This thesis examines how Halmstad Public Library is using photographs on their web page. In this case study with a gender and norm critical perspective we have conducted a visual semiotic analysis and also done a semi-structured qualitative interview. Little is currently known in the Library and Information Science field about the use of photographs on library web pages and how this affects the representation of library users. The result of the analysis shows that the photographs used on the web page in many cases enhancing gender roles and gender stereotypes such as portraying boys as being more active, and girls of being more passive. We also found that many of the photographs did not represent the specific activity it was supposed to be representing. Based on these results we have come to the conclusion that the subject of visual analysis of the visual material used on libraries web pages needs to be examined more. Libraries have to be more aware of in what way these can send visual messages to the users and how this represents the physical library itself.

No description available.

Med intervjuer som metod syftar denna uppsats till att undersöka hur en hbtqsatsning på ett folkbibliotek kan se ut och vilka tankar och idéer som ligger bakom den. Syftet uppfylls dels genom en kartläggning av hbtq-satsningar på de fyra studerade folkbiblioteken och dels genom en analys av de intervjuade bibliotekariernas berättelser om hur de motiverar sitt arbete med hbtq-frågor. I analysen används begreppet uppdragslogik som ett sätt att förstå bibliotekariernas resonemang kring sitt hbtq-arbete. Kartläggningen av hbtq-satsningarna visar att vanliga arbetsmetoder är att sätta upp särskilda regnbågshyllor, att ha programpunkter med hbtq-innehåll och att synliggöra hbtq-resurser på webben. Att ha dubbla exemplar av hbtq-medier är ett vanligt tillvägagångssätt för att försöka tillgodose låntagarnas eventuella behov av anonymitet och samtidigt undvika osynliggörande av dessa resurser. Frågan om bemötande är något som flera av respondenterna har stort engagemang för. Analysen av bibliotekariernas berättelser om sitt hbtq-arbete kommer fram till att de intervjuade bibliotekarierna kan sägas agera utifrån en gemensam uppdragslogik där hbtq-frågor ses som viktigt för att uppfylla bibliotekets uppgift att vara en plats som är öppen för alla. Ett normkritiskt perspektiv lyser igenom där respondenterna ger uttryck för en uppfattning om att hbtq-frågor hör ihop med andra kategoriseringar som eventuellt kan leda till diskriminering, såsom kön, etnisk tillhörighet och funktionsförmåga. Denna uppdragslogik kolliderar ibland med kollegornas uppfattning om vad biblioteket bör prioritera för att uppnå sina mål och vad som utgör dessa mål.

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

Förskolepersonalens pedagogiska förhållningssätt påverkar arbetet med normer och värden i förskolan. Det råder olika uppfattningar kring hur detta arbete ska se ut. Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på förskolepersonals syn på och arbete med olikheter, normer och värden, samt deras syn på begreppen normkritik och normkreativitet.    Studiens forskningsfrågor lyder:  • Hur ser förskolepersonal på olikheter, normer och värden i förskolan?  • På vilket sätt anser förskolepersonal att de arbetar med och mot normer i förskolan?  • Hur resonerar förskolepersonal kring begreppen normkritik och normkreativitet?   Metoden i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv som hjälper oss att synliggöra normer och deras praktiska konsekvenser. Vi har även tagit inspiration från Langmann och Månsson (2016) som problematiserar normkritiken. I resultatet framkommer att förskolepersonalen ser olikheter som något positivt. Slutsatsen visar att förskolepersonalens arbete med normer och värden kan se olika ut samt att deras definition och förståelse av normbegrepp kan variera.

#Metoo-uppropen blev starten till att diskussioner och samtal kring sexuella kränkningar och trakasserier tog fart i flera länder. Här i Sverige visar flera yrkesgrupper och även skolan på utbredda problem inom området. Samtidigt som flera krav har kommit på att det ska finnas handlingsplaner för förebyggande arbete, att jämställdhetsarbete från tidig ålder ska ske och nolltolerans mot skolpersonal som ser, men inte ingriper så har det dock funnits krav, i form av ämnesplaner (Lgy 11), på att själva undervisningen ska lyfta innehållet kring det budskap hashtagen förmedlar. Denna undersökning visar på hur en sådan undervisning i naturkunskap kan se ut i en gymnasieklass. Tidigare forskning har främst tagit fäste på vilka följemeningar som läraren förmedlar i klassrummet. Denna undersökning utförs genom en analys av gymnasieelevers enskilt skrivna arbeten inom naturkunskapens sexualitet och relationer. För analysarbetet har sju olika definierade processer använts för att synliggöra om den binära synen på kön och heteronormativiteten återskapas respektive kritiseras. De tre processer som gav tydligast resultat var Dikotomisering av kön vilken innebär att texterna håller isär och skiljer på man och kvinna och beskriver en binär syn på kön. De flesta texterna visar denna process. Skulle texterna inte skilja könen åt, skulle heller ingen ojämlikhet finnas mellan dem. Samtidigt visar undersökningen att en dikotomisering kan vara nödvändig att göra. När texterna exempelvis tar upp mens och mensvärk eller beskriver historiskt vad som varit norm när det gäller sexualitet behöver ett isärhållande göras för att kunna beskriva det som texten vill förmedla. Den andra processen som kan ses i texterna är Differentiering av sexualiteter som bygger på en förväntan att en person beskrivs som man eller kvinna vilket leder till att olika sorters sexualiteter kan definieras till exempel heterosexualitet. Begrepp som homo-, bi- eller transsexuella kan annars inte användas, vilket flera av texterna dock gör. Positionernas hierarki, den tredje processen, förekommer inte alls i texterna. Processen definieras som att det finns en hierarkisk skillnad mellan sexualiteter vilket kan visa sig i exempelvis i klassrumsdiskussioner om någon gör sig rolig över en sexualitet som inte tillhör normen. Analysen visar att den binära synen på kön och heteronormativiteten både kritiseras och återskapas i undervisningen. Användandet av processerna gav en normmedvetenhet och en djupare förståelse för vilken makt normerna kan ha över elever i ett klassrum. Undersökningen kunde följaktligen också bidra till en förbättring av den undervisning som genomfördes.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som säger hur vi bör se ut, bete oss och leva. Många av dessa normer fokuserar på hur en person som man eller kvinna bör vara i förhållande till sitt kön. Könsnormer återspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhållningssätt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det. Under vår undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och ställningstagande som fungerar i flera forum. Vi undersöker hur unisex och manligt och kvinnligt kan gestaltas i mönster och hur normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess. / Our society is made up of norms that say how we should look, behave and live our lives. Many of these norms focuses on how you as a man or woman should behave in relation to your gender. Gender norms are reflected in design and what we design in products, furniture and buildings. With a gender specified norm critical approach, we examine how gender norms are reflected in design and how we as designers can design with norm criticism. With pattern design as an exploratory approach, we want to highlight and examine how gender norms affect and is repeated in what we design, just like a pattern is defined by lines and shapes that are repeated or experienced to be repeated. During our investigation it appears that patterns can contribute with discussion and stance that will work in multiple forums. We examine how unisex and male and female can be embodied in patterns, and how norm criticism works as an approach in a design process.

Studien syftar till att undersöka hur pojkar i årskurs tre, som är aktiva inom lagidrotten fotboll, talar om fotboll. Studiens syfte är också att analysera pojkarnas tal utifrån ett genusperspektiv samt utifrån teorier om maskulinitet. Studien ger läsaren en uppfattning om hur skolans fotbollsplan är bidragande för en viss syn på genus och maskulinitetsskapande. En kvalitativ intervjustudie används för att få fram ett resultat. Resultatet har sedan analyserats utifrån en diskursanalys. Intervjuerna utförs på en skola i Uppsala kommun med sex stycken pojkar som alla har ett särskilt intresse för fotboll. Resultatet visar att pojkarna tar fotboll på stort allvar och att sporten betyder mycket för dem. Fotbollsspelandet får även stort utrymme på skolgården. Gällande genus ser pojkarna fotboll som en pojksport där det krävs en viss attityd och samtliga pojkar har stora ambitioner för att utvecklas. Resultatet visar även att pojkarna tenderar att bli begränsade i rollen som pojkar då fotbollen sätter regelverk för hur känslor och bråk hanteras samt hur makt fördelas. Vidare visar resultatet att fotbollsplanen blivit en plats där det indirekt blivit accepterat för pojkar att bråka och använda ett nedsättande språkbruk. Detta tenderar att bidra till snäva maskulinitetsnormer där pojkarna är begränsade i sitt identitetsskapande.

Uppsatsen undersöker attityder och erfarenheter av jämställdhet kopplat till kön bland kvinno-identifierade studenter inom en teknisk utbildning. Genom kvalitativ intervjumetod och en tematisk analysmetod visar intervjudeltagarna på en manligt dominerad kultur i form av språk och praktiker samt mönster av homosocialt beteende. Grundat i organisationsteori och teori kring heterosocialitet visar studien på olika strategier och förhållningssätt som tjejer på utbildningen kan ta sig an i form av heterosocialt beteende, tystnad, anpassning men även bejakande av kvinnliga sammanslutningar, motstånd och ifrågasättningar. Erfarenheterna som uppsatsen grundar sig på visar även på mönster av olika normer kopplat till kön som studenterna möter och därmed måste förhålla sig till. Utifrån socialpsykologins teorier om begreppen roll och identitet belyser uppsatsens analys hur olika rollinträdesprocesser möjliggörs eller begränsas beroende på de rådande normerna. Uppsatsens resultat visar hur jämställdhetsarbete har potential för förändring men att kultur och dominerande handlingsmönster är djupt cementerade och speglar samhällets normer. I förhållande till idén om normativ jämställdhet påvisar uppsatsens diskussion dock potential för normbrytande processer. I förhållande till de rådande normerna belyser uppsatsen en möjlighet för normkritiskt pedagogik för att föra arbetet framåt. Baserat på uppsatsens slutsatser, diskussion, samt vidare forskningsområden råder goda möjligheter för KTH:s vidare jämställdhetsarbete.

Syftet med vår studie är att synliggöra barns tankar och uppfattningar kring genus och könsroller. Detta får vi svar genom våra två studiefrågor: Vilka uppfattningar har barn om könsroller? och Hur tolkar och förstår barn könsneutralitet? Studien grundar sig i den kvalitativa metoden där vi genomförde intervjuer i samband med högläsning och boksamtal, utifrån en normkritisk barnbok. Resultatet visar att barnen har indirekta uppfattningar av de stereotypa könsrollerna och dess normer, genom att de kunde tillämpa specifika beskrivningar på de biologiska könen. Men barnen kunde avvika från dessa normer efter diskussion och reflektion. Resultatet visade även att barnen gjorde kopplingar utifrån deras omvärld. De kunde byta ut begrepp som han och hon och istället använda sig av syster och bror. Några barn utgick även från sina familjemedlemmar när de beskrev kön. Slutligen visade resultatet att barnen i studien hade blandade reaktioner kring begreppet könsneutralitet men visade även en öppenhet för ämnet. Studiens slutsatser är att barn är genusmedvetna och kompetenta att föra en diskussion kring genus. Trots att barnen i studien baserade sina svar utifrån tidigare erfarenheter kunde de ändå reflektera kring genus överlag och därmed ha ett öppet perspektiv kring begrepp som könsneutralitet. Dock visade sig att könsneutralitet var svårtolkat för barnen, men underlättades när vi introducerade könssymbolerna för barnen.