No description available.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskan träffar många olika patienter, allt ifrån barn och äldre till friska som svårt sjuka. I den perioperativa vården sker dödsfall sällan och personalen är ofta oerfarna av detta. Tidigare forskning visar att perioperativa dödsfall påverkar personalen. Det finns olika sätt att hantera känslomässiga eller stressande situationer. Syfte: att undersöka anestesi- och operationssjuksköterskans upplevelse av perioperativa dödsfall. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Anestesi- och operationssjuksköterskor som varit med om ett perioperativt dödsfall intervjuades. Resultat: Temat som framkom är ”En sällanhändelse som berör” från kategorierna ”Omständigheterna kring dödsfallet påverkar”, ”Yrkeserfarenheten spelar roll”, ”Betydelsen av teamet”, ”Emotionella reaktioner” och ”Betydelsen av bearbetning” med tillhörande subkategorier.  Konklusion: Perioperativa dödsfall är något som händer sällan men som berör anestesi- och operationssjuksköterskan. Dödsfall är alltid speciellt när det sker på operationsavdelningen och några viktiga aspekter i upplevelsen är att personalen känner att de har gjort allt de kan, haft god samverkan i teamet och fått bearbeta händelsen. / Background: The anesthetic- and surgical nurse meets many different patients, everything from children and the elderly, to the healthy and the seriously ill. In perioperative care, deaths rarely occur and the staff are often inexperienced of this. Previous research shows that perioperative deaths affect staff. There are different ways to deal with emotional or stressful situations. Aim: to investigate the anesthetic- and surgical nurse's experience of perioperative death. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Anesthetic- and surgical nurses' who had experienced a perioperative death were interviewed. Results: The theme that emerged is "A rare event that affects" from the categories "The circumstances surrounding the death affect", "Professional experience matters", "The importance of the team", "Emotional reactions" and "The importance of processing" with their subcategories. Conclusion: Perioperative death is something that happens rarely but affects the anesthetic- and surgical nurse. Death is always special when it happens in the operating room and some important aspects of the experience are that the staff feel they have done everything they can, have good teamwork and been able to process the event.

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991). Resultatet utmynnade i följande huvudkategorier: Överblick, samarbete och yttersta om-vårdnadsansvaret. Resultatet visade att det som informanterna ansåg innefattas i sjuksköterskans kompetensområde arbetsledning av omvårdnadsarbetet i stor ut-sträckning stämde överens med uppgifter som benämns under huvudområdet ar-betsledning i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) men att rollen som arbetsledare av omvårdnadsarbetet inte var självklar och erkänd av alla informanterna. / Leadership in nursing is a relatively unexplored area of research. Further knowl-edge about doctors and staff nurses’ views on what is included in this area could gain development in nursing and thereby the qualities of patient care. The aim of this study is to gain further knowledge about doctors and assistant nurses’ views on what is included in the area of leadership in nursing. The method used was semi-structured interview. The selection of informants was four doctors and four assistant nurses. The analysis method was thematic content analysis inspired by Burnard (1991). The analysis resulted in the following main categories: General view, ability of cooperation and main responsibility. The result showed that doc-tors- and assistant nurses' views on what was included in the area of leadership in nursing to a large extent was congruent to job assignments written in The National Board of Health and Welfare’s competence description for registered nurses. However, the leadership role of nursing was not obvious and acknowledged by all the informants.

Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad –En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007.Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvårdnadsuppgifter. Det finns för sjuksköterskan konkreta författningar och lagar knutna till delegeringsansvaret. Syftet med denna studie var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan delegerade till annanvårdpersonal. Centrala frågeställningar var bland annat vilka omvårdnadsåtgärder delegeras, och hur upplever sjuksköterskorna att delegera omvårdnadsåtgärder? Studien var kvalitativ och som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. Både manifest och latent innehållsanalys valdes som analysmetod. Vid den manifesta analysen framkom fem kategorier: Delegerade arbetsuppgifter, orsaker till att delegera, försäkran om kompetens vid delegering, uppföljning av delegerad uppgift och hinder för delegering. Vid den latenta analysen framkom tre teman: delegeringar är positivt, kontrollbehov och osäkerhet kring delegering. Studien visar bland annat att delegeringar när det fungerar upplevs som någonting positivt, men att det finns faktorer, exempelvis att vara nyutbildad sjuksköterska som bidrar till osäkerhet kring delegeringssituationen.Nyckelord: Delegering, kompetens, omvårdnad, sjuksköterska, undersköterska / Nygren, M & Rygg, K. Delegating nursing tasks –An empiric study of delegation.Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007. As being a supervisor the nurse possesses several areas of responsibilities such as, the prioritizing and assigning of nursing tasks and delegation of nursing care. The aim of this study was to examine what kind of nursing tasks the nurses would delegate to the rest of the nursing staff. Examples of the main questions at issue were amongst others what kind of nursing tasks are delegated, and how did the nurses experience the delegation of nursing tasks? The study was qualitative and the data was collected from nine nurses using semi structured interviews. Both a manifest and a latent content analysis were chosen as methods of analysis. Five categories emerged as a result of the manifest analysis: delegated tasks, reasons to delegate, assurance of competence, the follow-up of delegated tasks and obstacles to delegations As a result of the latent analysis, three themes occurred: delegation is something positive, the need of control and finally uncertainty attached to delegations. The study revealed among other things that delegations, when well functioning, are experienced as something positive. Still there are elements, such as being a fresh educated nurse, that contribute to uncertainties as far as delegations are concerned.Key words: assistant nurse, competence, delegation, nurse, nursing.

This mixed-methods research examined student nurse retention methods perceived as best practice by directors and coordinators in selected Associate Degree Nursing (AND) programs within the Florida Community College System (FCCS). A critical nursing shortage is expected to worsen over the next twenty years due to the aging workforce and the inadequate supply of qualified nurse graduates. The Associate degree nursing programs supply the majority of nursing graduates to the workforce. Thus, the associate degree nursing programs and student retention measures were studied. The research was conducted using a Delphi survey of directors of nursing in ADN programs within the FCCS. This survey served as the template for faculty surveys, which were distributed to faculty members under the selected ADN program directors. Students were surveyed with a similar Likert type scale with focus groups to allow for open-ended interviewing. Following analysis of the data, directors of nursing, faculty, and students in the ADN programs identified eleven best practices. Extensiveness strengthened the research. Resulting information will be helpful for nursing program curriculum and program planning. Future research can examine best practices quantitatively. This study can also be replicated at other venues.

Bakgrund: I och med Sveriges vision om e-hälsa och den ökade digitaliseringen ställs högre krav på sjuksköterskor avseende mötet med patienten via olika kanaler. Befolkningen ökar över tid och allra mest ökar de som är 80 år och äldre. För att hantera denna utmaning är distriktssköterskor viktiga i och med att de arbetar med hälsorådgivning och preventivt arbete som bland annat utgörs av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU). Hälsoundersökningar har skalats ner och blivit allt mer digitaliserade. Digitalisering ger möjlighet till en jämlik vård. VHU har sedan mars 2021 påbörjat en övergång av verksamheten till en ny digital modell. Olika personalgrupper i vården rapporteras vara mindre positivt inställda till övergången till digitala arbetssätt, men efterfrågas av patienter. Motiv: Det finns inte någon studie om hur VHU-sjuksköterskor upplever att arbeta i den digitala modellen av VHU. Vår studie kan bidra med kunskap om detta och inverka på hur den fortsatta implementeringen fortskrider.  Syfte: Belysa VHU-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med den digitala modellen av Västerbottens hälsoundersökningar. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med VHU-sjuksköterskor. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Deltagarnas erfarenheter av den nya digitala modellen var i stort sett positiva. Analysen resulterade i fem kategorier: ”Utgår från patientens behov”, ”Stödjer och motverkar livsstilsförändring”, ”Smidig och tidsbesparande modell”, ”Stimulerar och utmanar VHU-sjuksköterskor arbetssätt” och ”Organisationen utmanas och förändringar krävs”. Konklusion: Resultatet av studien kan leda till förbättringsarbete inom VHU men även inom riktade hälsosamtal i övriga delar av Sverige och förhoppningsvis internationellt. Fortsatt forskning och utveckling inom ämnet behövs. / Background: Since Sweden has a vision of e-health and the increased digitization, higher demands are made on nurses regarding the meeting with the patient through different channels. The population increases over time and mostly those who are 80 years and older. To manage this challenge, district nurses are important because they work with health counseling and preventive work, which among other things consists of the Västerbotten Intervention Programme (VIP). Health examinations have been downscaled and become more digitized. Digitization provides the opportunity for equal care. Since March 2021, VIP has begun a transition to a new digital model. Different staff in healthcare are reported to be less positive about the transition to digital working methods but the methods are requested by patients. Motive: There are no study on how VIP-nurses experience working with the digital model of VIP. Our study can contribute knowledge about this and influence how the continued implementation proceeds. Aim: Highlight VIP-nurses experiences of working with the digital model of the Västerbotten Intervention Programme.  Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with VIP-nurses. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The participants’ experiences of the new digital model were positive in general. The analysis resulted in five categories: “Based on the patient’s needs”, “Supports and counteracts lifestyle change”, “Flexible and time-saving model”, “Stimulates and challenges VIP-nurses way of work” and “The organization is challenged and changes are needed” Conclusion: The results of the study can lead to improvement work within VIP but also within health examinations in other parts of Sweden and hopefully internationally. Continued research and development in the subject are needed.

Bakgrund: 46-77% av alla patienter drabbas av en mild hypotermi någon gång i det perioperativa förloppet. En av punkterna på WHOs checklista för säker kirurgi är hypotermi och huruvida patienten lider risk att drabbas av hypotermi och vilka åtgärder som ska tas för att förhindra det. Det finns flertalet komplikationer patienten kan drabbas av vid intraoperativ hypotermi och operationssjuksköterskan arbetar för att förhindra det. Motiv: Det finns mycket forskning om vad som händer med patienten vid oplanerad intraoperativ hypotermi och hur det bör förebyggas. Men det finns inte lika mycket forskning om operationssjuksköterskors erfarenhet i området. Motivet var därför att medvetande göra hur operationssjuksköterskan arbetar med intraoperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av oplanerad intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter, konsekvenser av det samt sätt att förebygga detta.  Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där åtta specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård från en operationsavdelning i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien baseras på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna presenteras som Samarbete mellan yrkeskategorier nödvändigt, Konsekvenser av hypotermi, Hypotermi och omvårdnadsåtgärder Konklusion: Operationsteamets erfarenheter och de utsatta normerna på avdelningen styr det förebyggande arbetet mot intraoperativ hypotermi. Mycket av ansvaret verkar ligga på anestesisjuksköterskorna. Samarbete mellan dem olika personalkategorierna i teamet är viktigt. Operationssjuksköterskor upplever oro och stress för att inte tillräckligt förebygga hypotermi och orsaka patienten onödigt lidande. / Background: 46-77% of all patients experience a mild hypothermia at some point in the perioperative course. One of the items on the WHO's checklist for safe surgery is hypothermia and whether the patient is at risk of developing hypothermia and what measures should be taken to prevent it. There are several complications the patient may experience with intraoperative hypothermia and the theater nurse works to prevent it. Motive: There is a lot of research on what happens to the patient in unplanned intraoperative hypothermia and how it could be prevented. But there is not as much research on the surgical nurse's experience in the area. The motive was therefore to disclose how the surgical nurse works with intraoperative hypothermia. Aim: The aim of the study is to describe theater nurse’s experience of unplanned intraoperative hypothermia in adult patients, consequences of it and ways to prevent it Methods: The study was an empirical qualitative interview study in which eight theater nurses from a surgical department in southern Sweden. The analysis was performed using qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman Result: The results of the study are based on three categories with eight subcategories. The categories are presented as Teamwork necessary, Consequences of hypothermia, Hypothermia and Nursing measures    Conclusion: Surgical team’s experience and the norms in the department guide the preventive work against intraoperative hypothermia. Much of the responsibility seems to lie on the anesthesia nurses. Teamwork between the different team professions is important. Theater nurses experience some anxiety and stress that their preventive measures are not sufficient and contributes to unnecessary patient suffering.

Bakgrund: Alla vårdprofessioner i operationsteamet ska arbeta utifrån sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Perioperativ omvårdnad i en högteknologisk vårdmiljö, där patienten erbjuds säker vård som bygger på trygghet och välbefinnande, är det som kännetecknar operationssjuksköterskans profession. Anestesisjuksköterskan har flertal liknande uppgifter som operationssjuksköterskan, exempelvis positionering av patienten och att förebygga och identifiera risker perioperativt. Kommunikation och teamwork behövs för att kunna erbjuda patienten en säker vård. Motiv: Få studier beskriver kommunikationen i operationsteamet med fokus på specialistsjuksköterskorna i operationsteamet. Därför valde författarna i föreliggande studie att undersöka detta område ytterligare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av kommunikation mellan operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor i perioperativ omvårdnad. Metod: Den använda data samlades in via semistrukturerade intervjuer från två olika Norrlandssjukhus i Sverige och bestod av nio deltagare, fyra anestesisjuksköterskor och fem operationssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade data.   Resultat: 11 underkategorier identifierades: ”Att prata ihop sig”, ”Att ha relation”, ”Att vara lyhörd och respektera varandra”, ”Att inte höra varandra”, ”Att inte få kontakt”, ”Att hamna i tidspress”, ”Att kommunikationen förändrades över tid”, ”Att vara erfaren”, ”Att vara novis”, ”Att vara förankrad i sin person” och ”Att ta ansvar” som svarade mot studiens syfte. Dessa underkategorier bildade i sin tur tre kategorier, ”Samspel med den andra professionen”, ”Påverkan av yttre faktorer” och ”Inre faktorer”.   Konklusion: I resultatet framkom det att deltagarna kände stort behov av att prata ihop sig innan operationerna. Deltagarna beskrev påverkan av yttre och inre faktorer som kunde främja eller hindra kommunikationen och att ta ansvar för att föra fram information beskrevs vara viktigt i operationsmiljön. Denna studies författare ser behov av fortsatt forskning kring kommunikationsverktyg för specialistsjuksköterskorna i operationsteamet. / Background: All care professionals in the operating team must work based on six core competencies: person-centered care, collaboration in teams, evidence-based care, knowledge of improvement and quality development, safe care and informatics. Perioperative care in a high-tech care environment, where the patient is offered safe care based on safety and well-being, is what characterizes the profession of the surgical nurse. The anesthetic nurse has many similar tasks to the operating room nurse, for example positioning the patient and preventing and identifying risks perioperatively. Communication and teamwork are needed to be able to offer the patient safe care.  Motive: Few studies describe the communication in the surgical team with a focus on the specialist nurses in the surgical team. Therefore, the authors of the present study chose to investigate this area furthermore.  Purpose: The purpose of the study was to describe experiences of communication between operating room nurses and anesthesia nurses in perioperative nursing.   Method: The data used were collected via semi-structured interviews from two different Norrland hospitals in Sweden and consisted of nine participants, four anesthesia nurses and five operating room nurses. Qualitative content analysis was used to analyze the collected data.  Result: 11 subcategories were identified: "Talking to each other", "Having a relationship", "Being responsive and respecting each other", "Not hearing each other", "Not getting in touch", "To be under time pressure", "That communication changed over time", "To be experienced", "To be a novice", "To be anchored in one's person" and "To take responsibility" which responded to the purpose of the study. These subcategories in turn formed three categories, "Interaction with the other profession", "Influence of external factors" and "Internal factors".  Conclusion: The results showed that the participants felt a great need to talk to each other before the operations. The participants described the influence of external and internal factors that could promote or hinder communication and being responsible for bringing information forward was described as important in the operating environment. The authors of this study see a need for continued research into communication tools for the specialist nurses in the operating team.

No description available.

Syftet med denna studie var att påvisa vilka känslor som väcktes hos föräldrarna inför sitt barns hjärttransplantation och hur deras upplevelse av informationen från vårdpersonalen uppfattades. För att kunna genomföra undersökningen användes en anonym enkätundersökning med semistrukturerade frågor. Undersökningens deltagarantal var litet på grund av att få barn blivit hjärttransplanterade på hjärtcentrat. Av sexton tillfrågade föräldrar svarade endast åtta på frågeformulären. I resultatet framkom att föräldrar under kontakten med hjärtcentrat hade både positiva och negativa upplevelser. Känslor såsom oro, rädsla, hopplöshet och ilska omnämndes ofta av föräldrarna. De flesta föräldrar upplevde i stort ett varmt, positivt och professionellt mottagande samt erhållen god information av vårdpersonalen. Sjuksköterskans roll i sin omvårdnadsprofession över dessa familjer kan ses som en värdefull länk mellan de olika yrkeskategorierna. / The purpose of this study was to investigate and enlighten which kind of emotions the parents experienced before their child’s heart transplant and also how they reacted upon information given from medical staff. To be able to investigate the issue the authors used a semistructured questionnaire from where the answers were collected. The questions were answered anonymously. The participating parents were only 16 due to a small and exclusive group of patients. The result shows that parents throughout the process had both positive and negative feelings and stressing emotions of anxiety, fear, feeling of despair and anger. Most parents experienced a warm, positive and professional reception as well as being well informed by the hospital staff. The nurse’s role could be seen as an interpreter between professional categories.