Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor som har haft erfarenhet av att vårda äldre som utsatts för våld i nära relation. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde starka känslor och hade behov av stöd från personalgrupp och ledning. Det största upplevda hindret var att inte få samtycke från patienten för att kunna kontakta andra myndigheter. Det saknades kunskap kring att bedöma våldet och att använda screeninginstrument. De flesta upplevde svårigheter kring dokumentation och otydlighet kring möjliga åtgärder. Sjuksköterskorna uttryckte också behov av att utveckla samarbetet med andra myndigheter och ideella föreningar.  Konklusion: Sjuksköterskorna som vårdade äldre som utsattes för våld upplevde starka känslor och hade en vilja att hjälpa. De uttryckte även ett stort behov av kompetensutveckling kring våld i nära relationer bland äldre. / Background: Abuse is a serious threat to the health and well-being of the elderly. There are few studies on the vulnerability of older people and there is a lack of knowledge about how to protect the elderly from being abused.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for elderly people who are exposed to abuse in close relationships. Methods: Semi-structured interviews conducted with seven nurses with experience of caring for elderly people who have been subjected to abuse in close relationships. Data has been analyzed using qualitative content analysis.  Results: The main results showed that the nurses experienced strong emotions and needed support from staff group and management. The largest obstacle perceived was not getting consent from the patient to be allowed to contact other authorities. There was a lack of knowledge about the degree of abuse and how to use screening instruments. Most difficulties where experienced regarding documentation and lack of clarity about possible measures. The nurses also expressed the need to develop cooperation with other government agencies and non-profit associations. Conclusion: The nurses who cared for elderly people who were subjected to abuse experienced strong emotions and had a will to help. They also expressed a great need for skills development around abuse in close relationships among the elderly.

Bakgrund: Grunden i den palliativ vården är att patienter med terminal sjukdom behandlas i syfte till att förbättra välbefinnande, lindra lidande och främja livskvalitet för patienter i alla åldrar och stadier. Den palliativa vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbeta, kommunikation och relation samt stöd för närstående. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa vården samt tillgodose patientens behov och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativa patienter i hemmet. Metod: Litteraturstudien resultat är en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2012–2022 med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och MEDLINE och analysen gjordes enligt Fribergs fem stegs analys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Sjuksköterskans roll i den palliativa vården och Sjuksköterskans utmaningar. Vidare presenteras fem subteman: Att skapa en relation och samarbeta med patienten, att involvera och lyssna på närstående, att samverka i team, känslomässiga utmaningar och maktlöshet, att känna ansvar och känslan av etisk stress. Slutsats: En god kommunikation och samverkan mellan alla professioner i teamet, samt mellan patienter och närstående har en betydande roll för att upprätthålla en personcentrerad vård. Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar och yrkesmässiga stressfaktorer gav en känsla av maktlöshet. / Background: The basis of palliative care is that patients with terminal illness are treated with the aim of improving well-being, relieve suffering and promoting quality of life for patients of all ages and stages. Palliative care is designed with four cornerstones: symptom relife, collaboration, communication and relationship, and support to close relatives. Providing “person-centered” care is important to secessfully adapt the care and meet patients’ needs and wishes. Aim: To describe RN-nurses’ experiences of caring for palliative patients at home. Method: The results of the literature review is a compilation of 12 scientific articles published between 2012 – 2022 with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on CINAHL and MEDLINE and was analyzed according to Friberg's five-step analysis method. Results: The results are presented in two main themes: The nurse's role in palliative care and The nurse's challenges. Furthermore, five subthemes are presented: To create a relationship and collaborate with the patient, involving and listening to relatives, to cooperat in teams, emotional challenges and powerlessness, feeling responsible and the feeling of ethical stress. Conclusion: Good communication and cooperation between all professions in the team, as well as between patients and relatives have a significant role in maintaining person-centred care. The nurse's emotional challenges and occupational stressors gave a sense of powerlessness.

Bakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust. Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor. Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité. / Background Perinatal loss has a great emotional impact on parents and families. ​The nurse is trained in nursing and must have an ethical approach, be able to provide support, show compassion and promote health and human rights. The nurse has an important role in alleviating suffering and caring for patients experiencing crisis and/or grief. Aim The aim was to describe nurses experiences of caring for patientes who have undergone perinatal loss. Method Systematic literature review with 8 qualitative and 2 quantitative articles using mixed methods. Results The results revealed three main themes. The first theme described the nurses' own emotional experiences of perinatal loss. The second theme was about different coping strategies for dealing with emotions. The last theme described the importance of knowledge in bereavement care and emotional management in order to provide good care and manage one's emotions. Conclusions The conclusion in the literature review is that nurses are emotionally affected when caring for perinatal loss, and that education is of great importance for good nursing in this care. As a result, more education is required in bereavement care as well as emotional management and coping strategies to be able to handle these emotions, to create an open climate among colleagues and support from management with room for ventilation and reflection, in order to be able to provide better care with high quality.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av världens största utmaningar för folkhälsan med en prevalens på 55 miljoner diagnostiserade fall. Någon gång under sjukdomsperioden drabbas  nio av tio personer med demenssjukdom av beteendemässiga och psykiska symtom så som aggitation, aggression, apati, hallucinationer, ångest eller depression relaterade till smärta, infektion, miljö, över-eller understimulering eller att inte bli förstådda. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på vårdboende.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningar gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycInfo där slutligen 14 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs beskrivning av analys i fyra steg. Resultat: Analys av materialet ledde fram till tre teman med totalt sju subteman. Första temat var Miljön på vårdboende med tre subteman: Att beskriva organisatoriska utmaningar, Att beskriva sjuksköterskors positiva känslor, Att beskriva den fysiska miljönspåverkan. Andra temat var Kompetens för god omvårdnad med två subteman: Att beskriva erfarenhet och kunskap, Att beskriva behov av utbildning. Sista temat var Relationer med två subteman: Att lära känna personen, Att beskriva samspelet med närstående.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor behöver tid och kunskap för att utföra personcentrerad vård för att minimera BPSD för personer på vårdboende. / Background: Dementia disease is one of the world's greatest public health challanges with a prevalence of 55 million diagnosed cases. At some point during the illness, nine out of ten persons with dementia disease experience behavioral and psychological symptoms such as agitation, aggression, apathy, hallucinations, anxiety or depression related to pain, infection, environment, over- or understimulation or not being understood. Aim: Describe nurses' experiences of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia disease (BPSD) in nursing homes.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Artical searches were done in CINAHL, MEDLINE and PsycInfo where finally 14 articles were quality checked and analyzed according to Friberg's description of analysis in four steps.  Results: Analysis of the material led to three themes with a total of seven subthemes. The first theme was The enviroment in nursing homes with three subthemes: To describe organizational challenges, To describe nurses positive experiences, To describe the impact of the physical enviroment. The second theme was Competence for good caring with two subthemes: To describe experience and knowledge, To describe the need for education. The last theme was Relationships with two subthemes: Getting to know the person, To describe interaction with relatives.  Conclusions: The literature review shows that nurses need time and knowledge to perform personcentred-care to minimize BPSD for persons in nursing homes.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

Bakgrund Den åldrande befolkningen i Sverige ställer idag högre krav på kvaliteten inom äldreomsorgen. Delaktighet har identifierats som en nyckelfaktor för att förbättra vårdkvaliteten, arbeta personcentrerat och främja de äldres välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och äldre personers erfarenheter av delaktighet i omvårdnaden inom äldreomsorgen. Metod Studien baserades på en systematisk litteraturöversikt där befintlig forskning om ämnet analyserats och ett nytt resultat framställts. Resultat Resultatet visade på att både sjuksköterskor och de äldre värderade delaktighet högt inom vårdandet. Det framkom två huvudkategorier vilket var; vårdmöte och individanpassad omvårdnad. Dessa huvudkategorier indikerar på att resultatet både innehöll hinder som exempelvis brist på tid och resurser men även förhållningssätt som främjade delaktighet, exempelvis individanpassad vård. Slutsats Sammanfattningsvis visade arbetet på att det finns ett ytterligare behov av utbildning hos sjuksköterskor inom området delaktighet och organisatoriska förändringar som kan främja delaktighet i den individanpassade vården hos de äldre. Där utveckling inom området kan ge möjlighet för sjuksköterskan att kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där de äldres önskemål och preferenser står i centrum för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background The aging population in Sweden currently imposes higher demands on the quality of elderly care. Participation has been recognized as a crucial factor for enhancing the quality of care, working in a person-centered manner, and promoting the well-being of the elderly. Aim The aim of the study was to describe the experiences of nurses and elderly individuals regarding participation in nursing care within elderly care services. Method The study is based on a systematic literature review where existing research on the subjectis analyzed, and new findings are produced. Results The findings indicated that both nurses and the elderly highly valued participation in care. Two main categories emerged: care meetings and individualized care. These main categories suggest that the results included both barriers, such as a lack of time and resources, and approaches that promoted participation, such as individualized care. Conclusions In summary, the work demonstrated that there is an additional need for education among healthcare personnel in the field of participation and organizational changes that can promote individualized care for the elderly. Development in the field can provide the opportunity for nurses to work from a person-centered approach where the elderly's wishes and preferences are central to improving their quality of life and well-being.

The study explored the experiences of nurses regarding in-patients who attempt or succeed in committing suicide in a general hospital. The purpose of the study was to design support guidelines for the nurses who care for patients who attempt or successfully commit suicide whilst admitted at general hospital. A generic qualitative research approach was followed, using an exploratory and descriptive design. Data was collected through in-depth interviews from a purposive sample of six nurses who met the inclusion criteria. Content data analysis was done. The research findings revealed five themes. The findings indicate that the working environment was not safe for both the nurses and the patients; confused patients were unpredictable and withheld their intentions of suicide from the nurses. Nurses blamed themselves for in-patient suicide; as some are still living with feelings of guilt. Nurse unit managers provided support to the affected nurses; however debriefing sessions were not given to the affected employees. There were no clear guidelines on management of confused patients. Support guidelines for the nurses are presented in this study / Health Studies / M.A. (Health Studies)

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige. / Aims: The aim was to study nurses' experience of working with interpreter conversations inmigrant health.Background: The last years increase in refugees has created rising demands on migranthealth and interpreters in primary healthcare. Lack of communication can hinder nurses' careand knowledge of the experience of interpreter conversations is therefore important,something lacking in research. The National Board of Health and Welfares survey describedproblems of availability of medical interpreters and an unequal situation nationwide.Methods: The study was a qualitative interview study with seven nurses. Interviews wererecorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis.Results: Three main categories were identified: The interpreter’s role affects the conversationdescribed how interpreter professionality could enable or disable the conversation as couldinterpreter sex and culture. The nurses' role affects the conversation described how theprofessionality of the nurse was essential as they needed to find own solutions workwise aswell as the pursuit of a caring conversation with the patient. The organization affects theconversation described a limiting organization with a lack of interpreters, structure andcooperation between healthcare and authorities. Education was stressed as quality-assurance.Conclusions: Nurses need the interpreter as bridge for their voice to enable good care. Thereis need for a systematic way to work with interpreters through education and Nurse-Interpreter training. This would quality-assure healthcare and improve working conditions.Competence in transcultural nursing is important for equal health care in today's multiculturalSweden

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen. / Background: Mental illness is increasing in the whole world and also in Sweden, mainly among the young female population. Mental problems are often linked to somatic illness. The quality of somatic health care for these patients is often worse, mainly because a lot of nurses don’t have enough knowledge and experience of psychiatric nusing. Aim: The aim of this study is to examine nurses’ attitudes against and experiences of patients with mental illness in somatic health care. Method: Literary review of scientific articles. Literary search in data bases with appropriate search terms. The quality of the articles was examined by using grading templates. Results: In total 15 articles, 8 qualitatives and 7 quantitatives, were examined. The examination shows that nurses have predominantly negative experiences of caring for patients with mental illness. One explanation can be lacking knowledge and skills which leads to fear, frustration and stress when meeting this group of patients. The environment of the work place was also named as a causing factor of stress. These factors are contributing to the nurses’ predominantly negative attitudes towards those patients. Conclusion: The conclusion of this study is that the identified lack of knowledge and skills among the nurses leads to insecurity among other negative emotions while taking care of patients with mental illness in somatic health care. Improving this situation can be achieved by raising nurses’ competence, for example by focusing more on psychiatric nursing during practical training.