Studiens syfte är att undersöka hur kartläggningsverksamheten av nyanlända elever ser ut i en större kommun och hur överlämnandet av kartläggningen hanteras från den kommunala enheten till de aktuella skolorna i kommunen. Studien syftar även till att undersöka hur några lärare på olika skolor i en större kommun upplever hanteringen av kunskapskartläggning av nyanlända elever utifrån de nya bestämmelserna. Tidigare forskning visar att det finns outforskade områden om hur kartläggningen hanteras i praktiken. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som undersökningsmetod. Sex grundskolelärare och två lärare på den kommunala enheten har deltagit i denna studie och tolkningen av studiens empiri utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att trots att den kommunala enheten genomför en tidig kartläggning behöver den kompletteras med ytterligare tester för att lärarna ska kunna bedriva en individanpassad undervisning. Slutsatsen är således att nyanlända elever blir integrerade i svenska skolan men dock visar verkligheten att hanteringen av kartläggningen inte tillräckligt bidrar till att inkludera nyanlända elever i skolan och således samhället.

Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.

Syftet med studien var att öka vår kunskap om extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisning samt hur och i vilka former det användes för nyanlända elever. Syftet var även att få fördjupad insikt gällande olika synsätt på extra anpassningar och särskilt stöd. Studien tog avstamp i läroplansteorin.   De metoder vi valde till vår studie var webbenkät och kvalitativ intervju. Webbenkäten utformades till idrottslärare i en mellanstor kommun i Sverige och avsåg att besvara i vilken omfattning och i vilka former av extra anpassningar och särskilt stöd som användes i idrottsundervisningen för nyanlända elever. Intervjuerna genomfördes med tre styckna forskare med inriktning idrott och hälsa, nyanlända elever samt specialpedagogik. Intervjuerna avsåg att behandla vilka synsätt som fanns på extra anpassningar och särskilt stöd för nyanlända elever i idrottsundervisningen.   Resultatet visade att fler sorter av extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisningen. Extra tydliga instruktioner var den anpassning som flest idrottslärare använde sig av och även forskare på området visade att tydliga instruktioner var en åtgärd som gynnar elevers lärande. En tematiska analysmetod användes på resultaten vilket ledde till nya teman vid analys och diskussion.      Studiens slutsatser visade att idrottslärare använde redan tidigare bevisat framgångsrika åtgärder i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Även då idrottslärarna verkade vara införstådda med framgångsrika åtgärder önskade majoriteten mer kunskap kring extra anpassningar och särskilt stöd.

Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers arbetssätt med inkludering av nyanlända elever på fritidshemmen. Jag har valt följande frågeställningar: Hur beskrivs inkludering utifrån fritidspedagogernas perspektiv och hur kan detta arbete utvecklas? På vilket/vilka sätt arbetar fritidspedagogerna med inkludering och i samverkan med nyanlända elevers vårdnadshavare? Hur beskriver fritidspedagogerna ett inkluderande arbetssätt utifrån de språksvårigheter som föreligger? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, där fyra verksamma fritidspedagoger deltog i forskningsstudien. Resultatet visar att en trygg och välkomnande miljö i socialt sammanhang spelar en viktig roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Lek, spel och olika gruppaktiviteter påverkar deras språkinlärning positivt. Vidare visar resultatet att delaktighet, känsla av samhörighet och gruppgemenskap förstärker kvaliteten på fritidspedagogernas inkluderingsarbete. Det framkommer även i resultatet att språkförbistring är ett svårt hinder i kommunikation med vårdnadshavare och elever. Utifrån resultatet betonas vikten av förkunskap om de nyanländas kulturella, sociala bakgrund, tidigare skolerfarenheter och språknivå för ett framgångsrikt inkluderingsarbete på fritidshemmet. Min studie visar att ytterligare forskning behövs inom detta område.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

Abstrakt I studien undersöks vad som karaktäriserar två grupper nyanlända mellanstadieelevers samtal om en faktatext. Syftet är att få kunskap om vad i en faktatext nyanlända elever samtalar om, med hjälp av stöttande frågor från en samtalsledare. Syftet är också att få kunskap om på vilka sätt eleverna samtalar om språk och ämnesinnehåll. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där interaktionen mellan eleverna i samtalet är av betydelse för den förståelse och det lärande som kommer till uttryck. För att förstå vad som kommer till uttryck i elevernas samtal, har studien dessutom ett sociosemiotiskt perspektiv på språk. Eftersom läsandet av och samtalet om en faktatext ligger till grund för undersökningens resultat, antas även ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande. Inom ett sådant perspektiv ses mötet mellan läsare och text som meningsskapande. Undersökningens material består av två videoupptagningar, där två grupper med totalt nio nyanlända mellanstadieelever har filmats. Eleverna läser och samtalar om en faktatext tillsammans med en samtalsledare, som ställer stöttande frågor. Materialet har transkriberats och elevernas textrörlighet har analyserats. Resultatet visar att eleverna, med hjälp av samtalsledarens stöttande frågor, framför allt samtalar om ord, sammanfattar, tar ut huvudpunkter, generaliserar, kommenterar textens funktion, och relaterar till tidigare erfarenheter samt till författarperspektiv. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärares frågor stödjer och styr nyanlända elevers möjligheter att röra sig i texter.

Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ”En skola för alla” (”likvärdig utbildning”). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning. Där var slutsatsen att skolorna inte uppfyller lagen om "en skola för alla" som innefattar principen om rätten till "likvärdig utbildning". Strävan med denna rapport har varit att bygga upp en förklaringsmodell till varför de nyanlända eleverna som grupp presterar sämre gentemot deras klasskamrater. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus (1999) teorier om kapital (symboliskt- och ekonomiskt kapital) och dess effekt på en elevs inkludering (skolframgång). Dahlstedt och Hertzbergs (2007) begrepp ”Den sociala reproduktionens logik” och ”social exkludering” samt Skidmores (2004) teori om att det finns tre paradigmer på inlärningssvårigheter (”psykomedicinska synen”, ”sociologiska synsättet” och "organisatoriska”) har använts för att stödja rapportens teori om att kapitaltillgång är starkt förknippat till skolprestation. Majoriteten av informanter från de intervjuade skolorna ansåg att lärarkåren i skolan tar sitt ansvar och gör det bästa de kan med de allt för begränsade resurserna som de har tillgång till, där inkluderingsprinciperna präglar dess tillämpning. Alla informanter från de intervjuade skolorna ansåg att deras skola varken lever upp till ”en skola för alla” lagen inklusive principen om ”likvärdighet”. De strävar efter att leva upp till skollagen men bristen på ekonomiska- och mänskliga resurserna lägger alltför stora hinder i vägen. En röd tråd genom alla intervjuer var språkets betydelse och hur viktigt de nyanlända elevernas sociala nätverk var för utveckling av det svenska språket. Avsaknaden av begrepp, erfarenheter och brister i det svenska språket medför att de nyanlända eleverna inte har samma möjlighet till att kunna prestera och innhämta information i undervisningen i samma utsträckning som de etniskt svenska eleverna. Vidare framkom det att de ekonomiska kapitalen spelade en avgörande roll för den nyanlända elevens integrationsprocess. Detta då tillgången till ekonomiskt kapital gör att det lättare för dem att inskaffa sig socialt kapital och på så sätt få det kulturella kapitalet på köpet.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövdes mer resurser och att samarbetet mellan yrkesgrupper som ansvarar för nyanlända elevers utbildning måste förbättras. Lärarna ansåg inte att de hade tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever, och bedömde att nyanlända elever har särskilt svårt att nå uppsatta kunskapsmål. Detta förklarades med att kraven på språklig förmåga i den nya läroplanen är höga, vilket gör att nyanlända elevers chans att nå högre betyg är begränsad. Ett ytterligare resultat av studien visade att lärarna upplevde tidsbrist, och att nyanlända elevers språksvårigheter ansågs vara ett stort hinder vid undervisning i ordinarie klass.