Bakgrund Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut. Metod Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta. / Background Each year approximately 1 percent of Sweden’s population dies, which corresponds to approximately 90 000 people. Of these, about 36 percent dies while living in special housing. Pain is a common symptom in older people receiving end-of-life care. Identifying pain and alleviating pain thus becomes central and an important part of the work of the nurse responsible for care. Aim The aim is to describe nurses’ experiences of identifying pain and using nursing interventions for pain relief in older people living in special housing at the end of life. Method The method used is a qualitative interview study with and inductive approach. Semistructured interviews have been used for the collection of data were nurses with at least one year of experience of working in special housing for people older than 65 years of age in end-of-life care were included as informants. Content analysis was done according to a method described by Graneheim and Lundman (2004). Results The result of the study is presented with four categories; Relationship central for end-oflife care, Identifying pain is difficult, Nursing interventions alleviate pain and A qualified team promotes nursing. All categories are presented with associated subcategories. Conclusions The results of the study show that knowledge of the person made person-centered care possible and increased the possibility to individualize nursing interventions and made it easier to identify pain in older people. Nursing staff lacked knowledge about identifying pain and alleviating pain with nursing interventions. It was nurses who had the responsibility to tutor, and competence supply the team however the results show that nurses does not follow guidelines regarding estimation instruments when identifying pain and neither do they have satisfactory knowledge of the four dimensions of pain.

Bakgrund: Förberedandet av barn inför vaccinering innefattar aktivt förebyggande och lindrande av smärta då det ses som del i god omvårdnad. Det kan nås via flera olika smärtlindrande interventioner som är; fysiologiska, farmakologiska, psykologiska och/ eller injektionstekniska. Trots att intramuskulärt injicerat vaccin är den erkänt vanligaste källan till procedurrelaterad smärta hos friska barn visar internationella studier att smärtlindrande interventioner vid vaccination ej praktiseras rutinmässigt. Syfte: Studien syftar till att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=14) som analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: Att barnet blir tryggt, Att barnet handhas snabbt och effektivt, Att barnet smärtlindras och Att barnet byter fokus. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskor tillämpar en kombination av olika interventioner för att minska obehag hos spädbarnet i samband med vaccination. Trots det var det flera evidensbaserade interventioner som inte tillämpades i särskilt hög utsträckning. Vidare forskning behövs som studerar varför vissa verksamheter förbereder spädbarn inför vaccinering i enlighet med evidensbaserad kunskap och andra inte. Därtill behövs forskning för att identifiera lämpliga utbildningsinsatser så att förberedelsen av spädbarn inför vaccinering optimeras. / Background: The preparation of children for vaccination includes active prevention and alleviation of pain as it is seen as part of good nursing care. It can be accessed through several different pain-management interventions which are; physiological, pharmacological, psychological and/or injection techniques. Although intramuscularly injected vaccine is recognized as the most common source of procedure-related pain in healthy children, international studies show that pain-management interventions during vaccination are not routinely practiced. Purpose: The purpose of this study was to illuminate child health service-nurses experiences of preparing infants for vaccination  Method: Data were collected through semi-structured interviews (n=14) which were analyzed according to the method of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the identification of four categories that highlight the child health service nurse's experiences of preparing infants for vaccination: That the child feels safe, That the child is handled quickly and efficiently, That the child is relieved of pain and That the child changes focus. Conclusion: Child health service-nurses apply a combination of different interventions to reduce discomfort in the infant during vaccination. Despite that there were several evidence-based interventions that were not applied to a very high extent. Further research is needed that studies why some child health service units prepare infants for vaccination in accordance with evidence-based knowledge and others do not. In addition, research is needed to identify suitable educational interventions so that the preparation of infants for vaccination is optimized.

Bakgrund: Avancerad smärta är något som uppstår vid svår cancersjukdom, vilket leder till en begräsning hos patienterna. I dessa fall är det viktigt som sjuksköterska att noga analysera smärtan och administrera bästa möjliga smärtlindring, då det ska leda till en god död och patienten ska slippa lidande. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårlindrad cancersmärta vid cancersjukdom och palliativ vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserar sig på 9 vetenskapliga artiklar som sökts via pubmed. Data analyserades med tematisk analys. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver hur sjuksköterskors upplevelser var att inte alltid kunna bota smärta vid cancersjukdom och i palliativ vård. De komponenter som framkom var sjuksköterskans upplevelser av genombrottssmärta där sjuksköterskorna beskrev att det var brist på läkemedel samt att återhållen smärtbehandling var återkommande. Sjuksköterskorna beskrev rädsla över att ge läkemedel samt att utbildning i palliativ vård och smärtlindring var viktigt för att kunna ge en rättvis vård. Sjuksköterskorna upplevde också organisationen som hinder samt att personalbrist och okunskap ger onödigt lidande. Slutsats: Avancerad cancersmärta finns i hela världen, vilket medför ytterligare kunskaper och utbildning för att hjälpa patienter i sitt lidande vid smärta i palliativ vård. Smärta ska inte behandlas olika beroende på var de bor, därav behövs riktlinjer för att utföra en likasinnad vård för alla runt om i världen som lever med cancersjukdom. / Background: Advanced pain is something that occurs in severe cancer, which leads to a limitation in patients. In these cases, it is important as a nurse to carefully analyze the pain and administer the best possible pain relief, as it should lead to a good death and the patient should avoid suffering. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of difficult-to-alleviate cancer pain in cancer disease and palliative care. Method: A descriptive literature study based on 9 scientific articles applied for via PubMed. Data were analyzed with thematic analysis. Main results: The results of this literature study describe how nurses' experiences were not always able to cure pain in cancer and in palliative care. The components that emerged were the nurse's experiences of breakthrough pain, where the nurses described that there was a shortage of medicines, and that restrained pain treatment was recurring. The nurses described fear of giving medicines and that training in palliative care and pain relief was important in order to be able to provide fair care. The nurses also experienced the organization as an obstacle and that staff shortages and ignorance cause unnecessary suffering. Conclusion: Advanced cancer pain is found all over the world, which brings additional knowledge and education to help patients in their suffering of end-of-life pain. Pain should not be treated differently depending on where they live, hence guidelines are needed to perform a similar care for everyone around the world who lives with cancer.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som förekommer i alla länder. Kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än män. Våldet resulterar i symtom som kan vara både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ansvar att ha kunskap och medvetenhet om ämnet. Genom ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med kunskaper kan sjuksköterskan bidra till förbättrat välmående och minskat lidande för våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i mötet inom hälso- och sjukvården med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt tillämpades. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och Medline där 12 peer-reviewed artiklar blev utvalda efter kvalitetsgranskning och som sedan analyserades med Fribergs analysmodell i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som togs fram var Individuella hinder och Organisatoriska hinder. Underkategorier som togs fram var Att vara medveten om sin roll som sjuksköterska, Sjuksköterskors känslor vid mötet med våldsutsatta kvinnor, Kulturella barriärer i mötet, Arbetsbelastning och miljöns påverkan, Brist på kunskap och utbildning, samt Brist på resurser. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns ett behov av utökad kunskap och utbildning om våld i nära relationer för att sjuksköterskan ska kunna uppnå ett förbättrat bemötande för våldsutsatta kvinnor. Det framkommer även ett behov av tydligare riktlinjer och förbättring av stöd och resurser. / Background: Violence in intimate relationships is a social problem that occurs in all countries. Women are more often exposed to violence in close relationships than men. The violence results in symptoms that can be both physical and psychological. The nurse is responsible for having knowledge and awareness of the subject. Through a person-centered approach together with knowledge, the nurse can contribute to improving well-being and reducing suffering for women exposed to violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences and perceptions in meeting within health care with women who have been exposed to violence in close relationships. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was applied. An article search was performed in the databases CINAHL and Medline where 12 peer-reviewed articles were selected after a quality review which were further analyzed with Friberg's analysis model in five steps. Results: The main categories that emerged were Individual barriers and Organizational barriers. Subcategories that were developed were Being are of one ́s role as a nurse, Nurses’ feelings wen meeting with womaen exposed to violence, Cultural barriers in the meeting, Workload and the impact of the environment, Lack of knowledge and training, and Lack of resources. Conclusion: The literature review shows that there is a need for increased knowledge and training about violence in close relationships for the nurse to be able to achieve an improved treatment for women exposed to violence. There is also a need for clearer guidelines and improvement of support and resources.

Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.

El presente estudio de caso tuvo como objetivo describir, analizar y comprender las experiencias de las enfermeras en la canalización de vías endovenosas en pacientes pediátricos en un hospital 2019, con un enfoque cualitativo. La muestra estuvo conformada por doce enfermeras que laboran en el servicio de pediatría del Hospital Regional, se determinó por saturación y redundancia incluyendo los criterios de inclusión y exclusión, se utilizó la técnica de recolección de datos, entrevista semiestructurada a profundidad, para el procesamiento de la información se empleó el método del análisis temático. En todo momento se cumplió con los criterios éticos y el rigor científico de la investigación. Entre los resultados se obtuvo que las enfermeras reconocen la expresión de sentimientos positivos a través de gratas experiencias vividas en su quehacer diario durante la canalización endovenosa, lo cual les genera no solo satisfacción profesional y personal sino el bienestar que logra en el paciente haciendo menos daño con menos venopunciones. Se encontró que las enfermeras viven experiencias difíciles y complicadas, les permite generar habilidades como el autocontrol, el entusiasmo, la automotivación, la empatía y dotarlas de defensas para la reacción positiva a la tensión y al estrés; y entre sus experiencias difíciles recurren a la ayuda espiritual como es Dios buscando fe y fortaleza; en la familia del paciente pediátrico buscan el soporte para generar un ambiente de confianza al momento de realizar la canalización y que sea más rápida y menos dolorosa para el paciente. / The objective of this case study was to describe, analyze and understand the experiences of nurses in the cannulation of intravenous lines in pediatric patients in a hospital in 2019, with a qualitative approach. The sample was made up of twelve nurses who work in the pediatric service of the Regional Hospital, it was determined by saturation and redundancy including theinclusion and exclusion criteria, the data collection technique, semi-structured in-depth interview, was used for the processing of The thematic analysis method was used to collect the information. The ethical criteria and scientific rigor of the research were met at all times. Amongthe results, it was obtained that nurses recognize the expression of positive feelings through pleasant experiences in their daily work during intravenous cannulation, which generates not only professional and personal satisfaction but also the well-being that it achieves in the patient,doing less harm. with fewer venipunctures. It was found that nurses live difficult and complicated experiences, allowing them to generate skills such as self-control, enthusiasm, self-motivation, empathy and providing them with defenses for a positive reaction to tension and stress; and among their difficult experiences they turn to spiritual help such as God seeking faithand strength; The family of the pediatric patient seeks support to generate an environment of trust when performing the canalization and to make it faster and less painful for the patient.

Bakgrund: De patienter som har hemsjukvård har ofta flera samtidiga medicinska sjukdomar och är vanligen äldre personer. Eftersom alkoholkonsumtionen i den äldre befolkningen ökar är sannolikheten hög att i hemsjukvård möta patienter som konsumerar alkohol. Att ge vård och omvårdnad i patientens hem skiljer sig från andra vårdkontexter på grund av hemmet som vårdmiljö, patientens integritet, vårdrelationen samt även utifrån samverkan med andra vårdgivare. Tidigare forskning visar på olika svårigheter för sjuksköterskor att samtala med patienter om alkoholkonsumtion och olika förhållningssätt i vårdandet av patienter som konsumerar alkohol.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 12 sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om alkohol i vården med och kring patienten i hemsjukvården belystes från olika aspekter. Studiens resultat mynnade ut i fyra kategorier: Hinder för att samtala med patienten om alkoholkonsumtion, Ökad samverkan efter samtal om patientens alkoholkonsumtion, Varierande förutsättningar för sjuksköterskan att samtala med patienten om alkohol samt Konsekvenser av samtal om alkohol med patienten.  Slutsats: Vård och omvårdnad av patienter som konsumerar alkohol i hemsjukvården påverkades på olika sätt utifrån sjuksköterskans erfarenheter av att samtala eller inte samtala om alkohol med patienten. Kunskaper, riktlinjer och rutiner för stöd samt bedömning av patientens alkoholkonsumtion behöver förstärkas och implementeras för att en säker vård och omvårdnad ska kunna ges av sjuksköterskor i hemsjukvården. / Background: The patients within home health care often have several different diagnoses of medical illnesses and are usually older people. As alcohol consumption in the elderly population increases, the probability of encountering patients who consume alcohol within home health care is high. Providing care and nursing in the patient’s home differs from other contexts of care because of the home as a care environment, the patient’s integrity, the relationship of care and because of the cooperation with other providers of care. Previous research shows varying difficulties for nurses in talking to patients about alcohol consumption and different approaches in caring for patients who consume alcohol.  Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of talking about alcohol with the patient and with other providers of care in home health care.  Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with 12 nurses in home health care. The interviews were analysed using manifest content analysis.  Result: Nurses’ experiences of talking about alcohol in home health care with the patient and with other providers of care around the patient were highlighted from different aspects. The results of the study unfolded in four categories: Obstacles in talking with the patient about alcohol consumption, Increased cooperation after talking about the patient’s alcohol consumption, Varying conditions for the nurse to talk to the patient about alcohol, and Consequences of talking about alcohol with the patient. Conclusion: Care and nursing of patients who consume alcohol within home health care was affected in different ways based on the nurse’s experiences of talking or not talking about alcohol with the patient. Knowledge, guidelines and routines for support and assessment of the patient’s alcohol consumption need to be strengthened and implemented so that safe care and nursing can be provided by the nurses in home health care.

Bakgrund: Palliativ sedering avser en avsiktlig sänkning av medvetandegraden hos en patient som befinner sig i livets slutskede och har outhärdliga symtom. Behandlingen ges av ett multiprofessionellt team där sjuksköterskornas uppgift är att iordningställa och administrera ordinerade läkemedel samt utvärdera effekt och upplevelse av behandlingen. Förutom de praktiska kraven som ställs på sjuksköterskorna medför palliativ sedering även krav på förmåga till reflektion och kritiskt såväl som etiskt tänkande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut till analys efter litteratursökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre teman med underteman identifierades. God palliativ vård inkluderade att ge palliativ sedering för att erbjuda patient, närstående och personal ett fridfullt avslut och för att uppfylla patientens önskningar. Palliativ sedering och eutanasi kunde vara svåra att skilja från varandra och sjuksköterskorna hade en känsla av att palliativ sedering påskyndande patientens död. Att arbeta i team var en viktig faktor för hur sjuksköterskor upplevde arbetet med palliativ sedering. Det underlättade om beslut om sedering togs gemensamt och olika former av stöd från teamet var betydelsefullt för sjuksköterskor under arbetet med palliativ sedering. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori om mänsklig omsorg och tre av hennes caritasprocesser Ett kärleksfullt och omsorgsfullt sinnelag, Utrymme för känslor och Hjälpsamma och tillitsfulla omsorgsrelationer. / Background: Palliative sedation refers to an intentional lowering of consciousness of a patient in the end of life who is suffering from unbearable symptoms. The care is performed by a multi-professional team where the nurses’ duties are to prepare, administer and evaluate prescribed pharmaceuticals. In addition to the practical skills required by the nurses, this treatment also requires ability to reflect as well as critical and ethical thinking. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation. Method: A literature review was conducted and ten scientific articles were chosen for analysis. Literature searches were made in the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Three themes with subthemes were identified. Good palliative care included giving palliative sedation to offer patients, families and the staff a peaceful ending and to meet the patient’s wishes. Palliative sedation and euthanasia could be difficult to separate and there was a sense that palliative sedation hastened the patient’s death. Teamwork was an important factor for how nurses experienced working with palliative sedation. It was easier if the decision to sedate was taken jointly and support within the team was meaningful to nurses during their work with palliative sedation. Discussion: The results were discussed in relation to Jean Watson’s Theory of Human Caring and the three caritas processes The practice of loving kindness and equanimity, Promotion and acceptance of the expression of positive and negative feelings and Developing and sustaining a helping-trusting caring relationship.

Bakgrund: Den palliativa vården för hälso- och sjukvårdspersonal innebär att försöka uppnå den döende personens maximala livskvalitet och att lindra lidandet. Vården lutar sig mot det nationella vårdprogrammet för palliativ vård samt International Council of Nurses, ICN. Sjuksköterskans roll och uppgifter inom vården beskrivs där även de fyra hörnstenarna belyses. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt baserad på Fribergs analysmetod. Denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Patricia Benners teori från novis till expert valts som en diskussion i resultatdiskussionen. Resultat: Sjuksköterskornas upplevda svårigheter av att vårda patienter med en palliativ diagnos resulterade i fyra huvudteman i litteraturöversikten; kommunikation, närstående och relation, vårdteamet samt kunskap och erfarenheter. Diskussion: Resultatet i litteraturöversikten har diskuterats utifrån Benners teori. Sjuksköterskornas upplevda svårigheter belystes genom fyra teman – kunskap och erfarenhet, närståendestöd, kommunikation mellan kollegor och gentemot patienten samt kultur som upplevd svårighet. / Background: Palliative care for health professional means trying to achieve the maximum dying person's quality of life and ease suffering. The palliative care for health professionals means to try to achieve the dying person's maximum quality of life and alleviate suffering. The care inclined towards the Swedish national health care program for palliative care and the International Council of Nurses, ICN. The nurse's role and tasks in health care are described where even the four cornerstones elucidated. Aim: To elucidate the nurses perceived difficulties in nursing patients with palliative diagnosis. Method: The thesis is a literature review based on Friberg's analysis. This literature review includes ten scientific articles that have been searched in the databases CINAHL Complete and PubMed. As a theoretical base, Patricia Benner's theory from novice to expert was selected as a discussion of the results discussion. Results: The nurses perceived difficulties of caring for patients with a palliative diagnosis resulted in four main themes in the literature; communication, family and relationship, the health care team as well as knowledge and experience. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Benner's theory. The nurses' perceived difficulties irradiated by four themes – knowledge and experience, family support, communication between colleagues and towards the patient as well the culture as perceived difficulties.