Med en diskursanalytisk ansats och utifrån ett kritiskt djurrättsligt perspektiv undersöks böckerna Rävjakten, Gittan och fårskallarna, Kurt och Kio vill ha djur och Händiga Hanna på bondgården. Vårt syfte är att undersöka vilka relationer mellan människor och djur som framträder i dessa böcker. Resultatet visar att relationen mellan människa och djur präglas av en speciesistisk diskurs där människan ses som överordnad. Vidare följer en diskussion om resultatets betydelse i en pedagogisk verksamhet och möjligheter till förändring.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin.  Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erbjudanden av meningsskapande relaterade till genus som två olika förskolors fysiska inomhusmiljö erbjuder förskolebarn i åldern 0 till 3 år. Vi genomförde en kvalitativ miljöobservationsstudie där vi besökte två förskolor, varav ena förskola hade en Reggio Emilia-pedagogisk inriktning och andra förskolan var utan uttalad pedagogisk inriktning. De teoretiska utgångspunkter vi utgick från i vår studie var genusteorin, normkritisk- samt normkreativ pedagogik.  Resultatet från observationerna visade på att förskolornas utformning av rummen skiljde sig åt och att pedagogisk inriktning kan vara en faktor som bidrar till konstruktionen av miljön. Utifrån tidigare forskning kunde en slutsats dras att förskolemiljöns utformning har en stor påverkan på barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättning för barn att anta ett normkritiskt förhållningssätt. Utifrån ett genusperspektiv spelar rummets utformning roll då detta påverkar rummets könskodning samt möjlighet till könsöverskridande lek. Vidare visar forskningen att könsneutralt material minskar risken för att barn navigeras in i stereotypa könsroller samt skapar förutsättningar för att förhindra könssegregation. Det material som fanns att tillgå på de båda förskolorna var överlag könsneutralt. Det fanns även material med könskodning som var antingen maskulin eller feminin men materialets färg, design samt funktion bidrog till att könskodningen inte blev lika tydlig. Val av material och rummets utformning är därmed faktorer som kan komma att påverka barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättningar för att barnen grundlägger ett normkritiskt förhållningssätt.

Studiens syfte var att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare själva såg på sitt arbete med flerspråkighet i förskolan. Vi ville med hjälp av det normkritiska perspektivetsynliggöra vilka normer kring flerspråkighet som rådde på förskolorna. På så sätt även ta reda på om förskollärarnas förhållningssätt till arbetet såg olika ut, samt vilka förutsättningar de hade för att kunna utföra arbetet med flerspråkighet. För att kunna undersöka studiens syfte, formulerades tre frågeställningar som i sin tur besvarades med hjälp av intervjuer. Utifrån sex olika förskolor på olika ort har vi med hjälp av kvalitativ metod intervjuat en förskollärare per förskola. Resultatetvisar att förskollärarnas syn på flerspråkighet är positiv men de upplever arbetet med flerspråkighet som komplext och svårt. Förskollärarnas förhållningssätt samt hur de prioriterar arbetet med flerspråkighet förändras beroende på hur bredden av språk ser ut på förskolan, vilka kunskaper de besitter samt hur trygga de känner sig. Resultatet visade även att förskolorna präglas av olika syn på flerspråkighet, där en sorts ”svenskhetsnorm” och en ”mångkulturell norm” styrde arbetet. En diskussion som förs är hur vi i framtiden vill förhålla oss.

Min vetenskapliga essä utgår från en händelse där ett syskonpar kommer till förskolan bärandes kläder som gick utanför deras könsnorm. Med utgångspunkt från denna händelse har ett dilemma vuxit fram, om hur vi pedagoger i förskolan bemöter barn som går emot de könsnormer som råder, men också utifrån hur jag som vikarie kan agera i en sådan situation. Jag ställer mig frågande till hur flickor och pojkar bemöts av pedagoger i förskolan, samt hur jag som vikarie framför mina åsikter i förskoleverksamheten. Detta examensarbete är skrivet i essäform, som jag menar hjälper mig att reflektera kring mitt eget agerande samt utveckla min egen yrkesroll. I reflektionsdelen för jag en diskussion kring mina frågeställningar och jag undersöker också olika perspektiv utifrån de individer som medverkar i min gestaltning. I mitt examensarbete utgår jag från teoretiska begrepp som poststrukturalismen feminism, genus och normkritik.

This essay treats the subject of how masculinity and its norms are represented in Young Adult literature. This study focuses on Aidan Chambers book The Toll Bridge (1992) that discuss identity development, ideals and sexuality. The purpose of the analysis is to present and put awareness to why it’s important to show different ideals of masculinity in young Adult literature and analyse how Chambers book represent this. Earlier research shows that masculinity is a relative unexplored field, especially where the male characters express themselves outside the ordinary norms. The book-study shows that Chambers work treats norm-critical aspects through the protagonist Jan who has more typical feminine features like being considerate, emotional and unsure about himself. The analysis also shows that the females sometimes are represented a bit stereotyped but in the same time the main female character, Tess, shows a lot of variety in her personality and breaks the norm of whom the other characters might show. Therefore, the book foremost shows individual diversity than stereotyped gender-individuals. / Den här studien syftar till att ge inblick i hur manliga ideal presenteras i ungdomslitteraturen och hur dessa är normbrytande. Boken som analyseras är Aidan Chambers bok Tullbron (1992) som behandlar identitetsutveckling, ideal och sexualitet. Denna analys är enbart ett nedslag bland all den litteratur som existerar för dagens ungdomar och unga vuxna, men den kan ge ett bidrag för att öka förståelsen för vikten av att olika manliga ideal finns presenterade i litteraturen. Analysen visar att Chambers verk behandlar normkritiska perspektiv genom att manligheten närmar sig de mer klassiska kvinnliga idealen där huvudkaraktären Jan är funderande, känslosam och osäker på sig själv. Dock visar analysen även att de kvinnliga karaktärerna emellanåt kan verka stereotyp i vissa delar av berättelsen, men samtidigt finns det en stor bredd på karaktärernas individnivå och samtliga karaktärer är väldigt olika varandra. Därav hamnar den kritik mot de kvinnliga karaktärerna snarare på individ än könsnivå i och med att ingen direkt tydlig distansering finns mellan de olika könen och en mängd diversiteter speglas i detta verk.

Denna studie undersöker barnlitteraturen på fyra förskoleavdelningar ur ett normkritiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur människor förekommer och framställs i böckerna på förskolan. Samt att undersöka vilka möjligheter bokutbudet kan ge barnen att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Den teoretiska utgångspunkt som använts i undersökningen är det normkritiska pedagogiska perspektivet. De normer som undersökts är etnicitet, funktionsvariation, familj och socioekonomi. En kartläggning gjordes på de fyra förskoleavdelningarna där alla böcker som innehöll människor analyserades och vi undersökte böckernas bilder och handling. Resultatet visade att alla avdelningar hade böcker inom alla undersökta normer. Dock varierade bokutbudet både gällande antalet böcker på avdelningarna och antalet normkritiska böcker. En av förskolorna hade många böcker med en förhållandevis låg andel normkritiska böcker, vilket skulle kunna göra att dessa försvinner i mängden. Barns möjligheter att ta del av dessa kan på så sätt bli begränsade. En annan förskola i undersökningen hade istället få böcker på avdelningen. Dessa böcker var medvetet valda utifrån ett normkritiskt perspektiv och det kan då öka barnens möjligheter att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Slutsatsen av den här studien är att böcker bör väljas medvetet utifrån ett normkritiskt perspektiv där olika människor och levnadsförhållanden skildras på ett normvidgande sätt. Detta för att barn ska få möjlighet att känna igen sig själv och få möjlighet att se och få förståelse för andra människor.

Intresset för normkritiska perspektiv ökar, något som märks i allt från ­akademi och offentlig sektor, till kultur- och näringsliv. Med detta följer ett behov av att ta utveckla metoder för att omsätta ett normkritiskt perspektiv till praktisk handling. Normkritisk designforskning har blivit mer populär på senare år, med avhandlingar som omvandlas till praktiskt arbete. Medan normkritiskt perspektiv innebär att problematisera sociala normer, används normkreativitet i kontrast för att utveckla och förverkliga åtgärder för att ­motverka dessa normer. I kombination med varandra arbetar de bort från genus­normen och mot en intersektionell analys av normer som grund för ­kreativt arbete mot förändring. Det designarbete vi kommer i kontakt med i samhället formar vår omgivning, kultur och sättet vi ser på olika handlingar. En av de första interaktioner vi har med design är genom illustrerade barnböcker, som hjälper till att forma barnets självkänsla och förmåga att känna empati gentemot andra. Studien ämnar att utforska hur författare och illustratörer väljer att visuellt skildra HBTQ-personer i illustrerade barnböcker; i det här fallet undersöks ­specifikt omslagen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, där omslagen ­analyserades enligt tre normkreativa taktiker; The Camouflage Net, The Grater och The Garden Trowel. Analysen visade på att medan normkreativa taktiker ­användes, illustrerades HBTQ-personer oftare på ett sätt som skulle kunna tolkas som heteronormativt snarare än på ett sätt som tydligt illustrerade att personerna i fråga var just HBTQ-personer. I dagens samhälle är heterosexualitet normen, och att inte följa den normen ses som något annorlunda, konstigt eller rent ut sagt fel. Normkritiskt och ­normkreativt designarbete är en metod som används för att försöka motverka detta, men just nu paketeras normbrytningen gärna in på ett sätt som kan tolkas som heteronormativt. För att verkligen göra skillnad och normalisera olika identiteter och sexualiteter krävs det att dessa ställs i rampljuset och får ta lika mycket – eller till och med mer – plats som heterosexuella cis-personer. Mitt examensprojekt, butiken Iris, arbetar för att provocera och väcka ­uppmärksamhet till de som bryter heteronormen på ett sätt som tvingar alla att se, men även är inbjudande för de som behöver eller är positivt inställda till att normalisera alla sorts identiteter och sexualiteter.