Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt bildjournalistiken har förändrats mellan 1993 och 2015. Med utgångspunkt i tidigare forskning, som visar att bilder tar allt större plats i tidningarna, genomförs denna studie för att även påvisa andra mönster eller förändringar: hur könsrepresentationen ser ut på bild, vilka artikeltyper som bildsätts samt bildernas ursprung. Studien utförs med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys på två rikstäckande tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Totalt fungerar 46 tidningsexemplar och 6841 bilder som underlag i undersökningen, där resultaten bland annat analyseras utifrån teorier om bildernas relevans i tidningen. Liksom tidigare forskning visar resultaten att bilderna har tagit allt mer plats, då de blivit både fler och större över tid. Det går också att utläsa förändring i bildsättningen av olika artikeltyper, där bilder i faktarutor är en av de typer som har ökat kraftigast. Resultatet visar också att bilder i större utsträckning köps in från bildbyråer, medan bilder från egna fotografer blivit färre. Representationen av män och kvinnor på bild har blivit något jämnare, även om det fortfarande är en stor klyfta mellan dem.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig. Den ensamma människan får många gånger representera någonting skamligt, sorgligt och icke önskvärt.

The aim of this study was to examine the readability of news articles published in the Swedish national newspaper Dagens Nyheter during the years 1999 - 2013. Our hypothesis was that the written language in newspapers is simpler today than it was 15 years ago. To measure the possible change of the written language in a quantitative study we chose to use a method to calculate the readability of 30 news articles, two from each year. We could not see any development of the language level so we chose to do a complementary qualitative study of the layout and presentation of the news articles. This secondary study showed a significant change in how news is presented throughout the years. The articles from 2003 and forth were presented with more space and more pictures and photos than the articles in our sample published before 2003. We used different theories to support the cause of our study and to analyse and make conclusions from the results. We used the social responsibility theory to support our hypothesis and prove why this problem is relevant and worth studying. The other theories we used to analyse the articles and make conclusions to answer our questions were the framing theory and theories about informational texts, like news articles, and news values.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Artiklarna jag undersökt ä̈r från två veckor våren 2009 och 2013. Som utgångspunkt har jag använt mig av teorier om mediernas nyhetsvärdering och tabloidernas sensationsjournalistik. Resultatet från den undersökta perioden båda åren visade att DN skrev mer om miljönyheter än AB. AB hade lika många miljöartiklar båda åren medan DN:s miljöartiklar hade minskat från år 2009 till 2013. Totalt hade DN 74 miljöartiklar och AB 29 miljöartiklar. Den största skillnaden var att AB skrev mer sensationellt om sina miljönyheter än DN. AB hade fler civila huvudaktörer, fler bilder i sina miljöartiklar samt oftare tillspetsade rubriker. Å andra sidan använde båda tidningarna i lika hög grad personifiering av huvudaktören i sina texter. En annan intressant skillnad var att den vanligaste artikeltypen i AB var debattartiklar medan den vanligaste artikeltypen i DN var notiser och allmänna nyhetsartiklar.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka huruvida det finns skillnader i framställningen av partiledarna i TV4 Nyheterna och Svt:s Aktuellt under sista veckan före de två senaste riksdagsvalen. Vi har valt att utgår ifrån om de eventuella skillnaderna grundar sig i partiledarnas könstillhörighet – om partiledarna får olika frågor eller framställs olika beroende på om de är män eller kvinnor. Undersökningen utgörs av en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 28 nyhetssändningar som sänts 2010-09-12 till 2010-09-19 samt 2014-09-07 till 2014-09-14. Nyhetssändningarna är transkriberade från Kungliga bibliotekets digitala arkiv för audiovisuella medier i Stockholm. Resultaten visar att det finns skillnader i hur stort utrymme manliga respektive kvinnliga partiledare får. Statsministerkandidaterna får mest medieutrymme, oavsett kön, men överlag är det de manliga partiledarna som får mest uppmärksamhet. I Aktuellts valbevakning får både manliga och kvinnliga partiledare komma till tals inom fler ämnen än i valbevakning av TV4-Nyheterna. Resultaten tyder också på en viss rörelse mot en ökad jämställdhet i rapporteringen.

Vi står idag inför ett växande problem där falsk information sprids som faktaenliga nyheter i diverse olika medieformat ut till allmänheten. Detta problem kan resultera i väldiga konsekvenser på många olika sätt för både privatpersonen, den rådande politiken och samhället i stort. Denna studie är en explorativ undersökning i hur individer uppfattar falska nyheters och dess spridning samt deras tilltro till medieväsendet. Uppsatsen är en ‘’mixed methods’’ studie som bygger på en kvantitativ enkätundersökning och åtta kvalitativa intervjuer. Syftet med studien är att undersöka huruvida spridningen av falska nyheter har ökat misstron till media hos den allmänna nyhetspubliken. Studiens urvalsgrupp är 16–30 åringar då dessa är den åldersgrupp som befinner sig mest på sociala medier där den största spridningen av falska nyheter sker. Resultatet visar att det finns en allmänt stor medvetenhet om att det sker en spridning av falska nyheter. Studien visar även att denna spridning av falska nyheter har bidragit något till en ökad misstro gentemot generell nyhetsmedia. Publikens medvetenhet om falska nyheter framgår i denna undersökning klart tydligare än den uppfattade ökade misstron till nyhetskanaler, något som både den här presenterade kvantitativa och kvalitativa datan styrker. / Today we face a growing problem where false information is spread as common news out to the public. This could result in enormous consequences in many ways for people, politics and in the society as a whole. This exploratory study addresses false news and how the dissemination of these affects people and their confidence in the general news-media. The essay is a mixed method study based on a quantitative survey and eight qualitative interviews. The purpose of the study is to investigate whether the spread of false news increases the distrust of the media in the general news republic. The study's selection group are people in the ages of 16–30, as these are the age groups that most using social media where the largest spread of false news occurs. The result shows that there is an overall high awareness-rate regarding the existence of false news. The study also shows that the spread of false news has contributed to an increased mistrust towards the general news-media by the public. However, both the quantitative and qualitative data presented in this paper points to the fact that the level of awareness regarding the spreading of false news is much higher than the level of mistrust in general news outputs.

<p>For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.</p>

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ‘What´s the problem’-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över. För att besvara hur journalisterna på de båda tidningarna rapporterar om abort genomfördes en kvantitativ analys som omfattade 152 texter. Den kvantitativa analysen kompletterades med en kvalitativ analys av fem texter från varje tidning. Studien visar att de ideologiska och kulturella strukturer som återfinns i samhället i hög grad återspeglas i hur journalister rapporterar om abort. Abort omskrivs med en högre acceptans i Dagens Nyheter och mer konservativt i Irish Independent. Samtidigt är svenska journalisters rapportering om abort mer likriktad än de irländska journalisternas, som visar på en bredare spann av åsikter och sätt att se på abortfrågan. Det finns inte enbart skillnader i hur irländska och svenska journalister rapporterar om abort. Studien visar att även om journalisterna har olika syn på abortfrågan ser de på den som makthavarnas ansvar - inte individens. Svenska journalisters rapportering om abort blir även mer lik de irländska journalisternas när abortfrågan övergår till att handla om det mer etiskt känsliga ämnet fosterdiagnostik.

For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.