Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem. Lärarkompetensen bör utvecklas så att det kan täcka de nyanlända elevernas behov.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger upplever mottagande och inkludering av nyanlända elever inom fritidshemmets verksamhet. Utifrån detta syfte har vi valt att formulera följande frågeställningar: ”Hur ser fritidspedagoger på arbetet med och mottagandet av nyanlända barn i fritidshemmet?” och ”Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever fritidspedagoger att det finns i arbetet med nyanlända elever inom fritidshemmet?”Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både möjligheter och svårigheter med arbetet med nyanlända elever. Pedagogerna upplever även att de har otillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta med nyanlända elever och att normer och förutfattade meningar ofta påverkar inkluderingen av nyanlända. De nyanlända eleverna integreras genom att de ska anpassa sig efter de normer och förutsättningar som finns inom skolan. Pedagogerna upplever att nyanlända elever efter en tid i fritidshemmet inkluderas. De berättar att nyanlända elever ofta inkluderas efter att de lärt sig det svenska språket och de normer som finns inom skolan. Det framkommer dock att alla nyanlända eleverna börjar på samma avdelning inom fritidshemmet och att pedagogerna upplever att detta kan bidra till segregering.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nykomna elevers upplevelser av hinder och möjligheter som de möter i den svenska skolan och om de själva kan se eventuella orsaker som hindrar respektive främjar deras utveckling till inlärning och självutveckling. Kunskapsbakgrunden innehåller teoretiska aspekter från tidigare forskning som ger oss en översikt om nyanlända elevers svårigheter och belyser vikten av modersmålsundervisningen för dessa elever när det gäller att lära sig det svenska språket. Därefter har jag beskrivit intervjumetoden med de IVIK- elever som har deltagit i min undersökning. Kapitlet därefter lyfter fram svaren från intervjuerna med elever på IVIK. Intervjuerna har begränsats till 6 personer och 11 intervjufrågor. Jag har analyserat, diskuterat och sammanfattat vad jag har kommit fram till.Resultaten från tidigare forskning och intervjuerna visade att språket som man lär sig är viktigt för vår identitet och trygghet. Sedan visade resultaten att eleverna på IVIK upplever olika svårigheter i den svenska skolan, t.ex. att de flesta av eleverna fortfarande har svårigheter med inlärningen av andraspråket, vilket kan bero på flera olika orsaker, bland annat att de bor i invandrartäta områden där det inte sker direkt kontakt med svenskar, att de inte har socialiserats in i det nya samhället eller har tillräckligt goda bakgrundskunskaper, att de inte fått uppmuntran från föräldrarna eller att de inte fått tillräckligt med stöd i sitt modersmål. Resultaten visade också vilka möjligheter de här intervjuade eleverna på IVIK upplevde t.ex. modersmålsundervisningen, den fria utbildningen och de varierande undervisningssätten som har hjälpt dem vid andraspråkinlärningen.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för nyanlända individer som kommer till Sverige, där de står inför unika utmaningar och behov. Att vägleda nyanlända elever innebär att navigera genom en komplex process som kräver inkludering och kunskap om de lagar och regler som styr deras möjligheter att intergreras i utbildning och arbetsliv. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever sin kompetens i det dagliga arbetet med nyanlända elever. Studiens frågeställningar är: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin kompetens i sitt arbete med nyanlända elever? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stärka sin kompetens kring nyanlända elever? I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerde intervjuer genomfördes med åtta studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet analyserades med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development av Patton och McMahon och SocioDynamic Counselling av Peavy. Resultatet visar att genom praktisk erfarenhet och interaktion med nyanlända elever har studie- och yrkesvägledarna kunnat lära sig om deras specifika behov och utmaningar. Informanterna upplever även att samtalsmetodik samt tydlig kommunikation som en viktig kunskap i vägledning med nyanlända elever. En viktig upptäckt var dock att det fanns en brist på resurser och möjligheter till kompetensutveckling inom vägledning av nyanlända elever. Detta begränsar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att uppdatera sina kunskaper och färdigheter för att bättre kunna möta behoven hos denna särskilda elevgrupp.

Studien undersökte hur lärare arbetar språkutvecklande för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Enligt skollagen klassificeras förskoleklasselever som är nyanlända inte som nyanlända elever och har därför de inte samma rättigheter och tillgång till stöd som nyanlända elever. Studien omfattade fem intervjuer med lärare inom samma kommun och tre frågeställningar utformade de teman som undersöktes. Frågeställningarna berörde vilka praktiska arbeten som användes för språkutveckling hos förskoleklasselever som är nya i det svenska språket, hur kartläggning användes för de eleverna och hur lärare upplevde det språkutvecklande arbetet. Ramfaktorteorin användes för att undersöka de faktorer som påverkar den språkutvecklande undervisningen och dess innehåll.    Studiens resultat visade på att praktiska arbeten i hög grad fokuserade på att konkretisera information och förstärka budskap, vilket kunde ske med användning av bildstöd, konkret material och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bornholmsmodellen var ytterligare ett vanligt förkommande arbetssätt hos intervjupersonerna i syfte att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Språkbad förekom även som ett praktiskt arbetssätt för elever som är nya i det svenska språket, som i denna kontext handlade om att utsätta eleverna för språket och utvidga deras svenska ordförråd. Samtliga intervjupersoner kartlade eleverna med Hitta språket och Hitta matematiken, i enlighet med att det är ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklassen. Utöver den obligatoriska kartläggningen, kartlades inte elever som är nya i det svenska språket på sätt som avvek från resterande elever i klassen. Samtliga intervjupersoner upplevde att det fanns olika faktorer som påverkade deras arbete för språkutveckling för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Sådana faktorer var bland annat obligatoriska kartläggningsmaterial, tid, tillgång till personal och resurser, gruppsammansättning och placering av eleverna i klassrummet. Studiens resultat visar på att de praktiska arbetssätt som intervjupersonerna i studien använde för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket inte speglar det ledande forskningen inom språkutveckling. Det kan ifrågasättas om förskoleklasselever som är nya i det svenska språket får det stöd som de är i behov av, vilket kan bero på att de exkluderas från definitionen av nyanlända elever.

Inkludering är ett nyanserat och mångfacetterat område som är väldigt aktuell i dagens mångkulturella samhällen. De stora flyktingvågorna som inkommit till Sverige har medfört stora förändringar i landet, inte minst för det svenska skolsystemet. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, sammanställa och analysera forskning som kännetecknar nyanlända elevers möjligheter till inkludering med fokus på lågstadiets f-3 i den svenska grundskolan. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om inkludering av nyanlända elever i den svenska grundskolan? Hur framställs inkludering i forskningen? Vilka strategier förinkludering framställs i forskningen? Tio vetenskapliga artiklar identifierades genom noga formulerade urvalskriterier, sökord och sökordskombinationer genom användandet av två databaser. Dessa artiklar användes sedan för att kartlägga forskningen genom djupläsning och kodning. Resultatet visade att goda förutsättningar behövs för nyanlända elever för att de ska kunna börja om på nytt och kunna utvecklas till kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Forskningsfältet visade att kvalitativa tillvägagångssätt och analysmetoder används frekvent och att flertalet studier använt sig av intervjuer för att empiriskt undersöka hur nyanlända elever inkluderas i den svenska grundskolan. Begreppet rumslig inkludering betonas då forskningen visar på att man placerar nyanlända elever i förberedelseklasser för att senare inkluderas i ordinarie klasser och undervisning trots språkliga och kunskapsmässiga svårigheter. Resultatet av denna forskning visar att det idag saknas interkulturell och språklig kompetens hos skolpersonal och skolledning samt en enhetlig strategi för att bemöta nyanlända elevers emotionella, språkliga och kunskapsmässiga behov.

Syfte och förväntat kunskapsbidragSyftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov.FrågeställningarFallstudien ämnar besvara följande frågeställningar: Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever? Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever? Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv?Teoretisk förankringEfter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004).4MetodFallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i.ResultatStudiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever.Specialpedagogiska implikationerDet behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever.Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: ”Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever?”Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur förutsättningarna för undervisningen av nyanlända elever tar sig uttryck i Malmö samt att ta reda på vilka möjligheter det finns för fortbildning för de lärare som undervisar den här elevgruppen. Frågeställningen har koncentrerats till tre frågor med huvudsakligt fokus på den svenskundervisning de nyanlända eleverna möter, hur mottagandet av denna elevgrupp ser ut samt vilka fortbildningsmöjligheter som står de verksamma lärarna till buds. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod och datamaterialet består av sammanlagt sju intervjuer och två observationer. Datamaterialet har analyserats i förhållande till frågeställningarna med följande resultat: de nyanlända eleverna möter ett svenskämne som inte finns, ett ämne som saknar en officiell kursplan och som skiljer sig åt i de olika undervisningsmiljöerna som undersökts. När det gäller mottagandet av nyanlända elever sker det i på två sätt: genom att placera eleverna i förberedelseklass eller direkt i ordinarie klass (direktintegrering). Viktiga komponenter för ett gott mottagande är att skapa ett tryggt och välkomnande klimat på skolan, att alla lärare ser de nyanlända eleverna som de elever de är och att de inte ses ur ett bristperspektiv samt ett fungerande samarbete mellan alla lärare som möter de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att det i Malmö finns en stor kunskap om hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever ser ut och kan utformas. Kunskapen finns lokalt på vissa skolor och områden men saknas i andra. Därför vill de undersökta utbildningsinstanserna fungera som mötesplattformar för verksamma lärare där kunskaper kan utbytas. På Malmö Högskola finns även ett lärarlyft i svenska som andra språk, ett snabbspår för utbildning av nyanlända som arbetat som lärare i hemlandet samt ett pilotprojekt i syfte att utbilda studiehandledare för att möta skolornas stora behov av denna lärarkategori. Ytterligare ett resultat som är av stor betydelse för nyanlända elevers skolgång är Tiden och dess påverkan på skolor, lärare och elever. Av dessa resultat dras slutsatsen att både lärare och elever skulle gynnas av att ämnet svenska för nyanlända införs i den svenska grundskolan samt att Tiden och dess konsekvenser för de nyanlända elevernas framtid, både inom skolan och samhället, behöver undersökas vidare. Nyckelord: elevsyn, fortbildningsmöjligheter, förutsättningar för mottagandet, modersmål, nyanlända elever, språkundervisning, tid, västperspektiv

Syfte och förväntat kunskapsbidragSyftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. FrågeställningarFallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:•Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever? •Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever? •Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv?Teoretisk förankringEfter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004).MetodFallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. ResultatStudiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationerDet behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning