Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur olika etniciteter representeras i läseböcker i ämnet svenska på lågstadiet. I studien genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av fyra läseböcker skrivna mellan 2012 och 2020. Analysen utgår från de två teoretiska utgångspunkterna inkludering och normkritik. De läseböcker som ingår i analysen är ABC-klubben – Nyckeln till skatten (2012), Språkskrinet läsförståelse – Klurarbyrån (2014), Livet i Bokstavslandet åk 3 (2017) och Robin – Wow, en deckarklubb (2020). Forskningsfrågorna för studien är: ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i läseböcker?”, ”På vilket sätt framställs olika karaktärer?” och ”Hur har representationen av etniciteter i läseböcker förändrats under Lgr11?”. Studiens resultat visar att alla fyra läseböcker har viss representation av olika etniciteter, men endast en läsebok är någorlunda jämnfördelad av olika etniciteter. Ingen av läseböckerna har icke-västerländska etniciteter som majoritet bland huvudkaraktärerna eller bikaraktärerna. Antal barn och tonåringar respektive vuxna och gamla som majoritet varierar i de olika läseböckerna. Läseböckerna varierar i hur yrken med olika status är fördelade mellan olika etniciteter. Det finns en bredare fördelning av representation av etnicitet i både antal och andel personer i de böckerna som har getts ut senare år.

Syftet med studien är att undersöka hur karaktärer framställs i barnlitteratur i sex bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen 3–6 år. Den teoretiska ansats som analysen utgår från är ett genusperspektiv, och som grund för analys har ett frågebatteri använts. Metod som använts i studien är kvalitativ textanalys och bildanalys. Studiens resultat är att barnböckerna skildrar både stereotypa könsmönster och normbrytande könsmönster. Karaktärernas kön konstrueras främst genom deras egenskaper och handlingsmöjligheter, vilket skildras både i text och bild. Studiens slutsats är att förskolorna inte bör rikta in sig på en genre i val av barnlitteratur, utan istället analysera enskilda böckers innehåll och erbjuda ett brett utbud av litteratur för barnen. Detta för att kunna skapa ett bokutbud med flera olika karaktärer där så många barn som möjligt kan identifiera sig med karaktärerna och känna sig inkluderade i sitt skapande av könsidentitet.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka idrottslärares upplevelser kring ett normkritiskt förhållningssätt i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien behandlar frågor kopplat till idrottslärares upplevelser kring genusordning, normkritisk pedagogik samt möjligheter och utmaningar i förhållande till detta. Frågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltar. I analysen av empirin tillämpas en tematisk analysmetod. Studien stödjer sig mot ett övergripande socialkonstruktivistiskt perspektiv där genus anses vara konstruerat, därav används teorier och centrala begrepp som utgår från detta perspektiv. Studiens resultat förstås utifrån dessa teoretiska verktyg och centrala begrepp. Resultatet visar att idrottslärarna upplever en märkbar genusordning i undervisningen i ämnet idrott och hälsa, till exempel att pojkar upplevs ta större plats än flickor. I resultatet kan även skillnader i det normkritiska arbetet i relation till genusordning urskiljas, både på organisationsnivå, lärarnivå och elevnivå i form av i vilken grad ämnet uppmärksammas. Idrottslärarna upplever både möjligheter och utmaningar till följd av ett normkritiskt förhållningssätt i relation till genusordning. Givande diskussioner, ökad acceptans och reflektion är några exempel på möjligheter som idrottslärarna upplever. Hemmet och de erfarenheter som eleverna får med sig därifrån upplevs vara en utmaning. Slutsatsen är att ett normkritiskt förhållningssätt där en genusordning utmanas och ifrågasätts är av vikt. Detta av den anledning att kunna medvetandegöra och därmed förändra strukturer i skolan och samhället.

Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.

Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus. Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen. Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar; Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer.Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

From vague policies regarding racism to challenges within the classroom, from a lack of power to a lack of understanding, racism is constantly perpetuated throughout all the links of the education policy chain. This literature review examines reports and articles regarding racism within visual arts education, and the many ways that whiteness as a norm is produced, and reproduced both inside, and outside the classroom, and how racism can be counteracted. While teachers face challenges regarding both understanding the issue as well as how to negate it. Through systematic searches, deep reading, and analysis we’ve gathered articles and reports that answer our questions: what does racism look like within visual arts education? What are some ways to counteract it? Many articles suggest that while whiteness shapes and is shaped by the educational system on all levels, working with visual culture is a useful and powerful tool to counteract racism. It provides both students and teachers with an opportunity to critically reflect upon themselves, and their relationship to themselves, to others, and to society. It also provides a broader range of experiences to be represented within the classroom, and thus might offer inclusion, and visibility of issues in spaces where exclusion and invisibility might otherwise be the norm.

I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet. / In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.

Inledning och resultat Studien behandlar begreppet genus. Vårt empiriska underlag består av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma på tre olika förskolor. I arbetet redovisar vi för hur förskollärare förstår och talar om genus. Resultatet visar att begreppet genus anses komplext och att en önskan om att få mer kunskap är hög. Faktorer som kan påverkar arbetet med genus är en god grundsyn, kollegialt lärande, kunskap om genus, strategier och material i verksamheten. Även pedagogens roll är av vikt när det handlar om att bemöta barnen ur ett genusperspektiv och samhällets normer. Olika perspektiv och diskurser som framkommer i resultatet visar att begreppet genus är omfattande och i viss mån svåröverskådligt. Syfte Syftet är att skapa kunskap om hur förskollärare tolkar och talar om genus samt vilka faktorer som kan påverka arbetet för en jämställd förskola. Metod Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju.