics, engineering, or physics. / Syftet med uppsatsen är att utforska upplevelsen av musikaliskt skapande. Hur upplever vi ett kreativt skapande? Vad är det som sker i processen? Vem är det som bestämmer vad som är musik? Genom observationer och intervjuer har jag analyserat vilka begrepp som kommer fram när mina informanter pratar om en kreativ process. Utifrån hermaneutiska antaganden om att en process är tolkningsbar och leder från en punkt till en annan har jag önskat få en djupare förståelse för vad som är tolkningsbart i informanternas upplevelser av processen. Utgångspunkten är att sanningen förändras lite för var gång en ny erfarenhet äger rum. En så kallad transformation. För att få fatt på essensen (”sanningen”) i mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativ forskning och försökt att inta ett fenomenologiskt perspektiv. Med deduktiv ansats har jag förhållit mig till den data jag har fått fram. Resultatet visar på att många av mina antaganden bekräftas vad gäller den transformation som efterfrågades. En problematik som framkommit i studien är den att kreativa processer är svåra att mäta och bedöma. De är inte heller lika värderade i en ekonomistyrd samtid som matematik, teknik eller fysik.

Syftet med föreliggande studie är att, genom självobservation, få en ökad förståelse för tidig utveckling på ett brassinstrument samt studera tillägnandet av instrumentspecifika tekniker. Studien behandlar en lärandeprocess i trombon på nybörjarnivå under instrumentallektioner och enskild övning som ägt rum på en svensk musikhögskola. Metoden som använts i föreliggande studie är självobservation genom videodokumentation. Bearbetning och analys av videodokumenterat material har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, i vilket lärande förstås genom socialt samspel och användande av medierande redskap. Resultatet presenteras utifrån transkriptionsanteckningar från det observerade videomaterialet med betoning på hur centrala redskap använts under processens inledning, mitt och slutskede. Resultatet visar en påtaglig relation mellan svårigheters uppkomst och tillägnande av nya färdigheter. I diskussionen diskuteras slutligen studiens resultat i förhållande till det sociokulturella perspektivet. / The aim of the present study is to, through self-observation, obtain a deeper understanding of early progress on a brass instrument and to study the acquisition of instrument specific techniques. The study processes a learning process in trombone at the beginner level during instrumental lessons and individual exercise, both of which have taken place at a Swedish academy of music. The method used in present study is self-observation through video documentation. Processing and analysis of the video content is based on a sociocultural perspective, in which learning is comprehended by social interaction and the use of mediating tools. The presented result is based on transcription notes from observation of the video content with focus on how tools have been used during the prelude, the middle and the final stage of the process. The result shows a remarkable relation between the appearance of difficulties and the acquisition of new abilities. The result of the study is eventually discussed in relation to the sociocultural perspective on learning.