Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever.   Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad.   För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen.   Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena. Ytterligare resultat som kan utläsas ur empirin är att ämnet hem- och konsumentkunskap utmärker sig då ämnet ofta håller sig på en nivå där eleverna får kontextuell hjälp samtidigt som de blir kognitivt utmanade.   Slutsatsen är att de praktiskt- estetiska ämnena kopplar samman teori och praktik vilket gör att undervisningen kontextualiseras på ett naturligt sätt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva några enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanländ elev mot en allmän bakgrund om nyanlända elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och språk utifrån socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.Utifrån metodansatsen livsberättelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu går i nian, men var mellan 9 och 12 år när de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberättelser deras väg genomskolan, från ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lärande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har påverkat dem. Resultatet visar att deltagarna är positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fått studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andraspråksutvecklingen

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser. Kategorierna frågor och förklaring/instruktion/vägledning förekom flest gånger och kategorin kritik förekom minst antal gånger. Den frågeform som lärarna använde sig mest av, 83 % i introduktionsgruppen respektive 71 % i sva-gruppen, var syntaktisk form, där frågorna antingen inleddes med ett frågeord (vad, vem, vilka, hur etc.) eller hade omvänd ordföljd med det finita verbet först. De andra formerna som förekom, dock i något mindre skala, var evokativa partiklar, evokativ prosodi, lucklämning samt ingen explicit uppmaning till svar. Den frågetyp i responsstyrningen som dominerade i de båda observerade grupperna var den neutrala (positiva) ja/nej-frågan ca 30 respektive 41 procent av frågorna. De övriga frågorna som förekom i båda grupperna var öppen fråga, fokuserad fråga, styrande ja/nej-fråga, alternativ fråga, retorisk fråga, ingen explicit uppmaning till svar samt uppskjutande fråga. Eleverna i de observerade grupperna stod för ca 40 % av talhandlingarna och ca 20 % av antalet ord och lärarna för ca 60 % av talhandlingarna och ca 80 % av antalet ord. Eleverna i båda grupperna tog tillvara på det talutrymme som lärarna inbjöd till, i sva-gruppen oftast med hela minimalt adekvata meningar och i introduktionsgruppen oftast med enstaka minimalt adekvata ord.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet. Eleverna berättar om hur de genom att titta, lyssna, prata, spela, leka och interagera med andra, utvecklar sitt språk och lär sig regler och koder i konkreta situationer och sammanhang.

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny: What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils? What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils? Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils? The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods. Drawing on theories about formation, power mechanisms and the political development in general, a so-called dimensional map is generated so as to prepare for an analysis of the ideas central to Swedish governmental policies of immigration and education. Toward the backdrop of this dimensional map, the paper presents a descriptive analysis of the key ideas in the policy debate. In previous research, there is no study of this kind. The types of schools available for newly arrived pupils during the two time periods lack the guidance of systematic plans or official curricula. The study shows that there is little policy debate about education of newly arrived pupils and that there is no developed concept of formation used in the debates. The political silence surrounding the education of newly arrived pupils may be interpreted as a way of excluding this issue from the agenda. Views upon the education of newly arrived pupils have gone through subtle changes between the two examined five year periods. In the 1970s, the school situation of newly arrived pupils was treated as a call for political and structural solutions. In the 2000s, however, the political solutions tend to be imposed upon the individuals. The main objective of the education of newly arrived pupils is to provide them with an opportunity to learn the Swedish language and hence to improve their chances at entering higher education or getting employed.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar: På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter? Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet? Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna? Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund. Lärarna skulle kunna arbeta mer explicit i undervisningen med att aktivera elevernas tidigare kunskaper, och då inte endast de kunskaper som eleverna fått i svensk skola eller i annan undervisning utan även andra i kontexter. / Nyanlända elevers skolframgång HT2012

Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan. Studiens didaktiska nytta och tillämpbarhet är att den kan ligga till grund för utveckling av lärares undervisning av nyanlända elever.

Syftet med studien är att undersöka hur nio nyanlända mellanstadieelever från sydvästra Asien uppfattar matematikundervisningen i Sverige respektive födelselandet. Insamling av data gjordes i form av intervjuer med kompletterande observationer och materialet analyserades utifrån Cobb och Yackels emergenta perspektiv. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan Sveriges och födelselandets matematikundervisning. Eleverna är till övervägande del mer positivt inställda till Sveriges matematikundervisning än födelselandets. Samtidigt  indikerar resultatet att eleverna känner sig begränsade på grund av sina språkliga brister och rädslan att bli utpekade av sina klasskompisar. Studien är relevant eftersom den belyser ett aktuellt ämne och dessutom intar ett elevperspektiv. Verksamma lärare kan få större kännedom om hur nyanlända elever upplever kontraster mellan födelselandet och Sveriges undervisning, samt vilken inverkan de anser att dessa skillnader har på dem.

No description available.

SAMMANFATTNING Mervat Hikmat Yonan Inkludering av nyanlända elever i fritidshem Inclusion of newly arrived pupils in leisure-centers Antal sidor: 33 Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare arbetar med att inkludera nyanlända elever i fritidshem. Undersökningen har utförts utifrån följande frågor: - Vilka risker för exkludering förekommer i fritidshemsarbetet med nyanlända elever? - Hur beskriver fritidslärarna sitt arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmets verksamhet? - Vilka faktorer tar man med i planering och målsättning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod via en fokusgruppsdiskussion där fyra utbildade fritidslärare har varit deltagande. Analysen har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv då inkludering sker i ett socialt sammanhang. Resultaten visar att eleverna inkluderas via metoder med fokus på socialt samspel och språk. Via spel och lekar som uppmuntrar till språkanvändning och interaktion med lärare och andra elever inkluderas den nyanlända eleven i gemenskapen. Därtill visar resultaten även på brister avseende lärarnas kompetens och kunskap kring nyanlända elever, samverkan med vårdnadshavare och användningen av resurser.