Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera normer och värden som förmedlas i statliga uttalanden kopplade till NATO-frågan för att nå en djupare förståelse av statens diskursiva praktik, samt hur detta kan förstås som en del av socialiseringen av den svenska befolkningen. Förmedlade normer och värden undersöktes utifrån tre kategorier; svensk säkerhetspolitik, den svenska identiteten samt NATO som organisation. För att undersöka detta har det gjorts en diskursanalys på citerade uttalanden från politiker och myndighetsanställda publicerade i artiklar från SVT Nyheter. Citaten har analyserats utifrån diskursanalysens konstruktivistiska perspektiv i kombination med Flockharts teori om komplex socialisering. I analysen används diskursanalytiska verktyg, som studerande av ordval, metaforer och lexikala oppositioner. Resultaten visar på att normer och värderingar kopplade till säkerhetspolitik och den svenska identiteten förekommer i högre grad jämfört med färre normer och värden om NATO som organisation. Det identifieras även vissa spänningar inom de olika kategorierna. Vidare har återkommande mönster av enhetlighet och riktning identifierats i diskursen. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för förespråkade normer som förmedlas från staten mot den svenska befolkningen.

Syftet med studien är att undersöka vad värdepedagogik i förskolan kan innebära och hur ett arbete med värden kan bidra till meningsskapande sammanhang där alla barn kan uppleva sig som socialt och pedagogiskt delaktiga. Studien utgår från ett relationellt perspektiv på specialpedagogik och resultatet kan förstås som ett konkret exempel på relationell utbildning och pedagogik. Om alla barns och elevers rättigheter och möjligheter i förskola och skola ska kunna säkerställas behöver förskolan och skolan som system blir föremål för ett medvetet systematiskt utvecklingsarbete där värdefrågor sätts i centrum.  Resultatet visar vikten av att en skola tar ställning till och enas om pedagogisk grundsyn och reflekterar över vilka konsekvenser olika ställningstaganden får för skolans lärmiljö i relation till målen för verksamheten. I studien framträder betydelsen av att verksamheten i förskolan och skolan grundas i ett relationellt perspektiv och bygger på långsiktiga lösningar som engagerar alla vuxna. Det blir viktigt med en helhetssyn där olika nivåer av skolans verksamhet beaktas och relateras till varandra samtidigt som konkreta mellanmänskliga relationer sätts i centrum.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Studiens övergripande syfte är att få kunskap om barnskötares och förskollärares uppfattningar om förskolans demokratiska uppdrag. Studien inriktas mot hur de båda yrkesrollerna uppfattar att de transformerar läroplanens formulerade demokratiuppdrag. Utifrån dessa beskrivningar belyses demokratiuppdragets olika delar (om, för och genom demokrati) samt om någon del hamnar i förgrund respektive bakgrund i pedagogernas tal om demokrati i förskolan.  Läroplanen har som syfte att göra förskolans utbildning likvärdig i hela landet, pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget är på så vis av stor vikt för vilka demokratiska kunskaper barn ges förutsättningar för att skapa inom ramen för läroplanens centralt formulerade demokratiuppdrag.  Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare och analyserades utifrån teman vilka blev synbara i analys av empirin. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv i vilken transformering av läroplanens formuleringar i realiteten fokuserades. Demokratiuppdraget analyserades även utifrån demokratiuppdragets tre delar, om, för och genom demokrati.  Utifrån studiens resultat framgår det att pedagogerna uppfattar demokratiuppdraget som genomsyrande för hela utbildningen där pedagogers förhållningssätt ses som av stor vikt för barns möjlighet till reellt inflytande. Pedagogerna uppfattar demokrati i förskolan som inflytande och delaktighet där barn har rätt att göra sin röst hörd och alla är lika värda tillsammans med både individens rätt till handlingsutrymme samt individesn delaktigeht i en gemenskap. Demokratiuppdraget uppfattas av pedagogerna som förberedande för framtida samhällsmedborgare likväl som att barn är samhällsmedborgare här och nu. Pedagogerna uppfattar att demokrati i förskolan mestadels sker i spontana situationer och att det som planeras blir formellla situationer vilka behandlar röstning och andra demokratiska procedurer. Studiens resultat visar att pedagogernas transformeringar utifrån läroplanens formuleringar sätter arbete genom demokrati i förgrund och att lärande om demokrati och mänskliga rättigheter samt förberedande för framtida samhällsmedborgare hamnar i bakgrund. Utifrån dessa delar uppfattas demokratiuppdraget som en helhet, vilka växelverkar med varandra, även om pedagogerna uppfattar att deras förhållningssätt är av största vikt. Studiens resultat påvisar att pedagogerna uppfattar demokrati som både besluts - och livsform.

This essay deals with how we can look at children's differences and create an approach through interculturality as a method. The essay highlights the importance of collegial reflection, but also the individual reflection and that it is a necessity to create a common consensus on how to work with children who have a different pattern of behavior. The act describes two different events where staff from other departments act in such a way that I react to their attitude towards children who have a different behavior or a variation in function. But the dilemma of the event is also a non-action by me, as I feel that I am not acting in such a way as I should, which raises questions within me, over what is stopping me? and how is it that we look at children's differences so differently? With the help of literature that gave the opportunity for reflection on how an intercultural approach can be created and understanding of the importance of intersubjectivity in relationships, I have gained a greater understanding of how I should act in the future. The literature I have used mainly is articles written on behalf of Skolverket, Emilson,  Lahdenperä,  Edfeldt and Brodin and Hylander that describe Daniel  Stern's method of intersubjectivity. And Emilson's thesis The desirable child: education expressed in everyday communication documents between teachers and children in preschool. The result that I have come up with after putting myself into different perspectives, read and reflected on the dilemma is that Today I understand the importance of us thinking through and conducting a dialogue about how we can create an understanding of children's inequality and their abilities. But also how complex the work with values and norms is. But that just by taking time to reflect and say to each other can still create an understanding of how we think and why.  Collegial reflection is therefore important. / Denna essä tar upp hur vi kan se på barns olikheter och skapa ett förhållningssätt genom interkulturalitet som metod. I essän belyses vikten av kollegial reflektion, men även den individuella reflektionen och att det är en nödvändighet för att skapa en gemensam samsyn i hur vi ska arbeta med barn som har ett avvikande beteendemönster. I essän beskrivs två olika händelser där personal från andra avdelningar agerar på ett sådant sätt att jag reagerar över deras förhållningssätt gentemot barn som har ett avvikande beteende alt. en funktionsvariation. Men dilemmat i händelsen är även en icke handling från mig, då jag känner att jag inte agerar på ett sådant sätt som jag borde, vilket väcker frågor inom mig, över vad är det som hindrar mig? och hur kommer det sig att vi ser på barns olikheter så olika? Med hjälp av litteratur som gav möjlighet till reflektion över hur ett interkulturellt förhållningssätt kan skapas och förståelse för intersubjektivitetens betydelse i relationer, har jag fått en större förståelse för hur jag borde agera i framtiden. Litteraturen jag använt mig främst av är artiklar som är skrivna på uppdrag av Skolverket, Emilson, Lahdenperä, Edfeldt samt Brodin och Hylander som beskriver Daniel Sterns metod om intersubjektivitet. Samt Emilsons avhandling Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Resultatet som jag har kommit fram till efter att ha satt mig in i olika perspektiv, läst och reflekterat över dilemmat är att jag idag förstår vikten av att vi tänker igenom och för en dialog om hur vi kan skapa en förståelse för barns olikhet och deras förmågor. Men även hur komplext arbetet med värderingar och normer är. Men att just genom att ta tid för att reflektera och säga till varandra ändå kan skapa en förståelse för hur vi tänker och varför. Därför är det viktigt med kollegial reflektion.

It is important for teachers to get a wide knowledge about diversity as we live in a more globalized world. This paper aims to contribute to this knowledge. The paper aims to describe the impact of a more globalized world and how this globalization has changed the early childhood education and care systems in China, Russia and Germany. The focus will be on how globalization has changed preschool and kindergarten, and the consequences there of. The consequences of the changed norms and values of these countries have been studied with the focus on preschool and early childhood education. Theoretical frameworks used as tools for analysis are children’s perspective, ecological systems theory, Esping-Andersen's theory of welfare regimes, “Regimes of the World” and Shulman’s theory of teachers’ knowledge base. We have gone through earlier research and assembled it through a literature study. As it turns out, the ideological change has indeed caused a tremendous change in preschool policies. Preschool children have been allowed more agency and influence in all three previously autocratic nations, including those who remain autocratic. There are norms and values pushedby the state, the families, and the professionals. These norms sometimes overlap, but not always. The norms and values sometimes differ in theory and practice, due to material conditions. Preschools are subject to both norms and values from outside change, as well as agents in their own right. Children can and do form their own norms and values in addition to what adults teach them.

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers perspektiv och förståelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och värden i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Forskningsfrågor i studie är: Hur tolkar pedagoger läroplanens riktlinjer om normer och värden? Vilket förhållningssätt utifrån normer och värden använder pedagoger sig av i förhållande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och värden uttrycka sig i praktiken? Undersökningen i studie grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer på flera förskolor. Av resultatet från de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och värden på förskolorna är viktiga för att få en förståelse för riktlinjer i läroplanen, Lpfö 98 (2010). Att visa respekt mot barn är något som pedagogerna ansåg vara viktigt. Vilket uttrycktes av pedagoger på olika sätt. Resultatet av vår studie i stort är att normer och värde upplevs som svårtolkat av pedagoger. Barn blir bemötta på olika sätt av pedagoger. Det är viktigt att pedagoger har förståelse för sin maktposition i förhållande till barn. Pedagogers bemötande och förhållningssätt har betydelse för hur barn upplever pedagogers maktposition. / The study aims to find out the teachers' perspective and understanding of how children are treated in accordance with guidelines on norms and values ​​in the revised curriculum for preschool, Lpfö 98 (National Agency for Education 2010). Research issues in the study is: How do you interpret educators curriculum guidelines on standards and values​​? Which approach based on norms and values, use the educators themselves in relation to children in preschool? How can teachers' perspectives of norms and values ​​express themselves in practice? The survey of study based on a qualitative research approach. Written interviews and observations with nine respondents and seven unstructured observations at several preschools. By the results of the written interviews, we see that the discussion of the norms and values ​​of the preschools are important for an understanding of the guidelines in the curriculum, Lpfö 98 (2010). To show respect towards children is something that teachers deemed important. As expressed by teachers in various ways. The results of our study in general is that norms and values ​​are perceived as difficult to interpret by educators. Children are treated differently by teachers. It is important that educators understand their position of power in relation to children. Educators approach and attitude influences how children perceive teachers' position of power.

This study investigates the extent to which a story written 100 years ago, full of moral, patriotic, heroic and freedom-influences messages, can be used as a teaching instrument to convey the norms and values needed for active participation in society. Two versions of the classic tale of Peter Pan, an illustrated chapter book Peter Pan and Wendy (2013) and a picture book Peter Pan (2014), were analysed with the focus on the character of Peter Pan. The results show that both books can be used very well as teaching aids because Peter Pan is a complex and multifaceted character. The analysis reveals his positive and negative qualities, which can be discussed in the teaching as a way to communicate norms and values. The study shows useful examples of what this work can look like.