Inledning Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv. Syfte I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer. Metod Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll. Resultat I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett genusperspektiv belysa hur idrottslärare på gymnasiet undervisar i dans. Fokus är riktat på hur idrottslärarna uppfattar och konstruerar genus i idrottsundervisningens dansmoment. Den valda metoden är gruppintervju och enskild intervju med idrottslärare. Examensarbetet har sin utgångspunkt i genusteori, som förhåller sig kritiskt till att utgå från en tvåkönsmodell, där ett manligt och ett kvinnligt kön existerar och förväntas samspela utifrån heterosexuella normer. I resultatet framgår att idrottslärarna har valt att dela upp eleverna baserat på deras biologiska kön utan vidare hänsyn till genus, det sociala och kulturella könet. Eleverna förväntas dansa enligt givna könsroller baserat på sin könstillhörighet. De könsroller som eleverna tillskrivs konstrueras enligt den traditionella pardansen, där det framgår i examensarbetet att bugg och foxtrot är det som dansas mest i idrottsundervisningen, samtidigt som eleverna uttrycket att det är jobbigt att ha fysisk kontakt med det motsatta könet. Flickorna får dansa ”damturen”, och pojkarna får dansa ”herrturen”. Bevarandet av kultur och tradition sätts mot att motverka stereotypa antaganden om vad som anses maskulint och feminint. Resultatet framställs och analyseras i enlighet med de teman som urskildes under analyseringen av data. Med hjälp av tidigare forskning som är relevant inom både dans och idrott förstås och problematiseras examensarbetets resultat i diskussionsdelen, som avslutas med en reflektion kring metodvalet.

Miljön i förskolan är en viktig del för barns förståelse för sin omvärld, därför bör miljön vara utformad för att främja dess lärande. Men också vara anpassad för alla barnen, en förskola för alla. Syftet med studien var att undersöka vad miljön och tingen i förskolan kan betyda för dess jämställdhetsuppdrag genom att belysa några förskollärares tankar om inomhusmiljön i förskolan. En kvalitativ undersökning av intervjuer och observationer av den fysiska miljön genomfördes, för att ta reda på hur förskollärare ser inomhusmiljön utifrån ett genusperspektiv men också hur förskollärare arbetar med utformningen av inomhusmiljön utifrån ett normkritiskt perspektiv. Data analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var initierade i arbetet med uttänkta miljöer utifrån ett normkritiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Samtliga informanter var eniga om att material som blir könskodat eller inte sitter i oss vuxna, inte materialet i sig, även att pedagogers förhållningssätt är av stor betydelse i förskolan. En slutsats är att genus och jämställdhet inte alltid är lätt. Informanterna menar på att det grundar sig i okunskap i samhället, vilket bidrar till en rädsla hos vårdnadshavare att deras barn kan bli utsatta om de avviker från normen. Därför bör kunskapen om genus och jämställdhet lyftas i högre utsträckning än vad det i många fall gör.

The aim of this thesis is to investigate if, and how, normcriticism is a factor for four librarians at public libraries whenthey select the titles to read at a organized story time forchildren.Four qualitative interviews were conducted, with the purposeto get a deeper knowledge on which perspectives were crucialin the four librarians’ processes of choosing what books topresent for the participants of the story time.To analyse the results of the interview, I used two theories.One which focused on norm criticism from four differentangles, and another with three views on reading, adjusted forthis study on reading aloud. The views for norm criticismwere taken from Kumashiros theory on anti oppressivepedagogy and Education for the other, education about theother, education that is critical of othering and privileging,and education that changes students and society. The viewsregarding book selection were the based on Sandins theory,and were emancipatory, the traditionalistic and the pragmatic.The study found that, for these particular librarians, the mostimportant factor was that, since the story time is voluntary, itis essential that the kids enjoy the activity. But, in regards tothe selection process, the librarians used an anti-oppressiveview in making sure that no harmful stereotypes were presentin the story. Sometimes at the expense of the classic tales.

Denna intervjustudie har haft syftet att undersöka hur lärare som undervisar i religionskunskap på gymnasienivå förhållet sig till att deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att analysera religion i relation till identitet samt redogöra för hur religioner förhåller sig till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Studien syftar också till att undersöka hur lärarnas beskrivning av den egna undervisningen går att förstås utifrån tre olika perspektiv, vilket är intersektionalitet, normkritik och ett interkulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar på att religion och identitet är något som lärarna upplever som viktigt men också komplex samt att det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av religionsundervisningen när det kommer till religioners förhållande till identitet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.

Normer kring genus är något som har blivit mer uppmärksammat i förskolans värld under desenaste åren. I takt med samhällets förändringar i kampen mot jämställdhet så ställs det också krav på de som är verksamma inom förskolan att arbeta med samma mål och syfte. Syftet med denna studie är att undersöka hur förankrat genusarbetet är hos pedagoger som är verksamma inom förskolan. I denna studie har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Intervjuerna är gjorda på tre olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Sammanlagt har åtta stycken pedagoger intervjuats. Pedagogerna har olika utbildning för att få en större bredd på studien. Intervjuerna analyserades av relevant forskning och de teoretiska begreppen genus,normkritik och jämställdhet. Resultatet av denna studie var att genusarbetet är något som behöver förankras mer i förskolans värld. Detta syntes i respondenternas svar då de var tveksamma till vad arbetetmed genus betyder i förskolans värld. Däremot fanns ett intresse hos våra respondenter att utbilda sig inom detta område, vilket visar betydelsen av utbildning inom ämnet.

Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

Skolan är en kulturell mötesplats och i ett klassrum kan det finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att alla elever känner sig inkluderade och de ska få möjlighet att kunna identifiera sig i högläsningsböcker som de möter i klassrummet. Studiens syfte är därför att analysera om etnicitet visar sig i text och i bild i högläsningsböcker som användes i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020. Vidare syftar studien till att undersöka om högläsningsböckerna erbjuder variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vilka högläsningsböcker förekommer mest bland lärarna som undervisade i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020?  2. Visar sig etnicitet i text i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  3. Visar sig etnicitet i bild i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  4. Förekommer variation hos karaktärerna gällande hudfärg, hårstruktur eller hårfärg i de tolv utvalda högläsningsböckerna?  Den kvantitativa analysen baseras på en webbenkät. Genom webbenkäten kunde vi välja bland 34 titlar som användes under det läsåret. Utifrån urvalet analyserades endast tolv av titlarna. Den kvalitativa analysen använder sig av ett kodschema och en analysmodell. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att i 3 av 12 böcker har huvudkaraktärerna/bikaraktärerna uttalad etnicitet i text. Resultatet visar att etnicitet framkommer genom bild i 10 av 12 böcker. Majoriteten av högläsningsböckerna visar en variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg.

Synen på kroppar och kroppsideal har förändrats i det svenska samhället. Feta kroppar passar inte in i dagens kroppsideal som synliggörs främst genom media. Däremot har feta kroppar ansetts som ett problematiskt fenomen en relativ kort tid. Mycket av tidigare forskning om kroppsideal lägger större vikt på barn i högre årskurser vilket gör det relevant att undersöka ämnet även i mellanstadiet då förhållandet till den egna kroppen är en viktig del av en växande persons självbild. Lärare förmedlar oundvikligt normer i undervisningen och därför är det viktigt att vara medveten om sina explicita och implicita värderingar om hur en kropp ska se ut. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar om kroppsideal samt om sitt arbete med kroppsideal i undervisningen. Det undersöks även hur lärares svar kan tolkas ur ett normkritiskt perspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkt var den normkritiska teorin och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fokus på lärarnas egna tankar och åsikter. Analysen av intervjuerna resulterade i åtta olika underteman. Det som framkom var att samhällets kroppsideal om en vältränad och/ eller smal kropp reflekteras i lärarnas syn på kroppsideal, och att de uppgav att kränkningar mot feta kroppar förekom på deras skolor. Lärarnas syn på orsaker till övervikt var att den huvudsakligen beror på kost- och träningsvanor och de uppfattade övervikt som något problematiskt och ohälsosamt. De flesta av de intervjuade lärarna försökte väva in innehållet kroppsideal i undervisningen men uttryckte en viss osäkerhet och problematik kring detta. Lärarna uppvisade även varierande åsikter om innehållets relevans i mellanstadiet trots att kroppsideal står med i läroplanens kunskapskrav för årskurs 4–6. Det var dock svårt att dra slutsatser från materialet rörande om lärarna gav uttryck för normkritiska förhållningssätt till kroppsideal, samt om de erbjöd eleverna en mer nyanserad bild av hur olika kroppar kan se ut i undervisningen.