Denna studie ämnar synliggöra hur representation och framställning av mångkulturalitet tar sig uttryck i ett antal läroböcker, avsedda att användas i undervisning i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 1–3. Studien består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av läroböckerna Briljant svenska textbok 1 (2009), Briljant svenska textbok 2 (2010) samt Briljant svenska textbok 3 (2011). Kvantitativt studeras förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Kvalitativt studeras hur dessa karaktärer framställs i text och bild samt hur de bereds utrymme i läroböckernas teman. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på språk som en social konstruktion, där språk och verklighet inte kan studeras åtskilda från varandra (Carlsson, 2011, s. 207). Genom tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna normkritik och interkulturalitet ämnar uppsatsen besvara tre frågeställningar: Hur ser representationen av olika etniciteter och kulturer ut i text och bild i de tre läroböckerna? På vilket sätt framställs olika kulturer samt personer av olika etnicitet i text och bild i de tre läroböckerna? Hur kommer olika kulturer till uttryck i läroböckernas teman? För att diskutera, problematisera samt synliggöra hur mångkulturalitet kommer till uttryck i läroböckerna är exempelvis vithetsnormen, normer, stereotyper, etnicitet och kultur centrala begrepp i denna studie (se Ahmed, 2011; Eek-Karlsson, 2012; Eek-Karlssson & Elmeroth, 2012; Lahdenperä, 2017).    Resultatet i denna studie påvisar att det råder en diskrepans mellan vilka individer och grupper som blir synliga i läroböckerna samt på vilket sätt de bereds utrymme. Det finns en viss mångkulturalitet representerad genom förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Samtidigt synliggörs en skillnad i hur karaktärer av olika etnicitet framställs, där negativa stereotyper oftare riktas mot personer av annat etniskt ursprung än svenskt. Vidare syns en homogenitet i vilka teman som bereds mest utrymme i läroboksinnehållet, där exempelvis ”det svenska” sättet att fira traditioner överrepresenteras. Nyckelord: Mångkulturalitet, interkulturalitet, normkritik, vithetsnormen, stereotyp, etnicitet, lärobokhållsanalys

Syftet med denna studie har varit att söka svar på hur bilderböcker skulle kunna utgöra pedagogisk resurs för arbete med normer kopplade till genus och kön i förskolan. För att ta reda på detta förutsatte att utvalda bilderböcker analyserades utifrån centrala litteraturteoretiska perspektiv för att identifiera normer. Utifrån detta kunde sedan en diskussion kring bilderböckernas didaktiska möjligheter vid ett normkreativt arbetssätt lyftas.   Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit normkritiskt perspektiv med fokus på genus. Den metod vi har använt i studien är kvalitativ litteraturanalys av tio bilderböcker mellan perioderna 1900 - 1965 och 2000 - 2018, för att synliggöra hur flickor och pojkar framställs i bilderböckerna. Centrala litteraturteoretiska begrepp som vi fann intressanta vid analysen utifrån normkritiskt perspektiv var: berättarperspektiv, tema, persongestaltning och samspel mellan bild och text. Studiens resultat indikerar att den äldre litteraturen är bärande av normer. I motsats till detta visar resultatet att den mer samtida litteraturen omfattas av normbrytande karaktär. Utifrån resultatet ser vi möjligheter att arbeta även med bilderböckerna som är bärare av normer för att belysa genusfrågor i förskolan genom ett normkreativt arbetssätt.

Normer utgörs av föreställningar kring vad som betraktas som normalt och får på så vis betydelse för hur människor samspelar med varandra. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om normkritik och hur de beskriver sitt praktiska arbete. Datainsamlingen utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att normkritik är ett viktigt ämne men att de samtidigt upplever svårigheter med att implementera det normkritiska förhållningssättet i hela verksamheten. Ett normkritiskt perspektiv användes för att analysera resultatet. Slutsatsen är att det normkritiska arbetet kan försvåras av faktorer som bristande samsyn i arbetslaget och att arbetet inte tar hänsyn till normers samverkande funktion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver inskolnings­processen i förskolan. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett norm­kritiskt perspektiv och anknytningsteorin. Analysmetoden i studien är tematisk. Fokus i ana­lys­metoden är centrala teman och subteman. I resultatet lyfter deltagarna tre områden kring inskolningsprocessen. Dessa är hur förskollärare förhåller sig till olika inskolningsformer, familjer med annat modersmål och hur de ser på föräldra­samverkan. Slutsatserna av denna studie är att förskollärarnas förhållnings­­sätt är viktigt för hur inskolnings­processen gen­omförs. Vårdnads­havares delaktighet och inflytande under inskol­nings­­­­­processen är också beroende av förskollärarnas förhållningssätt, och vilket normsystem för­skolan har.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare arbetar med likabehandling i förskolans praktik för att arbeta förebyggande och åtgärdande mot kränkningar i förskolan. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna upplever likabehandlingsplanen som ett användbart verktyg i arbetet mot kränkningar. Resultatet visar även att de är personen som blir utsatt för en kränkande behandling som avgör när en kränkning har skett. Det framgår även att lyhördhet, vuxennärvaro och tillgänglighet är av betydelse för likabehandlingsarbetet mot kränkningar. Slutsatsen visar att förhållningssättet, normer och ett normkritiskt förhållningssätt stärker likabehandlingsarbetet.

Studiens syfte är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur flickor, pojkar och funktionsvariationer framställs i TV-program riktade till barn. Totalt har egenskaper, beteenden och attribut analyserats hos 69 karaktärer, fördelade på 10 TV-program och 20 episoder. Undersökningen har utförts med en innehållsanalys och ett analysschema har utformats för att synliggöra karaktärernas köns- och genustillhörighet samt synliga och osynliga funktionsvariationer. Undersökningens huvudsakliga slutsatser visar att de analyserade karaktärerna delvis framställs med normbrytande egenskaper, beteenden och utseendemässigt fysiska attribut. Däremot återfanns fortfarande många stereotypa kvinnliga och manliga utseenden som knyts till könstillhörigheterna. Majoriteten av karaktärerna kunde däremot inte fastställas som stereotypa, och många av dem har identifierats som normbrytande. Fysiska funktionsvariationer framställs nästintill inte alls, bortsett från behovet av glasögon. De få psykiska eller kognitiva variationer som identifierats antyds endast, och ingen fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsvariation kommenteras i programmen. Dessa antydningar har även framställts som problematiskt stereotypa. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning när det kommer till framställningar av funktionsvariationer men skiljer sig i förhållande till tidigare forskning om framställningar av pojkar och flickor

Hösten 2017 startades kampanjen #metoo och i och med detta uppstod en diskussion omsexuella trakasserier bland annat i skolan. Jag ville därför undersöka hur det går att jobbaförebyggande inom skolan för att minska sexuellt våld och andra trakasserier genom justbilduppgifter. I min undersökning tar jag del av tre lärares undervisningsmaterial som beröridentitet, genus, normkreativitet och ifrågasättande kring etik, framförallt på internet, samt ettantal elevexempel för att försöka ta reda på hur elevernas resultat förhåller sig till de givnainstruktionerna och hur de påverkas av det givna inspirationsmaterialet. Jag utgår frånfrågeställningarna: ”Hur utformar lärare på tre olika skolor i Sverige elevuppgifter som röridentitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och vilket material utgår de ifrån?” samt“Vilka aspekter av materialet svarar elevernas gestaltande arbeten mot?”.Den gestaltande delen består av 23 fotograferade porträtt av kvinnor som alla använt sig av#metoo för att visa sin delaktighet i diskussionen. Jag ville undersöka hur det gick att somelev arbeta med ”svåra” ämnen utan att själv bli deltagare. Dessa foton visades i form av ettbildspel, tillsammans med ljudspår där män läste upp kvinnornas berättelser i jag-form, inutiett litet mörkt rum, under examensutställningen på Konstfack i januari 2018.

Detta examensarbete har studerat hur lärare inom fritidshem arbetar för att utmana och få med sig pojkar att delta i aktiviteter som anses vara flickkodade. Frågeställningarna handlar om hur personalen upplever att pojkarna gör sina val och vad som påverkar valen, hur deras planering och arbetssätt ser ut för att bryta rådande könsnormer vad gäller pojkars aktivitetsval samt hur fritidslärare ser på dem möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Resultatet överensstämmer med aktuell referenslitteratur om att barn könsklassificeras i låg ålder, vilket gör det svårare i arbetet att bryta dessa normer. Det är tydligt att personalen är medveten om situationen och att det krävs en kontinuitet i arbetet för att komma framåt. De ser dock inte arbetet som en orimlig belastning. Det kommer att krävas ett aktivt och långsiktigt arbete för att kunna förändra de könsmönster som, inte bara finns inom skolväsendet, utan också i samhället.

The purpose of this study is to dig deeper into the perceptions regarding diversity - and the ambition to achieve increased such - among those who have participated in the Swedish Public Service diversity coach education. Furthermore, the aim is also to problematize, and increase the awareness of, different outlooks on diversity and its practical usage. All in all, ten so called “Zebra coaches” have been interviewed for this study. The empirical material has been analysed through a theoretical framework that problematizes the constructs of inequality, based on gender, ethnicity, race, class, etc., on different levels. The study shows that the motivation for engaging in work on organizational diversity partially can be connected with normative identity markers, such as ethnicity and functionality. Being included in the normative community, often results in inequality and discrimination becoming invisible, due to not being subjected to it oneself. This is likely one part of the reason why diversity issues, among the coaches, is not primarily seen as something that could promote a positive change also for others, but rather as something that could mainly fulfil personal gains. When discrimination is viewed as existing somewhere else, and, therefore, not entirely relevant in to one owns situation, it can for some employees be hard to find any motivation whatsoever to engage in anti-discriminatory work and diversity issues. For those who do not inhabit the organizational norms, inequality is, on the other hand, clearly visible, which often leads to a personal motivation to work against such. The study also shows that the diversity education has not generated any bigger change in the informants’ ways of working, after having returned to their respective places of work. The engagement in, and outlook on, actions to promote diversity, is rather intertwined with whether or not the informants place of work targets minority or majority groups in its journalistic output. In order for diversity to be an integrated part of the diversity coaches’ work practices, a specific assignment to do so or a personal experience of inequality is needed. Another interesting finding from the study is the multiple definitions of diversity that have been developed during the coach training. As a result, the informants are interpreting the concept of diversity in two opposing ways: one focusing on the physical differences that exist in certain groups, whereas the other definition focuses on internal differences that exist in all individuals. Diversity being viewed as individual differences among all people has partially been a new way of defining the concept, and this broader definition has had various consequences. Firstly, the diversity concept is now criticized for being too big to manage, and in some cases the uncertainly of what diversity is, and what it involves, has led to the feeling of “giving up on diversity”. Secondly, as a result of the training, the coaches tend to view diversity as finding individual differences in their own homogeneous work group, and not to broaden the group to be more versatile on a physical level. The two different definitions of diversity can also help us understand the informants’ reflections about how greater diversity should be achieved practically, both within the organization, as well as in its journalistic output. Regarding recruitment, there are two main approaches on how to achieve diversity internally: on the one side, diversity is considered to be achieved by active actions that strive to recruit people who embody diversity, and on the other side, diversity is perceived as a natural consequence of meritocracy. Finally, the study also shows that monitoring mechanisms are used within public service, to ensure diversity is displayed in various programs/shows. The effort to show diversity outwards may result in hiding the internal homogeneity, which, according to the informants themselves, exists in the organization.

Syftet med detta självständiga arbete var att kartlägga litteraturmiljön utifrån frågeställningar rörande fyra barns och en pedagogs tankar, sett ur ett normkritiskt och genusperspektiv. Med detta arbete vill vi kartlägga hur det kan se ut i praktiken och vilka tankegångar som kan röra sig ute på en svensk förskola hos både barn och vuxna. Genom att själva observera litteraturmiljön på en utvald avdelning, föra en samtalsintervjuundersökning med fyra barn, två pojkar och två flickor, samt att göra en intervjuundersökning med en pedagog fick vi fram ett resultat som påvisade hur detta kan se ut ur både ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Vår studie visade att det kan finnas genus- och även normkritiska skillnader mellan de olika könen i förskolan – på den utvalda avdelningen tar pojkar större plats än vad flickor gör och de ser olika på böckernas tillgänglighet. Flickorna menade på att man var tvungen att fråga en pedagog om tillstånd för att låna en bok, medan pojkarna menade på att barnen själva kunde välja att ta vilken bok de ville ha. I resultatet framkom det även att det på avdelningen finns en omedveten skillnad hos de tillfrågades, det vill säga både i barnens och den vuxnes svar gällande synen på böckers tillgänglighet i sin litteraturmiljö. Pedagogen menade på att det enligt hen fanns normer kring litteraturmiljön då pedagogen haft samtal med barnen gällande förhållningssättet kring böckerna, men medgav samtidigt att det inte var någonting hen egentligen reflekterat över.