<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.</p><p><strong>Syftet: </strong>Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background:</strong> Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent</p><p>health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve</p><p>and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes</p><p>unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there</p><p>were any differences between care units, one unit that had participated in a project</p><p>called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project.</p><p><strong>Method: </strong>A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.</p>

Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia. / Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.

The aim of this thesis was to investigate what an intervention comprising systematic discussion groups meant in the context of conflicts and cooperation between social care staff and nursing staff, over a period of 7–15 months. The intervention was carried out in four experimental dwellings in special types of housing for elderly and disabled people and in comparison with four similar reference dwellings. Results are based on 27 interviews prior to the intervention and 29 after. The interviewees were managers, registered nurses, enrolled nurses and care assistants and concerned their experiences regarding problematic situations that occurred in their everyday work. The questionnaires (before n=84 and after intervention n=93) used were: sense of coherence, job-satisfaction and burnout and were aimed at investigating staff experiences of working climate and the influence of the intervention. The issues were investigated both before and after the intervention. Observations were used to determine whether they could provide further knowledge about the intervention and thus extend our understanding of the marginal differences in the complementary studies. The phenomenological hermeneutic interpretation of the narratives in the interviews shows that the intervention was important to the experiences of being in problematic situations. The results before the intervention and in reference dwellings are equivalent and elucidate staff members' struggle to retain their self-esteem and to be confirmed by their colleagues. The experimental dwellings narratives show a change from rejecting to confirming communication among colleagues. Moreover, subtle changes are present which point to an emotional closeness where attempts have been made to understand colleagues' perspective and reactions where the residents are the central concern in the narratives. An analysis of the content of the interviews after intervention shows equivalent changes in experimental dwellings and reference dwellings. The analysis shows that the staff's view of problematic situations had been softened and that they viewed their colleagues as less of a hindrances. There were no mentions made of the previously indicated conflicts between social and nursing staff. The results also show that staff members are not afraid to stand by their own ideas of how they should act in various situations. The staff experience of the working climate was positive both before and after the intervention and no significant differences could be seen. What stands out from the observation study is that the groups have different cultures and thus different prerequisites for the intervention. In two of four groups the intervention seemed to give rise to positive meanings regarding the staffs´ understanding of each other, necessary for their successful cooperation, but when the groups are in the ”basic assumption phase” other additional strategies are probably also needed. The marginal differences shown in the other complementary studies can be understood in terms of two of the four groups not perceiving the intervention to any large extent. When the internal group processes are of great importance it is essential to pay attention to culture of the staff groups before the intervention is implemented.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppsspråkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet och Resursbrist. Resultatet visade att det som verkade underlättande för bemötandet var framförallt personalens egenskaper såsom att använda sitt kroppsspråk, vara klar och tydlig vid kommunikation. Ett bra samarbete i personalgruppen och liten personalomsättning, att personalen försökte finna den röda tråden och leva sig in i den sjukes verklighet. Faktorer som verkade hindrande var framförallt organisatoriska, såsom att personaltätheten minskade och att ett mindre antal personal skulle vårda allt sjukare människor men även att personalen inte alltid kunde hjälpa den sjuke ur oro och ångest.

Det pågår hela tiden stora förändringar och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården, i och med organisationens uppbyggnad och komplexitet kan det vara en utmaning för den eller de personerna som vill genomföra förändringar oavsett om initiativet kommer uppifrån eller nerifrån. Ett systematiskt förändringsarbete är nödvändigt för att kvaliteten inom hälso- och sjukvården ska kunna säkras och där har sjuksköterskan en central roll. För att ett lyckat förändringsarbete ska kunna ske krävs att verksamheten har en hög kompetens och att fokus ligger på patienten. Syftet med studien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans möjligheter att initiera, bedriva och påverka förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns ett antal faktorer som både hindrar och stödjer förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Ett gott ledarskap, en öppen kommunikation samt delaktighet från vårdpersonalen är viktiga faktorer för ett framgångsrikt förändringsarbete. Om dessa faktorer inte fungerar tillfredsställande kan det leda till en negativ utveckling av verksamheten och ett aktivt motstånd bland vårdpersonalen. Ämnet måste uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen eftersom det är en stor del av sjuksköterskans arbetsmiljö. Det behövs mer forskning med fokus på sjuksköterskans roll i förändringsarbete. Genom ökade kunskaper inom ämnet kan sjuksköterskans möjligheter att påverka och ställa krav på förändringsarbete underlättas vilket kan stärka professionen samt höja sjuksköterskans status.

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad. / In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. Resultat: Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. Slutsats: Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen. / Background: Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The Aim was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. Method: A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. Findings: Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. Conclusion: It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen. Upplevelsen av skötsel av djur är att det är trevligt och stimulerande. Om avdelningsbyte svarade 9 % av vårdpersonalen att de hade haft en kollega som bytt avdelning p g a djur och deras beskrivning av upplevelsen var att det var tråkigt, någon svarade att det var självvalt av den som bytte. Vid beslut om att införa djur i verksamheten upplevde de flesta att det var positivt. / The purpose of this study was to examine nursing staff´s attitudes towards pets and the experience of involvement and influence when animals are introduced at the homes for older people. It was a survey studie which was answered by 102 nursing assistents and nurses. The method was descriptive and comparative study with quantitative approach with qualitative elements. Results showed that 74% of the nursing staff felt that pets at homes for older people are very good and the experience of their health in relation to animals in the ward were described by a few as to health has deteriorated, the majority responded that health had not deteriorated. The study shows that the occurrence and frequency of visits by pets and length of visits is high. Almost half (47%) of nursing staff has experienced pets introduced during their employment period and the pet /pets are primarily looked after by the nursing staff. The experience of care of pets is that it's fun and stimulating. 9 % of the nursing staff that they had had a colleague who changed ward because of pets and their description of the experience was that it was boring, someone replied that it was the choice of the one who changed ward. In deciding whether to include pets in the home for older people experienced most of the staff that it was positive.

Inledning: Inom rättspsykiatrisk vård är det viktigt att personalen har förmåga att leva sig in i det unika hos en person samt att etisk reflektion och hänsyn måste ges plats. Det är således relevant att undersöka vad personalen inom rättspsykiatrisk vård har för inställning till begreppen etisk medvetenhet och empatiskt förhållningssätt.   Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka personalens inställning till begreppen empatiskt förhållningssätt och etisk medvetenhet inom den rättspsykiatriska vården.   Metod: En kvalitativ enkätstudie bestående av sju öppna frågor som besvarades av 15 personal inom rättspsykiatrisk vård. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visar att vårdpersonalen betonar vikten av att se människan bakom brottet, att använda sig själv som verktyg i vården samt att bemöta patienterna såsom du själv skulle vilja bli bemött i en liknande situation. Vårdpersonalen upplever även att det finns dubbla roller, en stödjande roll och en kontrollerande roll inom rättspsykiatri och att balansgången däremellan stundtals är svår.   Slutsats: Etik och empati är någonting som anses viktigt och som personalen reflekterar över men som de tycker skulle behöva uppmärksammas mer på avdelningen. / Background: In forensic care, it’s important that staff are able to empathize with the uniqueness of a person, and that ethical reflection and consideration must be given space. Thus, it is relevant to examine attitudes to the concepts ethical awareness and empathetic approach among staff in forensic care.   Aim: The aim of this study was to investigate the staff's attitude to the concepts empathetic approach and ethical awareness within the forensic psychiatric care.   Method: A qualitative study consisting of seven open-ended questions that were answered by 15 staff in forensic psychiatric care. The responses were analyzed using qualitative content analysis.   Result: The results show that the staff emphasizes the importance of seeing the person behind the crime, using theirselves as a tool in health care and to respond to patients as you would want to be treated in a similar situation. The staff also feels that they have dual roles, a supportive role and a controlling role in forensic psychiatry and to balance between these two roles is difficult at times.   Conclusion: Ethics and empathy is something that is considered important, and something that the staff reflects on. However the staff thinks that there is a need for more attention in the workplace.

Uppfattningen om äldre och åldrandet påverkar synen på behov och problem samt hur omvårdnad och bemötande sker mot äldre. Olika åldrandeteorier påverkar omvårdnadspersonalens synsätt på åldrandet, vilket i sin tur påverkar de äldre. Gerotranscendens är en åldrandeteori som beskriver åldrandet som något positivt. Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvårdnadspersonal på ett särskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förändrar deras synsätt gentemot äldre. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvårdnadspersonal på ett särskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Denna studie tyder på att kunskap i teorier om åldrandet ger en ökad förståelse för åldrandet och en medvetenhet hos omvårdnadspersonalen hur de kan känna igen tecken på gerotranscendens och därmed främja äldres väg mot gerotranscendens. Studien tyder även på att kunskapen om gerotranscendens har gett omvårdnadspersonalen andra redskap att använda i omvårdnaden av de äldre. Omvårdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fått en medvetenhet om att de genom förändrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de äldre kan främja de äldres väg mot gerotranscendens. / Perceptions of older people and aging have an impact of needs and problems and how to care and treat for the elderly. Different theories of aging affect the nursing staff's views on aging, which in turn affects the elderly. Gerotranscendence is an aging theory that describes aging as something positive. The purpose of this study was to present the theory of gerotranscendence for nursing staff in a nursing home and investigate if they believe that knowledge of gerotranscendence change their approach towards the elderly. The study was conducted through semi-structured interviews with 12 nursing staff on a nursing home. The data were analyzed with a qualitative content analysis. This study suggests that knowledge of theories of aging provide a better understanding of the aging process and recognition by the nursing staff on how to recognize signs of gerotranscendence and thereby promote older people's to reach gerotranscendence. The study also suggests that knowledge of gerotranscendence gave nursing staff other tools to use in the care of the elderly. Nursing staff have through the knowledge of the theory of gerotranscendence awareness that they through changed working methods and communication with the older people can promote their way to reach gerotranscendence.