Skolan är en plats för utbildning, men tyvärr också en plats där det förekommer kränkningar och trakasserier gentemot personer som på något sätt inte passar in i samhällets normer. Ett sätt att angripa detta är att arbeta med normkritisk pedagogik. Detta rekommenderas av Skolverket för att skapa en mer inkluderande skola där normer ifrågasätts. Vi har intervjuat fem lärare på en yrkesgymnasieskola för att få en inblick i hur de upplever normkritiskt arbete i sin yrkesvardag. Resultatet visade att de intervjuade lärarna inte anser att de fått någon utbildning inom normkritik. De uppger sig vara positiva till vidare utbildning men är skeptiska till om sagda utbildning skulle innebära någon faktisk förändring. Sammanfattningsvis ser vi att samtliga intervjuade lärare uppger att yrkesprogrammen är skarpt präglade av samhällets normer gällande genus, men att de saknar kunskap i hur de ska hantera detta.

Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.

Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna.   Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och värden. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort. Studien är gjord på två mindre orter på smålands ostkust och sammanlagt har åtta personal med olika profession intervjuats. Resultatet visar att den tillfrågade personalen på de två förskolorna menade att en central fråga på förskolan när det gällde normer och värden var alla barns lika värde och att alla hade rätt att vara den de är. Istället för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och få sina företräden uppmärksammade. Läroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var något som kunde problematisera deras arbete och deras inställning till barnen. Eftersom alla är olika kan man använda barnens olikheter i verksamheten på ett positivt sätt. Dessa olikheter var berikande för verksamheten. För att förenkla arbetet kring barns olikheter, normer och värden användes olika arbetsmaterial. Att arbeta kring frågor som empati och att alla har samma värde ansågs mycket betydelsefullt. De flesta av personalen uppgav att de hade ett normkritiskt förhållningssätt. Däremot tyckte samtliga att begreppet normkritik var svårt att definiera.

This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school.  The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis. The thesis’ problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools’ every day life and in the used school books. The thesis therefore wants to examine if the school books cement or challenges this heteronormativity. The question posed to the material is: Which norms surrounding romantic and sexual relationships and romantic and sexual desire is seen in the examined school books? The analysis showed that both books, even if some conflicting text and images came up, cement rather than challenge dominant norms. A clear heteronormativity was seen in both texts and images.

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån. Arbetet mot diskriminering regleras av likabehandlingsplaner som enligt lag måste upprättas av skolorna varje år.   Detta examensarbete är en kvalitativ studie av likabehandlingsplaner för grundskolan. Syftet med studien är att med kvalitativ textanalys belysa de föreställningar om diskriminering, synen på den Andre och normer som kommer till uttryck i 25 likabehandlingsplaner. Vidare undersöks om det normkritiska förhållningssättet slagit igenom som ett alternativ för arbetet för likabehandling. Studiens resultat visar att idéer om den Andre och rådande normer uttrycks tydligt i vissa fall och mer dolt i andra. En slutsats som studien drar är att flera skolor inkorporerat ett normkritiskt perspektiv i sitt likabehandlingsarbete även om det i många fall inte benämns som sådan.

Detta examensarbete har fokuserat på vilka normer som finns i åtta likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten är en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller återskapa normer i verksamheterna. Utifrån Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna är i sin helhet antingen det ena eller det andra. Förändringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv. Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan? Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning? Metod Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då detta styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Den allmänna inställningen till idrott och hälsa i skolan var positiv, samtliga elever utom en påpekade flera positiva faktorer, som att det är ett skönt avbrott från de teoretiska ämnena och att det är roligt. Erfarenheten av dans skiljde sig åt mellan eleverna trots att de läser efter samma kursplan. Eleverna hade delade meningar om dansens värde. Det var många av pojkarna som hade en likartad uppfattning, detsamma gällde för de flickor som intervjuades. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att dans var meningsfullt. De flesta flickorna uppfattade sig själva som aktiva genom att hjälpa andra i klassen. Flickorna ansåg att det fanns gränser mellan könen medan de flesta pojkarna uppfattade sig själva som aktiva genom att de deltog och gjorde det läraren visade och de ansåg inte att det fanns några gränser mellan könen. Gemensamt för pojkar och flickor var att det var accepterat att dansa med någon av samma kön. Ingen av eleverna uppgav att de hade diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan. Det var inte heller någon av eleverna som uppfattade att skolan hade arbetat med dans som medel för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader genom dans. Slutsats Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Dock var eleverna positiva till att i dansundervisningen arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar då de ansåg att det annars uppstår skillnader mellan könen. Studien visar även att alla elever inte upplever att skolan motverkar stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt. En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. / Purpose and Issues The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of dance, of/from eight high school students, from a standard critical perspective. What characterizes the boys' and girls' experiences and perceptions of dance at school? Does the teaching of dance in school raise awareness and discourage the stereotypical notions of what is considered masculine and feminine according to students' perception? Method The study is based on a qualitative interview survey of eight students coming from different parts of Sweden: Stockholm County, Östergötland County & Skåne County. One of all the schools was a private school and the remaining six schools were municipally run. Four boys and four girls who had read “Idrott och hälsa 1” participated in the study. The students were randomly selected. The selection of the schools was made from a convenience sample, since the selection of the school had to do with availability and contacts. Result The general attitude towards physical education in school was positive, all students except one pointed out several positive factors, for example that it is a nice break from the theoretical subjects and it is fun. Even though they have the same syllabus the experience of dance differed between the students. The students’ views of the value of the dance were divided. Many of the boys had similar ideas, just like the girls who were interviewed had. The girls felt to a greater extent than the boys that dance was meaningful. Most of the girls perceived themselves as active by helping others in the class. The girls felt that there were boundaries between the sexes while most boys perceived themselves as active in that they participated and did whatever the teacher showed them to do and they did not think there were any boundaries between the sexes. Both boys and girls agreed that it was accepted to dance with someone of the same sex. None of the students reported that they had discussed dance in relation to gender stereotypes in school. None of the students perceived that the school had been working with dance as a means to counter stereotypical views about gender differences through dance. Conclusion The study shows that the dance education in school does not contribute in raising the students’ awareness about gender stereotypes. However, the students were positive to work with the raising of consciousness about stereotypes because they felt that it would arise differences between the sexes otherwise. The study also shows that all students do not feel that the school counteracts stereotypical notions of masculinity and femininity. Another aspect that is important to highlight is that the study, based on students' experiences and perceptions, shows that the teacher's role is important because it is the teacher who has the responsibility to encourage discussion about ideas of stereotypes and norms that exist. This is done to raise awareness about and to discourage stereotypes of what is masculine and feminine.

Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.

This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.