BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 21 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet visade att vissa förutsättningar för omvårdnadsåtgärder vid BPSD fanns. Omvårdnadspersonalen bör ha kunskaper om BPSD och omvårdnaden bör grundas på individanpassad vård med professionellt bemötande. Demenssjuka personers sinnen kan stimuleras för att hantera BPSD (musik-hörsel, beröring-känsel, ljus-syn). Fysisk aktivitet kan användas för att hantera BPSD. SLUTSATS: Det är oftast inte bara en omvårdnadsåtgärd som kan vara lämplig vid BPSD utan de kan med fördel användas tillsammans. Grunden bör dock utgöras av goda kunskaper om BPSD samt individanpassad vård. / BACKGROUND: Dementia is common in the elderly. With the increasing number of elderly people in the community, the proportion of people with dementia will also increase. Behavioral and Psychological Symptoms in Demented individuals (BPSD) are common and these can affect the quality of life negatively and cause great suffering. Nursing interventions to reduce the prevalence of BPSD are described and can be found in current nursing research. OBJECTIVE: The study aimed to describe nursing interventions for BPSD, such as the district nurse can use in the work with individuals with dementia in ordinary and special housing. METHOD: A literature review based on 21 scientific articles was implemented. RESULTS: The results showed that there are certain prerequisites for nursing interventions in BPSD, the nursing staff should have knowledge of BPSD and care should be based on individualized care with a professional approach. Senses in individuals with dementia can be activated to manage BPSD (music-hearing, touch- sensory, light-vision). Physical activity can be used to manage BPSD. CONCLUSION: It's usually not just one nursing intervention that may be appropriate for BPSD, they can be used together. The foundation should consist of knowledge of BPSD and individualized care.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn påanhörigas närvaro i akutrummet i samband med omhändertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: Vårdpersonalen har delade meningar om anhörigas närvaropå akutrummet. Generellt tycks anhörigas närvaro upplevas som positivt så länge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient. När patientens tillstånd inte är lika kritiskt kananhörigas närvaro leda till en försämrad sekretess, till viss del också beroende på det aktuellaakutrummets planlösning. Patientsäkerhet och arbetsmiljö kan också påverkas av anhörigasnärvaro. Slutsats: Bland vårdpersonal finns en önskan om tydligare riktlinjer i gällandepolicy om anhörigas närvaro på akutrummet för att förbättra sekretess, arbetsmiljö ochpatientsäkerhet. / Objective: To examine the experiences and views of nurses and assistant nurses regardingrelatives being present in the emergency room during the care of a critically ill or woundedpatient. Method: Empirical study with a qualitative approach. Sixteen semi-structuredinterviews were performed. Results: The nursing staff had different views on relatives beingpresent in the emergency room. Generally, the presence of relatives was regarded assomething positive, if the patient was critically ill or badly wounded. If the patient’s conditionisn’t critical, the presence of relatives can impair the patient’s confidentiality, partly based onhow the emergency room is built. Patient’s safety and the working environment can also beaffected by the presence of relatives. Conclusion: There is a wish among nursing staff formore distinct guidelines in the current policy about the presence of relatives in the emergencyroom, in order to improve the patient confidentiality, working environment and the patients’safety.

<p>För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad.</p> / <p>In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.</p>

Dementia is a concept that describes different conditions when memory and cognitive abilities degenerate. Approximately 140 000 persons in Sweden suffers from some kind of dementia. Many are stricken with behavioral and psychological symptoms of dementia, BPSD. The aim of this study was to illuminate nursing staff’s experiences of caring for persons suffering from dementia and BPSD within municipal and institutional care. Four nurses, five assistant nurses and two nursing auxiliary participated in the study. Data were collected using a qualitative design via semi-structured interviews and were analyzed with content analysis and resulted in three categories: ” The experience of satisfaction and safety in the work; ”The experience of insecurity and insufficiency”; ”The experience of strength in work experience and skills”. The results showed that the staff feels secure with colleagues and with the way the group works when caring for persons suffering from dementia and BPSD. They feel a satisfaction in solving and managing with BPSD in a good way and are confident in interpreting the patient and understand the importance of appearance when caring for persons with dementia and BPSD. At the same time they have a wish and a need for supervision and education. They are of the opinion that the lack of resources, mainly too little staff, creates more situations with BPSD. In these situations they feel exposed. The results in the study are important knowledge and can be used by nurses, head of department and other job types in leading roles with the aim to increase understanding for and improve the working situation for nursing staff in the care of persons with dementia and BPSD, and within development work in dementia care.

Palliativ vård innebär att ge vård till en svårt sjuk patient när sjukdomen inte längre går att bota. Omvårdnadspersonalen som arbetar med palliativ vård måste kunna se och fånga upp olika behov hos den svårt sjuke. Ett starkt engagemang och lyhördhet från omvårdnadspersonalen behövs i arbetet med palliativ vård. Att kunna se döden som en naturlig del av livet är en förutsättning för omvårdnadspersonalen att ha med sig i sin yrkesroll. Enligt den personal som intervjuats är kommunikation ett viktigt redskap i arbetet med palliativ vård för att kunna bemöta de svåra situationer som kan uppstå i arbetet. Syftet med vår studie var att ta reda på hur omvårdnadspersonalen upplevde det att arbeta inom palliativ vård. Metoden som använts har varit kvalitativ och sökningar har gjorts i databaser på Örebro universitet för att kunna förstå och bearbeta våra frågeställningar och därmed försöka uppfylla studiens syfte. I resultatet framkommer omvårdnadspersonalens uppfattning av att arbeta med palliativ vård var att det upplevdes som ett mycket meningsfullt och givande arbete. I studien belyser också omvårdnadspersonalen ett antal faktorer som är av vikt vid mötet med den svårt sjuke och som bidrar till att kunna uppnå en god och värdig död. / Palliative care involves providing care to a seriously ill patient when the disease is no longer curable. The nursing staff working in palliative care must be able to see and capture the needs of the seriously ill. A strong commitment and sensitivity of the nursing staff are needed in the work of palliative care. To view death as a natural part of life is a prerequisite for nursing staff and to carry in their professional role. According to the nursing staff, the ability to communicate verbal and also non - verbal is an important tool in the work of palliative care to enable responding to the difficult situations that may arise at work. The aim of our study was to find out how the nursing staffs experience of their work in palliative care. The method used was qualitative and searches have also been done in the databases at Örebro University to better understand the study's aim. Nursing staff’s perceptions of working with palliative care were that it was perceived as a very purposeful and rewarding work. The results are based on informant’s fruitful information that we have taken note of by the interviews. The study will support nursing staff to highlight a number of important factors that are important in meeting difficult situations in the care of patients in order to achieve a good and dignified death for the patients.

Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och äldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den äldre var mer än samlag, bland annat närhet och beröring var också en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den äldre välbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hälsoproblem än åldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade. Ålderdomen blev av båda patient och omvårdnadspersonal upplevd som en barriär mot kommunikation om sexualitet. Äldre tyckte att sexualiteten var privat och inte skulle diskuteras samtidigt som sexuella problem gav upphov till en känsla av skam. Någon omvårdnadspersonal tyckte att det var normalt för äldre att inte ha ett sexualliv, andra tyckte att det var svårare att ta upp sexualitet med äldre än med yngre. I resultatdiskussionen kopplades Jean Watsons omvårdnadsmodell in. Hon beskrev att sexualiteten är ett grundbehov hos människan samt att omvårdnad bör utövas ur ett holistiskt synsätt. / Aim: The aim of the study was to describe elderly patient’s experience of their sexuality and to describe challenges in the communication between nursing staff and older patients about sexual issues. Method: It was a systematic literature review. Result:The result showed that sexuality according to the elderly was more than intercourse, amongst others nearness and touching was also included. Sexuality gave a sense of wellness and it was always remaining. At the same time there was an experience that the sexual urge was diminishing or disappearing and it was more health issues than age per se that lead the importance of sexuality to diminish. Old age was experienced by both patient and nursing staff as a barrier to communicating about sexuality. The elderly felt that sexuality was private and was not to be discussed, and sexual problems caused the elderly to feel shame. Some nursing staff felt that it was normal when elderly did not have a sexual life, others felt that it was harder to raise the issue of sexuality with elderly than with younger people. Jean Watson nursing model was in the result discussion linked to the result. She says that sexuality is a basic need for humans and that nursing should be practiced from a holistic point of view.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet. Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande. Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik Resultat: Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar. Slutsats: Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset. / Abstract Background: Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society. Aim: The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there were any differences between care units, one unit that had participated in a project called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project. Method: A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic. Results: The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance. Conclusion: Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.

Darbo tikslas - įvertinti Anglijos N slaugos namuose dirbančių slaugytojų pasitenkinimą darbu. Uždaviniai -įvertinti slaugos darbuotojų pasitenkinimo darbu lygį; nustatyti ryšį tarp slaugytojų pasitenkinimo darbu ir jį veikiančių veiksnių; įvertinti ryšį tarp slaugytojų pasitenkinimo darbu ir pastangų geriau dirbti. Tyrimo metodika. Slaugytojų pasitenkinimo darbu tyrimas buvo atliktas Anglijos N slaugos namuose 2007 m. Iš viso išdalinta 350 anketų, grąžinta 259 anketos (atsako dažnis 74,0 proc.). Ryšiai tarp požymių buvo vertinami chi kvadrato kriterijumi bei laisvės laipsnių skaičiumi. Statistinių hipotezių reikšmingumui įvertinti pasirinktas statistinio reikšmingumo lygmuo p. Rezultatai: Beveik du trečdaliai slaugytojų (62,5 proc.) tvirtino, jog yra patenkinti savo darbu. Daugiau nei pusė slaugytojų (56,8 proc.) pažymėjo, jog yra patenkinti darbo krūviu. Statistiškai reikšmingo skirtumo tarp slaugytojų pasitenkinimo darbu ir amžiaus nenustatyta, tačiau pasitenkinimas darbu skyrėsi pagal slaugytojų lytį. Didesnė dalis slaugytojų vyrų (56,4 proc.) nei moterų (34,2 proc.) tvirtino, jog yra nepatenkinti darbu (p<0,01). Didesnė dalis patenkintų darbu slaugytojų yra patenkinti ir darbo krūviu (62,1 proc.), lyginant su nepatenkintais darbu (47,9 proc.). Didesnė dalis patenkintų darbu (88,8 proc.) nei nepatenkintų darbu (40,2 proc.) slaugytojų teigė, jog juos tenkina darbe suteiktas savarankiškumo laipsnis (p<0,001). Daugelis patenkintų darbu slaugytojų (81,4 proc.) ir daugiau nei... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of the study is to investigate job satisfaction among nursing staff in N caring home in England. Objectives are to evaluate job satisfaction level among nursing staff, to establish relationship between job satisfaction and work factors, and relationship between job satisfaction and nursing staff efforts to work better. Methods. The study of job satisfaction in England nursing home was carried out in 2007. A sample of 259 nurses was questioned with using anonymous questionnaire. Statistic data reliability was tested by chi square test of independence, degree of freedom and statistical significance (p). Results. Almost two thirds of nursing personnel (62.5%) claimed, that they are satisfied with their job. More than a half of them (56.8%) noted, that they are satisfied with the workload. There was no difference among nursing staff age and job satisfaction. The major part of male nurses (56.4%) noted that they are dissatisfied with the job than female (34.2%). The majority of satisfied nursing personnel were satisfied with the workload (62.1%), in comparison with unsatisfied ones (47.9%). The major part of nurses (88.8%) satisfied with work stated that they are satisfied with the degree of independence at work in comparison with unsatisfied ones (40.2%) (p<0.001). The majority of satisfied nursing staff (81.4%) and more than a half (56.3%) of dissatisfied ones agreed that the organization is careful about their health and welfare at work (p<0.001). The major part of... [to full text]

Syfte: Undersöka sjuksköterskor inom ambulanssjukvårdens erfarenheter och upplevelser av hot och våld i arbetslivet. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med en innehållsanalys. Resultat:  Hot om våld och patienter med ett hotfullt beteende är en del av arbetet i ambulansen enligt informanterna. Med stöd av direktiv och riktlinjer från arbetsgivfaren prioriteras personalens säkerhet alltid först och vid varje patientkontakt görs en samlad analys av hotbilden. Ambulanssjuksköterskans bemötande är viktigt vid mötet av en hotfull patient. Studien ger en bild av att flera av informanterna beskriver att arbetet inom ambulanssjukvården kan upplevas otryggt eftersom man många gånger befinner sig i okända miljöer med begränsade resurser och vårdutrymmet i ambulansen upplevs som problematiskt då utrymmet är begränsat. På grund av en rädsla för att provocera patienten till ett våldsamt beteende görs endast de undersökningar som är mest nödvändiga. Undersökningar som gör ont eller som kan uppfattas provocerande av patienten eller andra närvarande utförs med försiktighet för att minska risken för att väcka agitation gentemot personalen. Kompletterande utbildning i hantering och bedömning av psykotiska och drogpåverkade ansågs relevant och efterfrågades. Några informanter påpekar även att larmcentralen bör bli bättre på att skicka med polis till misstänk hotfulla arbetsmiljöer. Slutsats: Prehospitalt arbete medför en stor risk att exponeras för hot och våld. Studien ger en bild av att ambulanssjuksköterskorna efterfrågar mer utbildning inom hantering och bemötande av hot och våld. / Objective: To study paramedics’ experiences and views of threats and violence in their daily work. Method: Empirical study with a qualitative approach. Six semi-structured interviews were performed. Results: Threats, violence and people with threatning behavior are a part of paramedics' daily work according to the participants in the study. With the support of directives and guidelines from the employer the safety of the staff is always to be prioritized first. At each patient contact, an overall threat assessment is performed. Ambulance staff attitude is important in the meeting of a threatening patient. The study provides a picture where several of the participants describe that working within the ambulance service may feel unsafe. This is due to the fact that they often find themselves in unfamiliar environments with limited resources. Fear of causing violent behaviour in the patient limits the staff to only adressing the most important vital parameters. Examinations that cause pain or might be percieved as provocative by the patient or others present on the scene are performed with caution to minimize the risk for aggression towards the staff. Also, the workspace in the ambulance is perceived as problematic as space is limited. Additional training in handling and assessment of psychotic and intoxicated patients is considered relevant and requested. Some patricipants also point out that the monitoring center should be better at sending the police to work environments that can be potentially threatening. Conclusion: Prehospital work involves a large risk of exposure to threats and violence. The study provides a picture of the ambulance personnel asking for more training in handling and addressing threats and violence.

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvården innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll. Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter på en vårdavdelning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev två teman, Känsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmåga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen påverkas av individerna och omgivningen. Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas känsla av delaktighet påverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhållande till den operanta inlärningsteorin och den socialkognitiva teorin. Slutsats: Undersköterskorna känner sig delaktiga i rehabilitering då de är engagerade, aktivt medverkande och känner att de är till nytta. En svaghet i delaktigheten är att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfällig och därmed minskar undersköterskornas medinflytande. Vidare anser författarna att en upprepning av studien behövs samt att det saknas forskning om effekten av undersköterskors arbete och deras uppfattningar kring detta. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, sjukgymnastik, socialkognitiv teori, vårdpersonal / Background: Rehabilitation within hospital care involves teamwork between assistant nurses and physiotherapists. Assistant nurses have an important role in rehabilitation but there is a lack of research regarding their perceptions of their role. Aim: To investigate the assistant nurses’ experiences of participation in physiotherapy rehabilitation of patients in hospital care. Method: A qualitative design with inductive approach was used. The data was collected through semi-structured group interviews with assistant nurses and the material was analysed using qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in five categories which became two themes, Good self-confidence and feeling of being important in the rehabilitation and Collaboration regarding the rehabilitation is affected by the individuals and the environment. Discussion: The assistant nurses’ perceptions of their participation is affected by consequences, individuals, behaviour and environment which is confirmed by the social cognitive theory and the operant conditioning theory. Conclusions: The assistant nurses experience participation in the rehabilitation because they are engaged, actively involved and feel useful. A weakness in their participation is insufficient communication about the rehabilitation. The authors consider that a replication of the study and more research on assistant nurses’ perceptions and the usefulness of their work are required. Keywords: nursing staff, physiotherapy, social cognitive theory, qualitative research