Abstrakt   Skolan har, enligt Skolverket och läroplanen, ett uppdrag som går utöver undervisning och kunskapsförmedling. Våra elever ska även lära sig att känna igen och kritisera normer i samhället och motverka traditionella könsroller. En stor del av verksamheten i skolan utgår från läroböcker i olika ämnen. Om dessa läroböcker enbart reproducerar gamla normer och könsroller så blir det svårt för läraren att uppfylla uppdraget som ges i läroplanen.       Syftet med den här studien är att granska ett av alla läromedel som används i skolan utifrån hur det reproducerar eller kritiserar normer, framför allt normer som rör kön och genus.      I fokus för studien står ett läromedel i franska för årskurs 6–9: Chez nous. Utifrån en diskursteori och diskursiv metod granskar jag hur normerna kring kön och genus ser ut i samhället och hur dessa normer reproduceras i det här läromedlet. Analysen visar att läromedlet snarare befäster normer än kritiserar dem. Flickor har andra kläder än pojkar, kvinnor arbetar med andra saker än män, män och kvinnor rör sig i delvis skilda arenor, män är tillsammans med kvinnor och kvinnor är tillsammans med män. Texterna är inte bakåtsträvande men inte heller normkritiska.      Slutsatsen blir att det faller på läraren och hens kompensatoriska strategier att uppnå målen från Skolverket. Läraren måste fylla i det som saknas, presentera alternativ och anlägga ett normkritiskt perspektiv.

Syftet för denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger tolkar läroplanens skrivningar om genus och normer, samt hur de upplever att dessa texter implementerats i verksamheten. Studien utgår ifrån kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av data. Vi intervjuade sex pedagoger, fyra förskollärare och två barnskötare. Resultatet av vår undersökning påvisade att intervjupersonerna hade en medvetenhet om de socialt konstruerade normerna och genus, och hur de ska arbeta med dessa utifrån läroplanens riktlinjer. Dock framkom det att alla pedagoger inte hade kunskap och insikt om genusarbetet och vikten av denna, vilket medförde att arbetssätten skiljer sig åt inom verksamheterna. Det saknas kunskap om genus och normer, och hur man arbetar med dessa. Bristen på kunskap medför att tolkningen av läroplanens genusuppdrag kan förbises. Det finns behov för vidareutbildning av befintlig personal och mer diskussioner om läroplanen inom arbetslag och enhet.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga bruket av barnlitteratur i åk F-3 och genom detta analysera barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv och elevers uppfattningar om dessa normer. De utvalda normerna för studien var kön, genus, etnicitet och funktionalitet. Normerna valdes ut med utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Skollagen (SFS 2010:800), Barnkonventionen (SFS 2018:1197) samt läroplanens värdegrundsuppdrag (Skolverket, 2019).  Studien kombinerades av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder för att ge svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Som kvantitativ insamlingsmetod genomfördes en webb­enkätundersökning för att ta reda på verksamma lärares användning av skönlitteratur i under­vis­ningen. Utifrån resultatet genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av karaktärs­skild­ringar. Analysen genomfördes på ett av de skönlitterära verk som framkom från enkäten samt på ett av forskaren utvalt verk. Studien bestod även av semistrukturerade intervjuer med elever som genomfördes efter uppläsning av de två verken för att undersöka elevers uppfattningar om normer. Sammanfattningsvis visar studien att alla lärare som deltog i enkätundersökningen använder högläsning i sin undervisning, majoriteten av dem dagligen.  Syftet med att nyttja högläsning i undervisningen var främst att utöka elevernas ordförråd, bedriva boksamtal samt utveckla kunskaper i och om svenska språket.  Det utvalda skönlitterära verk som framkom från enkätundersökningen förstärker enligt studiens text- och bildanalys de normer som existerar i vårt samhälle. Det skönlitterära verk som valdes ut av forskaren visade sig vara normbrytande enligt litteraturanalysen. De elever som deltog i intervjun visade alla att de var vana att läsa/lyssna till böcker som bekräftar de normer som existerar i vårt samhälle – detta då de visade förvåning till mångfald gällande funktionalitet- och genusnormer. Studien visar behov av en ökad medvetenhet gällande de normer som skönlitterära verk inne­hål­ler och vilka enligt presenterad teori och tidigare forskning samt studiens litteraturanalys för­stärker de stereotypiska normer som råder i samhället. Slutsatsen är att eleverna bör ta del av mer normkritiska verk som utmanar normer. Dessa normer innefattar kön, genus, etnicitet och funktionalitet. En förståelse kring dessa normer kan ge upphov till en djupare förståelse för sig själv och sin omvärld. Elever behöver också få samtala om litteraturen, detta för att utveckla förståelse och kritiskt tänkande kring de eventuella normerna som litteraturen speglar.

Syftet med studien var att undersöka om och hur förskolepersonalen och studenter som studerar till förskollärare och barnskötare uttrycker sin strävan att arbeta ur ett normkritiskt perspektiv. En kvantitativ forskningsansats tillämpades för att söka svar på studiens syfte, där en webbenkät som var riktad mot förskolepersonalen och studerande till förskollärare och barnskötare användes som datainsamlingsmetod. I studien tillämpades en feministiskt poststrukturalistiskt teori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen ser normkritik som ett begrepp som är viktigt i förskolan men att det fanns flera svårigheter att arbeta normkritiskt samtidigt som ett normkritiskt arbetssätt innefattar många möjligheter. En slutsats som studien kom fram till var att förskolepersonalen och studerande till någon av yrkesrollerna skattade sig själva att ha en god medvetenhet om normkritik och att det normkritiska arbetssättet kan komma till uttryck främst inom miljön i förskolans verksamhet.

Inledning Denna studie fokuserar på mångfalden i förskolans barnlitteratur. Ur ett normkritiskt perspektiv undersöks om och hur mångfald återfinns i barnlitteraturen på förskolan, både i bokhyllan och i undervisningen.  Syfte Studiens syfte är att undersöka om mångfald finns representerad i förskolans barnlitteratur Metod Datainsamlingsmetoden som används är en digital enkätundersökning skapad via SUNET Survey. Denna enkät bestående av 13 frågor publicerades i sex Facebookgrupper för pedagogeri förskolan och besvarades av 115 respondenter. Datan analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I SPSS utfördes analyser för att få fram medelvärde och standardavvikelse samt frekvensanalyser. För att uppmärksamma samband mellan de olika variablerna användes även korrelationsanalys och korstabeller. Resultaten sammanställdes sedan i tabell och diagram format.  Resultat Resultatet visar att respondenterna generellt har en positiv syn på mångfald i barnlitteratur. Mångfalden finns till stor del återspeglad i förskolans barnlitteratur. Vissa av mångfalds kategorierna representeras mer än andra i barnlitteraturen på förskolorna. Spridning kring vilka kategorier av mångfald som används i undervisningssyfte är stor, där vissa kategorier återfinns i undervisningen på de flesta förskolor medan andra bara används på ett fåtal.

This study examines whether and how the Swedish school's democratic mission and core values are integrated into the teaching of fiction in the subject of Swedish at upper secondary school. The starting point for the study is partly a formulation about the purpose of the Swedish subject which states that fiction should be used as a source of both self-insight and understanding of other people, and partly that an anti-oppressive approach is required for the school's democratic mission to be implemented. The study has a student perspective as well as a teacher perspective where the students' and teachers' reasoning about the teaching of fiction is examined. The material has been collected through two different surveys, one aimed at the students and one at the teachers. The results show that less than half of the students perceive that they have gained self-insight or a greater understanding of others through the teaching of fiction. Meanwhile, a majority of the teachers consider themselves to have good awareness of norms and oppressive structures, and state that they include this perspective in the teaching of fiction.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till, och arbetar med, normer kring kön och sexualitet i skolmiljö. För detta syfte genomfördes djupintervjuer med pedagoger från högstadie- och gymnasieskolor. Frågor ställdes för att ta reda på hur informanterna uppfattar normer kring kön och sexualitet hos elever samt hur de bemöter och hanterar dessa normer i sin undervisning. Frågor ställdes även kring deras syn på skolans uppdrag och struktur för arbetet med normer kring kön och sexualitet. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begrepp såsom sexuella script, queer, genus och sexuella värdehierarkier. I studien framkom att pedagogerna tar en tydlig utgångspunkt i skolans värdegrund för att identifiera, arbeta med och utmana vad de uppfattar som ”dåliga normer” hos eleverna. Detta kritiska arbete sker utan att det finns någon uttalad reflektion hos pedagogerna kring att värdegrunden i sig består av normer. En utmaning som pedagogerna lyfter fram i sitt arbete med normer är balansen mellan personligt och privat. Ytterligare en utmaning är att skapa och locka fram diskussioner samtidigt som det måste sättas gränser för vad som får uttalas i klassrummet. I studien framkommer det även att pedagogerna till stor del lämnas ensamma att tolka och implementera värdegrunden – resurser i form av tid, struktur, fortbildning och stöd på skolnivå tenderar att vara bristande. / The purpose of the study was to investigate how teachers relate to, and work with, gender and sexual norms in the school environment. For this purpose, deep interviews were conducted with teachers from high school and upper secondary schools. Questions were asked to find out how informants perceive gender and sexuality norms among students as well as how they respond to and handle these norms in their teaching. Questions were also made regarding their views on the school's mission and structure for work on gender and sexuality norms. The result was analysed based on theoretical concepts such as sexual scripts, queer, social gender and sexual value hierarchies. The study found that the teachers uses the school's fundamental values as a platform to identify, work with and challenge what they perceive to be "bad norms" among the students. This work of challenging norms is done without the teachers explicitly reflecting on the fact that the fundamental values of the school itself consists of norms. A challenge that the teachers highlight in their work on norms is the balance between personal and private. Another challenge is to create and facilitate discussions while setting limits for what can be expressed in the classroom. The study also reveals that teachers are largely left alone to interpret and implement the school's fundamental values. Resources in terms of time, structure, training and school-level support tend to be inadequate.

Flera studier visar på brister i skolans implementering av värdegrundsarbete. Samtidigt påvisar studier att det finns ett stort behov av att diskutera ämnen som samtycke, pornografi och hedersrelaterat våld med eleverna. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om de nya delarna i Lgr22 som rör värdegrunden. Som metod valdes fenomenografisk intervju av verksamma ämneslärare i bild, ur ett normkritiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och tematiserades i linje med en fenomenografisk analysmodell för att därefter analyseras samt analyserades utifrån normkritiska begrepp. Resultatet i studien överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar olika delar av värdegrunden som viktigare än andra. Lärarna väljer ut arbetsområden utifrån värdegrunden på olika sätt, likheten är att lärarna i denna studie till stor del berör den normkritiska undervisningen genom diskussioner med eleverna. Samtliga lärare arbetar även med digital bearbetning av bilder för att arbeta med maktrelationer mellan kön. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat och analys är att det är viktigt att behandla maktrelationer i undervisningen även om det bitvis är komplext område.

Tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för jämställdhet. Eftersom kvinnan är den som blir gravid läggs oftast ansvaret att ha kunskap om och skydda sig mot oönskade graviditeter på henne. Ett flertal tidigare studier som gjorts i länder som USA och Schweiz, nämner att för att jämna ut denna skillnad behövs det mer information om preventivmedel riktat till män. Syftet med denna studie är att undersöka hur den visuella kommunikationen ser ut kring preventivmedel på ett urval hemsidor.  För att ta reda på hur den visuella kommunikationen om preventivmedel såg ut i Sverige, gjordes en kvalitativ undersökning i form utav en semiotisk bildanalys. Ett strategiskt urval skedde, där fyra svenska hemsidor valdes ut. RFSU, UMO, 1177 och Kry. Enligt ett kodschema analyserades samtliga hemsidorna utefter samma förutsättningar. Undersökningen visade vilka visuella element som var vanligast vid kommunikationen av preventivmedel på hemsidorna och hur de elementen uppfattas. Genom att kolla på den visuella kommunikationen på hemsidorna, som har mycket information om bland annat preventivmedel, kunde resultatet visa på att information riktad till specifikt män är bristfällig i Sverige. Det är där den främsta utvecklingsmöjligheten av ämnet finns. Att ha allmän tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. De vanligaste informatörerna av sexuell hälsa kommunicerar om preventivmedel på antingen ett könsneutralt sätt eller riktat specifikt till kvinnor. Problemet som identifierades är att information och kommunikation om preventivmedel riktat till män visade sig vara bristfällig. Sexualupplysning ska vara för alla, det ska var roligt, lätt att förstå och enligt mig lite snuskigt. Det här projektet har därför tagit fram varumärket BOOOB som på ett kul sätt ska informera unga män om preventivmedel och sexuell hälsa. Produkterna som har tagits fram är sällskapsspelet, Snuskhummer, samt en kollektion av kondomer. Stilen på produkterna är inspirerad av klotter på skolbänkar och allmänna toaletter. Tanken med stilen är att ge produkterna en rolig och lite fräck ton.

Studien syftar till att synliggöra åtta förskollärares perspektiv i hur de väljer ut barnlitteraturen i förskolan samt hur de beskriver sitt tillvägagångssätt för att den ska representera mångfald. Studien synliggör även hur förskollärare beskriver sitt användande av barnlitteraturen i samtal med barnen för att motverka reproducering av stereotyper utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatet visade att förskollärarna utgår ifrån barns erfarenheter och den rådande normen i barngruppen som kriterier när de väljer ut barnlitteratur. Ett tillvägagångssätt som förskollärarna använde sig av för att barnlitteraturen skulle innehålla mångfald var att se över vilka karaktärer som fanns representerade. Däremot framkom det att faktorer kunde begränsa barns möte av ett brett innehåll vilket berodde på fåtaliga utgåvor på biblioteket. Förskollärarna använde sig av boksamtal för att stötta barn i att ifrågasätta stereotypa normer. Slutsatsen i studien är att förskollärare bör se över innehållet i barnlitteraturen utifrån ett normkritiskt perspektiv för att se till att mångfalden representeras och att ingen blir exkluderad.