• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 123
  • 16
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 142
  • 142
  • 96
  • 92
  • 83
  • 78
  • 59
  • 44
  • 41
  • 32
  • 26
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

"En tickande bomb" : Sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård / "A ticking time bomb" : Nurses' experiences of caring for aggressive patients in psychiatric inpatient care

Asplund, Charlotta, Hallgren, Magdalena January 2017 (has links)
Bakgrund: Hot och våld i psykiatrisk slutenvård är ett vanligt förekommande fenomen. Hot och våld uppstår av en rad olika anledningar. Det är ett störande moment i sjuksköterskans arbete och väcker negativa känslor, vilket kan avspeglas i sjuksköterskornas interaktioner med patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med åtta sjuksköterskor på två psykiatriska kliniker vid ett större sjukhus i en storstadsregion i västra Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkommer. Den första är olustkänslor med underkategorierna att känna oro och ångest, att känna stress, att känna sig ledsen samt att känna sig kränkt. Den andra kategorin är rädsla, med underkategorierna rädsla för den hotfulla patienten samt att känna rädsla för andras skull. Den tredje kategorin är maktlöshet med underkategorierna att förlora kontrollen, att känna frustration samt att arbeta med en tickande bomb. Den fjärde kategorin är trygghetsskapande strategier med underkategorierna att sätta sig in i patientens situation samt att våga stå kvar. Slutsats: Ofta kan det aggressiva beteendet hos patienterna associeras till sjukdomsbild och/eller missbruksproblematik, vilket bekräftades i vår studie. I de flesta fall har sjuksköterskorna en djupare förståelse för patientens beteende och har därmed högre tolerans för hot och våld. Sjuksköterskorna betonar att det är viktigt att alltid vara tillgänglig för patienterna, då det skapar trygghet för båda parter samt är en förutsättning för en god vårdande relation. / Background: Inpatient aggression is common as a phenomenon in psychiatric inpatient care. Inpatient aggression arises for several reasons. It disturbs the nurses in their work assignments and causes negative emotions, which can be reflected in the interaction with the patients. Aim: To describe nurse's experiences of caring for aggressive patients in psychiatric inpatient care Method: An interview study was conducted with eight nurses at two psychiatric clinics at a hospital in a big town in Western Sweden. The material was analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories. The first category is uneasiness, with subcategories: to feel anxiety, to feel stress, to feel sad and to feel offended. The second category is fear, with subcategories: to feel fear for the aggressive patient and to feel fear for others sake. The third category is powerlessness, with subcategories: to lose control, to feel frustration and to work with a ticking time bomb. The fourth category is work to create security policies with subcategories: understanding the patients' situation and courage to remain in an aggressive encounter. Conclusion: Inpatient aggression is often associated to symtoms and/or drug abuse, which also was confirmed in our study. In most scenarios the nurses had a deeper understanding for the patients behavior and thereby a higher tolerance towards inpatient aggresion. The nurses claimed that beeing available to the patients was very important, since that created an atmosphere of security for both parties and it was assumed a presumtion for a good caring relationship.
82

Sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning / Nurses' experiences of parental presence during resuscitation

Athley, Annika, Stenqvist, Jessica January 2012 (has links)
Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.
83

Sjuksköterskors utmaningar vid omårdnadsdokumentation : En litteraturöversikt / Nurses' challenges in nursing documentation : A literature review

Hjelm, Hanna, Babirye, Brenda January 2020 (has links)
Bakgrund: Florence Nightingale ligger till grund för omvårdnadsdokumentation som är en del av omvårdnadsprocessen och en av legitimerade sjuksköterskors skyldigheter. Ofullständig omvårdnadsdokumentation är ett återkommande problem. Den vårdsökande personens delaktighet samt sjuksköterskors attityder och förhållningssätt påverkar omvårdnadsdokumentationen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom öppenvård och slutenvård.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes där tolv artiklar med kvalitativ metod analyserades i fem steg av Friberg. Resultat: Analysen ledde till en huvudkategori: Utmaningar vid omvårdnadsdokumentation, två kategorier: Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation och Annat som styr omvårdnadsdokumentationen samt fem underkategorier. Sjuksköterskor i sluten- och öppenvård hade erfarenheter av att utföra omvårdnadsdokumentation. Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes nödvändig då den gav tillgång till viktig information. Elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes som tidskrävande särskilt vid tekniska fel eller vid användning av nya dokumentationssystem. Individuella idéer, lagar, arbetsmiljö och chefens påverkan var bidragande till sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation.   Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde olika utmaningar vid omvårdnadsdokumentation. Utbildningar i användning av, forskning på arbetsmiljö och ledarens påverkan på omvårdnadsdokumentation kan vara betydelsefull för utvecklingen av området. / Background: Florence Nightingale laid the basis of nursing documentation. Nursing documentation is part of the nursing process and is an obligation of registered nurses. Incomplete nursing documentation is a recurring problem. Participation of the person seeking care and nurses' attitudes influence nursing documentation. Aim: To describe nurses' experiences of nursing documentation in inpatient and outpatient care. Method: A literature review with an inductive approach that analyzed twelve qualitative articles using the five steps of analysis according to Friberg. Results: The analysis gave a main category: challenges in nursing documentation two categories: implementation of electronic nursing documentation and other things controlling nursing documentation and five sub-categories. Nurses in inpatient and outpatient care had experience in nursing documentation. Implementation of electronic nursing documentation was considered necessary as it provided access to important information. Electronic nursing documentation was experienced as time-wasting especially because of technical errors and when new documentation systems were used. Individual ideas, laws, working environment and leaders’ influence contributed to nurses' experiences. Conclusion: Nurses experienced challenges during nursing documentation. Training in the use of electronic documentation systems, research on the influence of the work environment and leadership on nursing documentation could be important for the development of the field.
84

Sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede- En litteraturöversikt / Registered nurses' experiences of end-of-life care- A literature review

Dahlman, Sara, Helm, Elin January 2020 (has links)
Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.
85

Distriktssköterskors upplevelser av svåra samtal : Vid telefonrådgivning inom primärvården / District nurses' experiences of difficult conversations : In telephone counseling in primary health care

Blom, Therese, Broo Wahlström, Carina January 2017 (has links)
Bakgrund: En stor del av distriktssköterskors arbete inom primärvården består av telefonrådgivning. Det krävs stor kunskap inom omvårdnad, kommunikation, medicin och teknik för att kunna göra en korrekt bedömning av patientens hälsotillstånd. Inom telefonrådgivning finns det flertalet faktorer som försvårar bedömningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av svåra samtal vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var: Svårt att bedöma via telefonen, Svårt att inte kunna tillgodose allas önskemål, Organisationsrelaterade problem samt Stöd i bedömningen med tillhörande nio underkategorier. Distriktssköterskorna upplever att svåra samtal kan uppstå i många olika situationer samt att dessa påverkar distriktssköterskorna känslomässigt och deras arbete inom telefonrådgivning. Konklusion: Denna studie tydliggör vad distriktssköterskor upplever som svåra samtal och att dessa påverkar dem känslomässigt. Resultatet kan bidra till att öka medvetenheten av vad distriktssköterskor upplever sig behöva för att lättare kunna hantera svåra samtal. / Background: A large part of the district nurses’ work in primary health care consists of telephone counseling. This requires extensive knowledge of nursing, communications, medicine and technology to be able to make an accurate assessment of the patient's health. In the telephone counseling there are several factors that complicate the assessment. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences of difficult conversations in telephone counseling in primary health care. Method: The study used a qualitative content analysis with inductive approach. Interviews were conducted with eight district nurses. Results: The result shows four categories: Difficult to assess through the telephone, Difficult to not be able to accommodate everyone, Organizational problems and Support in the assessment. District nurses feel that difficult conversations can occur in many different situations and that they affect the district nurses emotionally and their work with telephone counseling. Conclusion: This study clarifies what the district nurses’ experience as difficult conversations and that they affect them emotionally. The results can help to raise awareness of what the district nurses feel they need to manage difficult conversations easier.
86

Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av vårdande samtal med patienter som har substansmissbruk : En kvalitativ intervjustudie / Psychiatric nurses’ experiences of caring conversations with patients who have substance abuse

Drottz, Sandra January 2021 (has links)
Bakgrund: Substansmissbruk är ett globalt problem och leder till negativa konsekvenser både för personen och samhället. Antal patienter som vårdats för substansmissbruk inom hälso- och sjukvården i Sverige har ökat de senaste åren. Tidigare forskning visar att substansmissbruk kan grundas i och leda till lidande. Psykiatrisjuksköterskor ger ofta omvårdnad till patienter som har substansmissbruk. Kommunikation mellan psykiatrisjuksköterska och patient sker vanligen via samtal. Forskning har visat att vårdande samtal kan lindra lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av vårdande samtal med patienter som har ett substansmissbruk. Metod: Semistrukturerade narrativa intervjuer via telefon utfördes med elva psykiatrisjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i elva subkategorier och fyra kategorier. Kategorierna var drogfrihet som ambition, följsam närvaro, genuin människokärlek och att möta och lindra lidandets olika skepnader. Slutsats: Vårdande samtal kan ha potential att lindra patientens lidande samt tillfrisknande från substansmissbruk. Psykiatrisjuksköterskan behöver ha ett professionellt och personcentrerat förhållningssätt. Det vårdande samtalet beskrivs vara ett samtal mellan två människor vilket för psykiatrisjuksköterskan innebär utmaning i balans mellan närhet och distans till patienten. / Background: Substance abuse is a global problem that leads to negative consequences both for the person and for society. Healthcare in Sweden has the last couple of years taken care ofan increasing number of patients with substance abuse. Research shows that substance abuse can both lead to and caused suffering. Psychiatric nurses often give nursing care to patients who have substance abuse. Communication between the psychiatric nurse and the patient is often done by conversation. Research has shown that caring conversations can alleviate suffering. Aim: The aim of the study was to describe psychiatric nurses’ experiences of caring conversations with patients who have substance abuse. Method: Semi-structured narrative interviews were conducted by phone with eleven psychiatric nurses. Data is analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in eleven subcategories and four categories. The categories were drug freedom as ambition, compliant presence, genuine human love and to meet and alleviate the various forms of suffering. Conclusion: Caring conversations can have the potential to alleviate the patient's suffering as well as recovery from substance abuse. The psychiatric nurse needs to have a professional and person-centered approach. The caring conversation is described as a conversation between two people, which for the psychiatric nurse means a challenge in balancing closeness and distance to the patient.
87

Sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård : En litteraturöversikt / Nurses' experience of the caring relationship within palliative care in the home : A literature review

Gravenfors, Frida, Jonsson, Ella January 2019 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård är inriktat mot att öka livskvaliteten för patienter som har en obotlig sjukdom. Vårdformen förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Allt fler vill dessutom vårdas i hemmet, bland annat på grund av att det innebär att få vara nära närstående. När sjuksköterskan kommer in i patientens hem är det viktigt att kunskap finns om hur hemmet påverkar patienten, och att bevara patientens integritet. En vårdrelation skapas vid mötet mellan sjuksköterska och patient eller närstående. Brister i vårdrelationen kan få patienten att förlora förtroende för vården. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård vill författarna få förståelse och kunskap inom skapandet av vårdrelationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i ett tema: att möta patienten och de närstående. Temat bygger på tre subteman: att komma in i patientens hem, att möta patienten och att möta de närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades den emotionella påverkan sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter och närstående. Det diskuterades även kring de stöd sjuksköterskor använder sig av för att skapa en vårdrelation. Resultatdiskussionen diskuterades mot tidigare forskning samt mot Watsons teori om mänsklig omsorg. / Background: Palliative care is focused on improving the quality of life for patients with an incurable disease. This form of care is expected to increase as the population is getting older. Also, more and more people want to be cared for in their home, partly because it means being able to be close to relatives. When the nurse enters the patient’s home, it is important that he or she has knowledge of how the home affects the patient, and to preserve the patient’s integrity. A caring relationship is created at the meeting between nurse and patient or relatives. Deficiencies in the caring relationship can cause the patient to lose confidence in health care. By illustrating nurses’ experience of the caring relationship within palliative care in the home, the authors aim to gain understanding and increase knowledge in the creation of the caring relationship. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of the caring relationship within palliative care in the home. Method: A literature review based on ten qualitative articles in health care sciences. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: This literature review resulted in one theme: to meet the patient and their relatives. The theme is based on three subthemes: to enter the patient’s home, to meet the patient and to meet the relatives. Discussion: In the method discussion the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the result discussion the emotional impact the nurses experienced in the meeting with patients and relatives was discussed. Nurses’ support in creating a caring relationship was also discussed. The result discussion was discussed against previous research and Watson’s theory of human care.
88

Personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljö bestående av enkelsalar och flerbäddssalar : En litteraturstudie / Person-centered care in an environment of single rooms and shared rooms : A literature review

Bengtsson, Hanne, Brorsson, Linda January 2021 (has links)
Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.
89

Sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda den äldre personen med depression : En metasyntes / Nurses’ experiences of meeting and caring for the elderly person with depression : A metasynthesis

Carlsson, Emelie, Hedenberg, Helena January 2021 (has links)
Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland befolkningen har ökat under de senaste decennierna och medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. Risken att drabbas av depression var vanligare hos personer över 65 år. Depression påverkar personens känslor, tankar och beteende negativt. Det är av vikt att upptäcka, diagnostisera och behandla depression för att minska personens lidande samt minska samhällskostnader som depression medför. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt och syftar till att involvera den enskilda personen, samt anpassa vården efter dennes behov. Sjuksköterskor arbetar ofta självständigt i vården av den äldre personen med depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda den äldre personen med depression. Metod: En metasyntes (Noblit och Hare, 1988) med kvalitativ design. Resultat: Metasyntesen resulterade i fyra huvudteman; organisationens betydelse, vikten av hög kompetens, vikten av att ge tid, betydelsen av ett holistiskt förhållningssätt. Teamarbete och resurser var grundläggande för att kunna stötta den äldre personen med depression. Kunskap, erfarenhet samt normmedvetenhet underlättade identifiering av depression och bidrog till god omvårdnad. Skapandet av en relation med den äldre personen tog tid och byggdes på tillit samt kontinuitet. Att se till hela personen och relationens betydelse påverkade omvårdnaden positivt. Slutsats: Stöttning från organisationen behöver finnas, mer utbildning behöver erbjudas samt möjlighet att få tid i mötet och vården av den äldre personen med depression för att kunna förbättra omvårdnaden. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att sjuksköterskan får resurser som ger möjligheter att skapa en personcentrerad vård. / Background: Mental illness among the population has increased in recent decades and life expectancy in Sweden is continuously increasing. The risk of suffering from depression was generally more common for people over 65 years of age. Depression negatively affects the person's feelings, thoughts and behaviour. It is important to detect, diagnose and treat depression in order to reduce the person's suffering and reduce the societal costs that depression entails. Person-centered care is an ethical approach and aims to involve the individual, as well as adapt care to his or her needs. Nurses often work independently in the care of the elderly person with depression.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of meeting and caring for the elderly person with depression. Method: The study is a metasynthesis (Noblit and Hare, 1988) with a qualitative design. Results: The metasynthesis resulted in four main themes; the importance of the organization, the importance of high competence, the importance of giving time, the significanceof a holistic approach. Teamwork and resources were essential in order to be able to support the elderly person. Knowledge, experience and norm awareness facilitated the identification of depression and contributed to good nursing. The creating of a relationship with the older person took time and was built on trust and continuity. Looking at the whole person and the importance of the relationship had a positive impact on nursing. Conclusion: Support from the organization needs to be available, more education needs to be offered as well as the opportunity to have time in the meeting and care of the elderly person with depression in order to improve care. It cannot be emphasized enough how important it is for the nurse to receive resources that provide opportunities to create a person-centered care.
90

Omvårdnadsåtgärder till äldre med depressiva symtom eller depression: sjuksköterskors erfarenheter : En litteraturstudie / Nursing interventions for elderly with depressive symptomsor depression: nurses experiences : A litterature study

Hargelius, Ebba, Alfredsson, Emma January 2022 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa och depression ökar bland den äldre befolkningen. Detta ökar risken för försämrad fysisk hälsa samt förtida död. Sjuksköterskans bemötande och omvårdnad är ofta avgörande för välbefinnandet hos äldre med depressiva symtom eller depression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder till äldre med depressiva symtom eller depression. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en innehållsanalys. Resultat: Presenteras under tre huvudkategorier; Sjuksköterskors kunskapsnivå: Sjuksköterskor anser att äldre patienter som lider av depressiva symtom eller depression utsätts för stort lidande på grund av sjuksköterskornas bristande utbildning; Omvårdnadsåtgärder: Sjuksköterkor anser att omvårdnadsåtgärder bör prioriteras högre än farmakologiska åtgärder, främst i de fall där patientens vardagliga behov inte uppfylls; Brister i omvårdnaden: Sjuksköterskor upplever brist på resurser såsom tid och personal. Konklusion/Implikation: Utbildning för sjuksköterskor, inom depression hos äldre bör utvecklas och erbjudas, både i grundutbildningen och inom praktisk vårdverksamhet där även tydligare riktlinjer behövs. / Background: Mental illness and depression are increasing among the elderly population. This increases the risk of deteriorating physical health and premature death. The nurse's treatment and care are often crucial for the well-being of the elderly with depressive symptoms or depression. Aim: To describe nurses' experiences of nursing care for the elderly with depressive symptoms or depression. Method: A general literature study was done where ten scientific articles were analyzed and compiled in a content analysis. Result: Presented under three main categories; Nurses 'level of knowledge: Nurses believe that elderly patients suffering from depressive symptoms or depression are exposed to great suffering due to the nurses' lack of education; Nursing interventions: Nurses believes that nursing interventions should be given higher priority than pharmacological interventions, especially in cases where the patient's everyday needs are not fulfilled; Deficiencies in nursing: Nurses experience a lack of resources such as time and personnel. Conclusion/Implication: Education for nurses, in depression among elderly should be developed and offered, both in basic education and in practical care activities where even clearer guidelines are needed.

Page generated in 0.1406 seconds