Bakgrund: Målet med omvårdnad är att uppnå hälsa hos patienten genom ett personcentrerat förhållningssätt. Många sjuksköterskor uttrycker att de vill ge god omvårdnad men begreppets innebörd förefaller skilja sig åt sjuksköterskor emellan. Att tillämpa god omvårdnad förhindras av strukturella samt organisatoriska barriärer vilket påverkar patientsäkerheten. För att diskrepansen mellan kunskapen om vad god omvårdnad innebär och kvaliteten på den omvårdnad som ges ska minska, behövs ökad kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienternas uppfattning om vad god omvårdnad innebär inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten har utförts i enlighet med Fribergs metod. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL complete, PsychINFO och PubMed, vilket resulterade i tio kvalitativa artiklar som analyserades och tematiserades och därmed utgör resultatet. Resultat: Två huvudteman och fem subteman identifierades; Ett personcentrerat vårdande med subtemana; Se mig, jag är unik, Behovet av en medmänsklig relation samt Betydelsen av sjuksköterskans närvaro. Sjuksköterskans förhållningssätt med subtemana; Compassion-en vårdande hållning samt Vikten av kompetens och information. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån dess styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras i relation till begreppen i Jean Watsons omvårdnadsteori. God omvårdnad karakteriseras enligt patienterna av en närvarande sjuksköterska vars personliga hållning präglas av compassion. Hållningen främjar en medmänsklig vårdrelation och ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: The purpose of nursing care is to achieve patient health through a person-centred approach. Many nurses claim that they want to provide good nursing care but the concept varies between nurses. Implementing good nursing care is prevented by structural and organisational barriers that affect patient safety. To reduce the discrepancy between the knowledge of what quality care means and the quality of the actual care provided, increased knowledge of what patients perceive as good nursing care is needed. Aim: The aim was to illuminate patients’ perceptions of what good nursing care signifies in an inpatient setting. Method: The literature review has been made in accordance with Fribergs method. Searches were conducted using the databases CINAHL complete, PsychINFO and PubMed, resulting in ten qualitative articles that were analyzed and thematized and thus constitute the result. Results: Two main themes and five subthemes were identified; A person-centred care with the subthemes; See me, I am unique, The need for a person to person relationship and The importance of the presence of the nurse. The nurses’ approach with the subthemes; Compassion- a caring attitude and The importance of competence and information. Discussion: The method of the literature review is discussed from its strengths and weaknesses. The result of the literature review is discussed in relation to the concepts in Jean Watsons’ nursing theory. Good nursing care is characterized according to patients by a present nurse whose personal attitude is characterized by compassion. The attitude favours a human caring relationship and a person-centred approach.

No description available.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården. Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Åtta vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa och fyra kvalitativa, har analyserats och ligger till grund för resultatet. För sökningen användes databasen PubMed. Resultat: Resultatet tyder på att de negativa inställningarna till psykisk sjukdom överväger över de positiva. De framträdande orsakerna är framförallt brist på kunskap och erfarenhet, arbetsmiljöns påverkan, föreställningar om patienters beteende, negativa känslor såsom rädsla, frustation och ilska samt uppfattningen att vården av patienter med psykisk sjukdom inte ingår i yrkesrollen hos somatiska sjuksköterskor. De få positiva inställningar som framkommit grundar sig på faktorer som tillräcklig kunskap, goda erfarenheter, en anpassad arbetsmiljö och en holistisk syn på omvårdnad där även vård av patienter med psykisk sjukdom ingår. Diskussion: I resultatdiskussionen resoneras det kring hur sjuksköterskans arbete försvåras av de faktorer som beskrivs ligga bakom de negativa inställningarna. Sjuksköterskor behöver mer stöd i form av arbetsmiljöfaktorer som tid, bemanning och anpassning av vårdutrymmen. Utifrån den teoretiska referensramen beskrivs hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors inställning och vad detta innebär för den vård patienter med psykisk sjukdom får inom somatiken. Förståelse för patienten är en viktig förutsättning för en bra vårdrelation. När vårdrelationen inte fungerar riskerar mötet mellan patienten och sjuksköterskan bli negativt och på så sätt skapas det negativa vårderfarenheter för både patienten och sjuksköterskan. / Background: Mental illness makes up a quarter of Sweden's disease burden but prejudice against people with mental illness is not an unusual phenomenon in today's society. Patients with mental illness have the same right to good health care as everyone else. General nurses with no specialist training should be able to care for these patients. It appears, however, that patients with mental illness do not receive health care under the same conditions and do not have the same health outcomes as patients without mental illness. These patients experience a need for security and trust in their caregivers but nurses show a tendency to act differently towards these patients. Aim: To describe nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic inpatient care settings. Method: A literature review has been made of scientific articles on general nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic care. Eight scientific articles, four quantitative and four qualitative, have been analysed and provide the base for the results. PubMed was used as database. Result: The results indicate that negative attitudes outweigh positive attitudes. The revealed causes of negative attitudes are mainly lack of knowledge and experience, work environment factors, preconceptions about patients' behaviour, negative emotions such as fear, frustration and anger, as well as the perception that caring for patients with mental illness is not part of the work of somatic care nurses. The few positive attitudes that have emerged are based on factors such as knowledge, good experience, an adjusted work environment and a holistic view of nursing care, which includes the care of patients with mental illness. Discussion: In the result discussion it is reasoned about how nurses’ work is being complicated by the factors described as causing negative attitudes. Nurses need more support in terms of work environment improvements such as more time, better staffing and adjusted care settings. The theoretical framework is used to clarify how the nurse-patient relationship is affected by nurses' attitudes and what implications this has on the care these patients received within somatic health care. Being understood is important for patients as a premise for a good nurse-patient relationship. With a dysfunctional nurse-patient relationship there is a risk for the nurse-patient encounter to be negative, which in its turn creates negative health care experiences for both patients and nurses.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med yrkesverksamma sjuksköterskor på en psykiatrisk klinik. Data bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier; professionellt förhållningssätt, vårdande samtal, tillitsfull relation, tvång som maktmedel, sjuksköterskans uppfattning av patientens känslor och sjuksköterskans känslor. Slutsats: Tvångsåtgärder väckte flera känslor hos sjuksköterskan. Med hjälp av ett professionellt förhållningssätt och vårdande samtal skapades en tillitsfull relation med patienten. Detta medförde att tvångsåtgärderna inte hade en negativ inverkan på omvårdnadsrelationen. / Background: The Compulsory Psychiatric Care Act and the Forensic Psychiatric Care Act gives the right to treat patients involuntarily. Specific nursing interventions in the form of restraint, coerced medication and seclusion occur in psychiatric care. These evoke a lot of emotions and require that the nurse work with consideration and respect. The nurse-patient relationship is an essential part within psychiatric nursing and should be based on trust and empathy. Aim: To illuminate nurses perception of coercive measures impact on the nurse-patient relationship. Method: Semi-structured interviews with the help of a topic guide were conducted with nurses on a psychiatric clinic. The data were processed through a qualitative manifest content analysis. Results: The study resulted in six categories; professional approach, caring dialogue, trusting relationship, coercion as an instrument of power, the nurse´s perception of patients emotions and the nurse´s emotions. Conclusion: Coercive measures raised several emotions within the nurse. With the use of a professional approach and a caring dialogue a trusting relationship was created with the patient. This meant that coercive measures didn't have a negative impact on the nurse-patient relationship.

Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet. / Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses. / Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.

Bakgrund: Inom palliativ vård är målet att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar, patienter som är nära livets slut, och när patient och närstående är i behov av fysiskt, socialt, existentiellt och psykiskt stöd. Palliativ vård utformas enligt fyra hörnstenar: samarbete, symptomlindring, relation och kommunikation samt närståendestöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av vård vid livets slutskede. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med databaserna PubMed och Cinahl Complete. I arbetet användes kvalitativa studier och en studie med grundad teori. Sökorden var: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. Data analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom följande teman: vårdrelation, kommunikation och samtal, självständighet kontra beroende, samhörighet eller ensamhet och hopp kontra hopplöshet. Patienternas tankar och upplevelser av interaktion och kommunikation med vårdgivarna var betydelsefulla vilket framkom i dessa teman. Deltagarna beskrev även hur delaktighet i vården påverkade deras autonomi. Sammanfattning: Inom vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan gav patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin vård, vilket ledde till att deras autonomi bevarades. En god vårdrelation, med en kontinuerlig kommunikation var viktigt för att göra patientens vårdupplevelse så bra som möjligt. / Background: Within palliative care the goal is to ease suffering and promote quality of life to patients living with terminal illness which increase the need for physical, social, existential and psychical comfort. Palliative care involves four main pilers, cooperation, symptom relief, relation and communication and relative's support. Aim: The aim of this literature review was to explore patient's experiences of end-of life care. Method: The method was a literature review with the databases Pubmed and Cinahl Complete. Both qualitative studies and one grounded theory study were used. The search word included: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. The analysis was constructed according to Friberg's four analysis steps. Results: In the results the following themes were found: interactions with caregivers, communication and conversations, independence versus dependence, affinity or loneliness and hopelessness versus hop. The patients' thoughts and experiences of interaction and communication with the caregivers were meaningful, which was shown in the results. The participants also explained how participation in their care affected their autonomy. Summary: At end of life it was important that the nurse gave the patients opportunity to be involved in their care, which led to the patient maintaining autonomy. A good interaction between the caregiver and the patient, as well as a continuous communication, were important parts for patient's experiences of good end of life care.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att relationen mellan sjuksköterska och patient i allra högsta grad påverkar patientens mående. Genom vårdrelationen kan sjuksköterskan stärka patientens förmåga till egenvård, hälsa och välbefinnande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har ett ansvar för att personcentrerad vård bedrivs, där en bra vårdrelation är av vikt för att personcentrerad vård ska kunna utföras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen inom vuxen psykiatrisk öppenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi för systematisk litteraturöversikt. Integrerad analys enligt Whittemore och Knafl valdes som analytisk strategi. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades i resultatet: kompetens, återhämtningsprocessen, terapeutisk relation och dubbla relationer. Huvudkategorin kompetens hade underkategorierna färdigheter och förmågor, personliga egenskaper och attityder samt kompetensutveckling. Återhämtningsprocessen hade underkategorierna återhämtning samt personcentrerad vård. Terapeutisk vårdrelation hade underkategorierna allians samt partnerskap. Huvudkategorin dubbla relationer hade underkategorierna gränser i relationen samt privata relationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett flertal olika färdigheter för kunna skapa en god vårdrelation. Målet med vårdrelationen är att främja återhämtning. En bra vårdrelation skapar möjligheter en personcentrerad vård. / Background: Previous research shows that the relationship between nurse and patient affects the patient's well-being to the greatest extent. Through the caring relationship, the nurse can strengthen the patient's ability to self-care, health and well-being. The specialist nurse in psychiatric care has a responsibility to ensure that person-centred care, where a good caring relationship is important for person-centred care to be carried out. Aim: To describe nurses' experiences of the caring relationship within adult psychiatric outpatient care. Method: A structured literature study with elements of methodology for systematic literature review. Integrated analysis according to Whittemore and Knafl was chosen as the analytical strategy. Result: Four main categories were formulated in the result: competence, recoveryprocess, therapeutic relationship and dual relationships. The main category competence had the subcategories skills and abilities, personal characteristics and attitudes, competence development. Recoveryprocess had the subcategories recovery and person-centred care. Therapeutic relationship had the subcategories alliance and partnership. The main category dual relationships had the subcategories boundaries in the relationship and private relationships. Conclusion: Nurses need several different skills to be able to create a good caring relationship. The goal of the caring relationship is to promote recovery. A good caring relationship creates opportunities for person centered care

Bakgrund: Icke –verbal kommunikation är en gemensam benämning för ordlöst informationsutbyte mellan två eller flera personer. I stället för att samtala med ord användskroppsspråk i form av gester, ansiktsuttryck, ögonkontakt, beröring, tonfall och att i tystnad lyssna. Forskningsresultat finns som visar, att icke –verbal kommunikation är bästa möjligheten att nå kommunikativt resultat medpatienter som av skilda skäl inte till fullo kan uttrycka sig verbalt, t.ex. vid afasi som komplikation till stroke och vid demenssjukdom. En annan grupp där icke –verbal kommunikation har stor användbarhet är till patienter från andra kulturer, då ingetgemensamt språkfinns. Icke –verbal kommunikation fordrar empati, ömsesidigt förtroende mellan sjuksköterska och patient och tid för att fungera optimalt, sjuksköterskan måste vara uppmärksam, delta aktivt och med intresse. Sjuksköterskor uttrycker, att icke –verbal kommunikation ärett problem och att de behöver mer erfarenhet av att använda icke –verbal kommunikation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av icke – verbal kommunikation. Metod: Uppsatsen baseras på litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar varifrån två huvudkategorier och fyra subkategorier kunde identifieras vara särskilt viktiga för studiens syfte. Resultat:Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin visar vad som underlättar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorin; Sjuksköterskors positiva känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen. Den andra huvudkategorin visar vad som försvårar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorierna; Sjuksköterskors negativa känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen, tidsbrist ett hinder för sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och sjuksköterskors erfarenhet av icke – verbal kommunikation vid tekniskt avancerad vård. Resultatet av studien visar att icke – verbal kommunikation upplevs som en resurs, även i så svåra och medicintekniskt komplicerade vårdsituationer som respiratorvård. Diskussion: Relationen mellan sjuksköterska och patient, en människa till människa relation, är på många sätt komplicerad enligt omvårdnadsforskaren Joyce Travelbee. Att lära känna och förstå varandras identiteter, nå ett tillstånd med konsensus, är en process som tar tid. I varierande omfattning saknar sjuksköterskor förmåga och erfarenhet av att kommunicera icke – verbalt. Fungerande icke – verbal kommunikation ger sjuksköterskorna känslor av både tillfredsställelse och lycka i arbetet. / Background: Non -verbal communication is a common term for wordless exchange between two or more people. Instead of gathering with the words you use body language in the form of gestures, facial expressions, eye contact, touch, tone and in silence listen. Research shows that non – verbal communication is the best opportunity to achieve communicative performance with patients who for various reasons cannot fully express themselves verbally, for example by aphasia as a complication of stroke and in dementia. Another group where non – verbal communication are useful is to patient from other cultures, then you do not have a common language. Non – verbal communication requires empathy, mutual trust between the nurse and patient as well as time to function optimally. Nurses expresses that nonverbal communication is a problem and that they need more experience in using non - verbal communication. Aim: Aim of the study was to describe the nurses experience of non – verbal communication. Method: The essay based on literature study involving then scientific articles from which the two main categories and three subcategories were identified to be particularly important for the aim of the study to describe the nurses experience of non – verbal communication. Results: Two main categories and four subcategories were identified. The first main categorie shows what facilitates nurses non – verbal communication and has the subcategory; Nurses positive emotions affect the non – verbal communication. The other main category shows what hinders nurses non – verbal communication and have subcategories; Nurses negative emotions affect the non – verbal communication, lack of time a barrier to nurses non – verbal communication and nurses experience of non – verbal communication in technologically advanced care. The results of the study show that non – verbal communication is perceived as a resource even in such difficult and technically complex medical care situations as respiratory care. Discussion: The relationship between nurse and patient is in many ways complicated and over time it undergoes several stages of development according to the nursing researcher Joyce Travelbee. Therefore, it may take time to get to know the patient and understand each other. In varying degrees lacks nurses both ability and experience to communicate non – verbally. Effective non – verbal communication allows nurses feelings of both satisfaction and happiness at work.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.